outdoor.se

Till sidans topVätterröding – klubba eller returnera?

29 juli 2017 kl 13:08 av Björn Blomqvist

matfisk röding vätterröding storröding fiskälsarnas kokbok vättern prickskytte vertikalfiske pimpelfiske

Vätternvårdsförbundet presenterade för några år sidan siffror som att uppemot 30 000 rödingar beräknas återutsättas vid fritidsfiske i Vättern varje år. Kunskapen om rödingens överlevnad vid återutsättning är begränsad men en genomförd studie i Vättern visar att dödligheten ligger mellan 10-30 procent på återutsatt röding. Kunskap om dödlighet vid återutsättning av röding vid trolling- och utterfiske samt moderna metoden prickskytte är av intresse för både fiskare och förvaltande myndigheter. Även data om beten och krokar som kan påverka fiskens överlevnadschans är också av intresse.

rödlistad vätterröding storröding röding vättern prickskytte vertikalfiske

I Vättern står numera fritidsfisket för huvuddelen av fångstuttaget röding. I detta fiske återutsätts en förhållandevis stor andel fisk (68 %). Merparten returneras eftersom den är mindre än gällande minimimått, fiskaren fyllt den dagliga fångstkvoten eller bara i största allmänhet tycker att det är kul att hiva o dra och släppa åter. På sociala medier har uppgifter florerat att ”duktiga” rödingfiskare kastat åter tjogvis med rödingar vid en och samma fisketur! Myndigheterna och Vätterkännare i allmänhet är medvetna om att returfiske på röding i stort antal förekommer. Det är lagligt att släppa fisk åter som är över minimåttet, inget snack om den saken.  Dock antalet fiskar som får släppas åter innan man passerat gränsen eller anses godtagbart är upp till spöfiskaren att avgöra. Några har luftat sina åsikter i dagstidningen SLA.se under debatt med anledning av det myckna returrödingfisket.

catch kill catch-release-röding-vätterröring-rödlistad-vertikalfiske-vättern

Citat; ”Tyvärr har det på senare år kommits på en annorlunda fiskemetod som egentligen kommer från den gamla hederliga pimplingen, men idag används modern teknik som gör att dessa hänsynslösa individer som bedriver detta fiske kan ta upp över 100 fiskar per dag.

Detta hanterande av fisken i Vättern måste få ett brutalt stopp innan det är försent och det är bråttom. Jag ser dagligen dessa små vertikalfiskande båtar som rycker upp rödingar och släpper i dessa igen för att på facebook kunna skryta inför andra gelikar om hur duktig man varit”.

Storrödingen (Salvelinus umbla) är Vätterns mest värdefulla fiskart. Beståndet har dock skattats mycket hårt genom åren och var i början av 2000-talet på väg att kapsejsa. Hösten 2005 reagerade dåvarande Fiskeriverket på varningssignalerna och införde ett antal kraftfulla åtgärder för att bromsa uttaget av Vätterröding. Den mest påtagliga åtgärden var att införa totalförbud för allt fiske (utom kräftfiske) i tre stora områden; Fingals, Norrgrund och Tängan, vilket är cirka 15 procent av sjöns totala yta. Även utökade lekfredningsområden och förlängd fredningstid infördes. Dessutom höjdes minimåttet på rödingen till 50 centimeter. Till detta ökades maskstorleken för bottensatta garn, främst för att undvika bifångster av småröding. Inom spöfisket infördes i samma veva ett fångstuttag till max två godkända rödingar per person och fiskedag. Även mängden krokar per bete minskades till en. Sedan de marina områdena i kombination med de nya reglerna infördes har rödingbeståndet glädjande nog ökat.

siklöja vättern bytesfisk röding vätterrödin storröding

Siklöjan är en viktig länk i näringskedjan mellan plankton och Vätterröding. Siklöjan på bild här ovan hade slukats av 2,8-kilos röding. Siklöjan är en mycket betydelsefull bytesfisk för bl.a. storrödingens fortlevnad i Vättern.

