Laxcup Vättern 2018 stundar – 80 båtlag på startlistan

Laxcup Vättern 2018 1 o 2 december karlsborg foto björn blomqvist trollingfiske laxfiske laxtrolling

Laxcup Vättern, en av Sveriges äldsta trollingtävlingar har funnits på trollingarenan i 27 år. Tävlingens första startskott avfyrades en gråkall novembermorgon 1991 från bryggan i Granviks hamn. Då som nu är det bara lax som räknas. Laxar som härrör från utsättningar som görs årligen sedan många år. Dåvarande Granviksborna Peter & Birgitta Prag höll i tillställningen t.o.m. Laxcup Vättern 2004. Osäkert laxfiske i kombination med färre tävlingsdeltagare samt att tunga sponsorer flydde fältet var främsta orsaken till att Prag gav upp och sedan även flyttade från bygden.

Under PP:s tid vid laxrodret arrangerades Laxcupen i november. Granvik var tävlingens första startplats de första nio cuparna, men i samband med att Laxcup Vättern firade tionde upplagan i ordningen år 2000 flyttades arrangemanget till Karlsborg. Karlsborg är sedan dess utgångshamn för Laxcup Vättern. Laxcup Vättern arrangerades inte 2005 och 2006. Nystarten kom 7-9 december 2007 då Wildwater Fishing AB med fiskeguide Johan Abelsson i spetsen hoppade in på Laxcup:s arenan. Hela 181 båtlag fanns med på startlistan 2007, vilket är rekord i antal startande sedan starten 1991. Ägarbilden inom Wildwater förändrades efter några år och ”nya” WW tog över och höll ut t.o.m. 2011 som oturligt nog blåste inne. Även 2010 års upplaga ställdes in p.g.a. ishinder.

Ånyo såg det ut som om Laxcup Vättern skulle bli ett minne blott, men räddades senhösten 2012 av Mariestadsbon Sten-Gunnar Steénson och Vänerns Sportfiskeförenings som meddelade att de kunde ge sig i kast med att arrangera Laxcup Vättern 2012. Visserligen i en bantad upplaga i jämförelse med fornstora Laxcup:s dagar, men en tävling dock. 30 båtlag anmälde sitt intresse att delta. I dagsläget är det i huvudsak medlemmar i Karlsborgsortens Fiske och Fiskevårdsförening med backning av tävlingsledare Sten-Gunnar Stéenson, Vänerns Sportfiskeförening som ser till att Laxcup Vättern håller ställningarna som en av Sveriges äldsta trollingtävlingar och som nyhet för i år är en deltävling i SM-Trolling.

2018 års Laxcup Vättern planeras genomföras 1-2 december (reservdagar 8-9 december) med start- och målgång Stenbryggan Karlsborg.
Info och anmälan KFF.se->
Tillbakablick Laxcup Vättern 1991-2017

laxcup-vättern-1991-första-laxcupen-insjölax-gullspångslax-vätterlax-björn-blomqvist

Laxcup Vättern 1991 (44 anmälda båtlag) 9,22 kilo – Laxkung Berry Spaak, Karlsborg

Laxcup Vättern 1992 (78 anmälda båtlag) 8,52 kilo – Laxkung Thomas Bergman, Arboga

Laxcup Vättern 1993 (86 anmälda båtlag) 6,70 kilo – Laxkung Johan Hultqvist, Motala

Laxcup Vättern 1994 (104 anmälda båtlag) 9,74 kilo – Laxkung Eino Mikkonen, Finland

Laxcup Vättern 1995 (105 anmälda båtlag) 6,48 kilo – Laxkung Hannu Södersved, Fagersta

Laxcup Vättern 1996 (111 anmälda båtlag) 7,24 kilo – Laxkung Ove Munther, Kumla

Laxcup Vättern 1997 (107 anmälda båtlag) 7,94 kilo – Laxkung Bo Björk, Skövde

Laxcup Vättern 1998 (109 anmälda båtlag) Första tävlingslaxen över tio kilo vägdes in 10,86 kilo 88 cm – Laxkung Martin Jensen, Danmark

Laxcup Vättern 1999 (152 anmälda båtlag) 9,90 kilo – Laxkung Thomas Carlberg, Örebro

Laxcup Vättern 2000 (118 anmälda båtlag) 7,48 kilo – Laxkung Lars Sahlin, Götene

Laxcup Vättern 2001 (135 anmälda båtlag) 8,10 kilo – Laxkung Markku Ahonen, Finland

Laxcup Vättern 2002 (127 anmälda båtlag) Fyra laxar över tio kilo vägdes in 12,02 kilo – Laxkung Magnus Frii, Västerås