Till sidans topLodutterfiske en gammal fiskemetod på Vättern

04 juli 2017 kl 14:11 av Björn Blomqvist

Vättersnipa visingsö 1950 hjodraget 2017 ronnie tillman lodutter vätterröding röding pärlemospinnare outdoor björn blomqvist

Upplägget i Hjodraget som i år arrangerades för 29:e gången är att deltagarna enligt tillåtna dragfiskemetoder med antingen fasta linor, typ lodutter eller trollingfiske med spö ska hanka upp en och annan laxfisk ur unika Vättern. Varje lag får som mest väga in sex laxfiskar över i förväg av tävlingsledningen bestämda minimått. Det lag som har den tyngsta fångstpåsen vinner. Vild röding och insjööring samt utplanterad gullspångslax är de mest åtråvärda arterna.

I Hjodragets begynnelse var det inte alls ovanligt att det fiskades från snipor. Vättersniporna är snart en sällsynthet, åtminstone i Hjodraget. Av 53 startande båtlag fanns i år endast en snipa med. En 8,5 meter lång träsnipa byggd på Visingsö år 1950 och som efter 67 år på Vättern får anses vara infiskad.

Invägning Hjodraget vättersnipa röding vätterröding vättern lodutterfiske outdoor björn blomqvist

Ronnie Tillman från Mölltorp är sedan slutet av 1990-talet båtens ägare. Tillsammans med lagkamrat Göran Ludvigsson ställde de upp under namnet Team Twins.

Djupfiske via lodutter gav tre rödingar på vågen och en åttonde plats i Hjodraget 2017. En allt igenom hemmagjord utrustning användes. Lodutterfiske består av en lintrumma med heldragen tråd på spolen, blylod som sänke och handgjord rödingspinnare av pärlemo i linändan.

pärlemospinnare spinnare hemmagjorda rödingspinnare vättern outdoor björn blomqvist

Kroken på spinnaren agnades med en bit abborrkött. Pärlemo blänker och fisk doftar, vilket lockar röding i djupet att gå till attack. Lodutterfiske är i runda slängar en 100 år gammal fiskemetod, en djupfiskemetod som användes av Vätterfiskare långt innan djupriggar introducerades inom det moderna trollingfisket i mitten av 1980-talet.

Tidernas Vätterröding, en 10,3-kilo fångades via lodutter

Bo-Wiblom-rekordröding-Vättern-10_3-kilo-outdoor_se-björn-blomqvist2

Det var den 31 augusti 2013 som Smålänningen Bo Wiblom äntrade sin nio meter långa Vättersnipa i Gränna hamn för några timmars rödingfiske på Vättern. Innanhavets vida vidder var för dagen inbjudande blanka med sol från klar himmel. Båtens tio hästkrafter starka inombords tändkulemotorn gav fart åt den gamla träbåten. Efter någon sjömils färd var det dags att sjösätta fiskegrejorna i skepnad lodutter med fasta linor och tafsar. Bo fiskar med fyra utrustningar. Två akterrullar och två spröt midskepps. Akterställens grejor blötlades först. Därefter riggades styrbord spröt. Det 1,3 kilo tunga blylodet var tyngden som fick moderfisk, lockskedar och hemmagjord spinnare som agnats med liten bit kokt räka att gå mot botten. Anrättningen sänktes ned 45 varv (ca 20 m) i vattenmassorna över ett bottendjup av 27 meter.

Den stora båten som byggdes på Visingsö 1953 tuffade fram i ca 1,7 knops fart. Färden gick norrut i svag medström. Samtidigt som utrustning nummer fyra, alltså babordsidans spröt höll på att riggas signalerade styrbordsprötet med buller och bång att fast fisk var ett faktum. Av rycken att döma var det en stor fisk som fattat tycke för snurrande kopparspinnare. Bo antog inledningsvis att det var en fullvuxen Vätteröring som nappat. Frågan vilken sorts fisk som höll linan i sträck fick sekunden senare ett svar då en imponerande stor röding gick till väders i ett spektakulärt hopp över vattenytan. Saken var klar, det var en jätteröding av sällan skådat format. Efter ett handfast givande och tagande i linan kunde Bo till slut med hjälp av en huggkrok (håven var för liten) borda en magnifik röding. Snabbt upp med grejorna ur vattnet för vidare färd mot land. Under färden kontaktade Bo sina rödingfiskekompisar Arne Fransson, Göran Gustavsson och Rune Bergqvist för att de skulle möta upp i hamnen och skåda in drömrödingen. Rune lovade att ta med sig Besman-vågen.

Väl på bryggan förevisades jätterödingen inför en hänförd publik. Ingen i gänget hade sett en sådan makalöst stor röding tidigare. En första vägning gjordes på den gamla besmanen och vågens grovhuggna skala visade snudd 10,3 kilo. Ytterligare en viktkoll av fisken gjordes. Nu på Gränna Fiskrökeri krönta våg som visade exakt 10,3 kilo. Den underbart vackra och väl proportionerade rödingen, en hanfisk, mättes till 90 centimeter. Fiskens omkrets kollades dock inte. Men en gissning landar runt 60 cm. Enligt tillgängliga fakta (läs 4 juli 2017) är herr Wibloms 10,3:a den näst tyngsta röding som fångats och dokumenterats med avsändare Vättern.

rekordröding 11.2 kg Vättern 3 augusti 1990 nätfiske baskarp

I topp tronar en 11,2-kilos nätfångad (utanför Baskarp) med längd 90 cm och midjemått 65 cm från 3 augusti 1990. Dess ålder sägs ha varit runt 25 år, vilket anses vara maximal åldersgräns för storröding. Som tvåa är 10,3:an från 2013 som även den bör ha passerat 20-års strecket. Topp tre är en via ytutter fångad 9,6 kilos med kroppslängd 87 cm och omkrets 60 cm. Den fastnade på en ABU Reflex spinnare med kopparsked i vattnen utanför Karlsborg den 4 november 1975.

utterfiske ytutter lodutter vättern gamla fiskemetoder

Ps! Det var då – numera är det som mest tillåtet att fiska med tio beten.

Till sidans topFångade grann Vänergös på Liljas gula Vintage Rapala Husky

25 juni 2017 kl 13:27 av Björn Blomqvist

vintage Rapala Husky 13 floating made of balsa walley zander pikeperch 17 lbs sweden 22 june 2017

Rapalas olika modeller av vobblers har under decennier varit populära, tillika fångstgivande beten, såväl i sött som salt vatten. Ett mycket gångbart bete är Rapala Husky Floating 13 cm made of balsa, som under 1990-talet hade sina mesta glansdagar, åtminstone bland laxtrollare på Vänern.

De som kan sin trollinghistoria vet, oftast av egen erfarenhet, att en 13 cm Husky på tråden, speciellt under höstfisket genererar prickfisk i baljan. Förutom att funka ypperligt till laxfisk är Huskyn dessutom en dräpare på gös. Det som i någon mån talade emot balsavobblern Husky var att färgvalen var sparsmakade. I slutet av 1990-talet var färgvalen följande; B, CW, GFR, P, S, SD och SFC.

För att råda bot på färgfattigheten lät man måla upp egna kulörer. Lilja Sportfiske i Kristinehamn (numera nedlagt) tog exempelvis fram egna färger. En kollektion balsahuskys skickade till USA för ommålning. Detta var innan de svenska betesmålarna gjort entré med sina färgsprutor. Fiskeguide Petter Larsson med hemort Kristinehamn var redan då under 1990-talet i släpfiskefarten och tingade påpassligt några av Liljas USA-målade Husky 13 cm.

En av Liljas, en skrikig gul med rött öga, syns på bilden här ovan. Tillsammans med 17-årige sonen Casper gjordes aftonen 22 juni ett släpfiskepass efter gös i Vänerns norra skärgård med lyckat fångstresultat. Ynglingen Casper fick privilegiet att veva hem en mycket grann 83 cm lång Vänergös med vikt 7,3 kilo som bettade på den gula, numera vintage 11 gram rapala husky made of balsa 13 cm float.

Till sidans topVänergäddan – Sveriges bästa gäddtävling!

21 juni 2017 kl 12:00 av Björn Blomqvist

vänergäddan gäddtävling vänern storgädda rekordgädda metergädda tioklubba mariestad outdoor björn blomqvist

Senaste numret av det digitala Magasin Mitt Fiske är gäddan i fokus. Det fiskas och snackas gädda som aldrig tidigare. Lägg därtill att det tävlas i gäddfiske som aldrig tidigare. Hej och hå gädda på!

Det finns sedan länge en radda etablerade tävlingsvatten som i skiftande grad bjuder på gädda. Senast i den gäddfiskliga tävlingsraden är utan tvekan Vänergäddan med Mariestad som hemmahamn. Årets Vänergädda mättes det in 23 gäddor från metern upp till 118 centimeter. Det är längden på gäddorna som räknas i Vänergäddan och inte vikten. Fem (33 deltog) av lagen fångade tre gäddor vardera som tillsammans mätte 300 centimeter och längre.

I jämförelse med andra svenska gäddfisketävlingar står Vänergäddan i en längd för sig i förhållande till antal deltagande lag och tävlingstid. Kalla fångstfakta talar sitt tydliga språk. Vänergäddan är helt enkelt bäst i Sverige! Arrangörerna har inte för avsikt att låta tävlingen växa utan kommer även nästa år att köra vidare på samma upplägg. Se artikel om Vänergäddan->

gädda gäddfiske gäddfisketävling storgädda rekordgädda vänergädda vänern outdoor björn blomqvist

Till sidans topHåkan Strandman, Karlstad fångade 10,22-kilos Gullspångslax i Vänern

31 maj 2017 kl 09:30 av Björn Blomqvist

Vänerlax 10.22 kg 93 cm Håkan Strandman 29 maj 2017 rekordfisk trolling trollingfiske outdoor björn blomqvist

Att som trollare fånga en odlad Vänerlax som passerar tiokilosstrecket är få förunnat. En drömfisk! Karlstadsbon Håkan Strandman är den senaste i raden att ur Vänerns djup betvinga en 10+ lax. Förmiddagen 29 maj 2017 med utgång Lillängshamnen, Hammarö startar historian. Ensam i båten sattes kursen riktning Gässlinge Grund. Vädret var strålande med ringa vind. På väg ut sjösattes en hoper drag bakom skutan. På styrbord djuprigg hade ett Trophy Spoon->  i skimrande grönt riggats. Skeden fiskades sex meter ned. Fiskefart var 2,2 knop och ytvattentempen 14,2 grader. Släpfiskelivet var härligt.

Efter i runda slängar en halvtimmas båtfärd duckade plötsligt djupriggspöt med plåtbiten i linändan. Av stangens kutryggiga bockning att döma var det en stor fisk som hakat på. Tunggung gällde. För att få fajtingspace togs några av spöna bort. Därefter tog det Håkan ungefär en kvart att få laxen i håven. Den nätades på första försöket i ett huj. Trots att storlax precis hamnat i lådan ombord fiskade Håkan vidare en stund till i samma område för att om möjligt fånga ytterligare en blanking. Finns det en lax är det inte ovanligt att det finns flera. Nytt hugg av bångstyrig fisk följde. Den slet sig dock efter en stunds böljande kamp. Fisketuren avslutades.
Väl på landbacken kunde Herr Strandman i vittnes närvaro väga sin jättefisk, en Gullspångslax till 10,22 kilo med längd 93 centimeter. Nytt pb, jippie!

Noterbart är att 10,22:ans högra bukfena var klippt. Ett tydligt tecken att Gullspångarn kommer från odlingen Gammelkroppa och med stor sannolikhet satts ut i Klarälven, gissningsvis våren 2013. All Gullspångslax som sätts ut av Fortum som tar sin fisk från Gammelkroppa har höger bukfena kapats. I sammanhanget kan berättas att vid 2017 års Kinnekulleträff som avgjordes i slutet av april vägdes det in 35 Gullspångslaxar. Sju av dessa hade höger bukfena klippts, alltså sk. Fortumlax.

klippt bukfena gullspångslax fortum gammelkroppa laxodling vänern klarälven outdoor björn blomqvist