Laxcup Vättern 2003 (122 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Joakim ”Predator” Sandgren, Sthlm

Laxcup Vättern 2004 (33 anmälda båtlag) 9,88 kilo – Laxkung Jouko Leinonen, Gislaved

Laxcup Vättern 2005 arrangerades inte

Laxcup Vättern 2006 arrangerades inte

Laxcup Vättern 2007 (181 anmälda båtlag) 11,83 kilo – Laxkung Kristofer Johansson, Karlsborg

Laxcup Vättern 2008 (114 anmälda båtlag) 9,66 kilo – Laxkung Niklas Svanbom, Gävle

Laxcup Vättern 2009 (95 anmälda båtlag) 7,07 kilo – Laxkung Kristoffer Thorold, Mariestad

Laxcup Vättern 2010 (Frös inne)

Laxcup Vättern 2011 (Blåste bort)

Laxcup Vättern 2012 (30 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Niklas Wikström, Töreboda

Laxcup Vättern 2013 (34 anmälda båtlag) 7,03 kilo – Laxkung Daniel Kedestig, Kumla

Laxcup Vättern 2014 (47 anmälda båtlag) 7,53 kilo – Laxkung Tomas Borg, Tibro

Laxcup Vättern 2015 (56 anmälda båtlag) 9,37 kilo – Laxkung Björn Ström, Tibro

Laxcup Vättern 2016 (49 anmälda båtlag) 9,32 kilo – Laxkung Marcus Eriksson, Lidköping

Laxcup Vättern 2017 (61 anmälda team) 7,94 kilo – Laxkung Denis Fracila, Berghem

laxkung laxcup vättern 2015 2016 2017 trolling gullspångslax

Regnbågen vår mest betydelsefulla sportfisk!

rengbåge put and take fiskodling outdoor björn blomqvist

Vågar påstå att regnbågen i nuläget är vår mest betydelsefulla sportfisk. Den är basen i ett folkfiske samt en mycket viktig inkomstkälla för redskapsbranschen. Alla fiskar regnbåge, vilket tarvar inköp av fiskegrejor i mängd. Lägg därtill miljoner i fiskekortsintäkter.

Det fina med regnbågen är dess huggvillighet året runt och kan fångas både i öppet vatten och från is. Gångbara metoder är pimpel, mete, haspelspinn samt flugfiske. Allt är dock inte frid och fröjd då regnbågen klassas som en invasiv art. Om utsättningarna av regnbåge mot förmodan skulle förbjudas eller kraftigt minska kommer folkfisket och branschen att drabbas av bottenkänning.

1 fiska regnbåge put and take fiskodling outdoor björn blomqvist

Länsstyrelserna har i sina senaste direktiv fått i uppgift att hålla ögonen på invasiva arter och har därför blivit mer återhållsamma med att bevilja utsättningstillstånd över lag. Undantaget är fortfarande, typ regnbåge för put and take i isolerade vatten där nyttan i de flesta fallen är större än riskerna. Några argument som framförts i sammanhanget är att det finns alltid en viss risk för spridning av sjukdomar när man flyttar fisk mellan olika vatten och odlingar. Dessutom ifrågasätts om det är förenligt med djurskyddslagstiftningen att sätta ut fisk som inte kommer klara sig för att det saknas naturliga förutsättningar. Att sätta ut fisk i naturvatten påstås dessutom vara meningslösa och olönsamma.

Regnbågen har betytt mycket för sportfiskets främjande. Exempelvis har det moderna flugfiskets utveckling regnbågen att tacka för mycket. Lättillgängligheten till intensivvårdade regnbågsvatten har bidragit till att kast- och fisketeknik kunnat slipas till perfektion. Flugfiskegrenen i stilla vatten började utvecklas i England tidigt 1950-tal. Den främste pionjären på den tiden var Tom Ivens, som 1952 gav ut boken Still Water Fly Fishing. Det skulle dröja till mitten av 1970-talet innan de Engelska flugfiskebojorna började lösas. Från att ha varit brittiskt influerat med grova spön, sjunklina och den allestädes rådande streamerflugan på tafsen, förfinades metoderna och utövarna blev som de själva säger, tänkande flugfiskare.

6 fiska regnbåge put and take fiskodling outdoor björn blomqvist

Historien om den svenska regnbågen (Oncorhynchus mykiss) kan dateras till början av år 1892. Det var då som bruksägaren tillika sportfiskaren Conrad Hammarström tog in den första sändningen av ögonpunkterad regnbågsrom till Sverige. Regnbågsrommen hade hämtats i Tyskland och lades in för kläckning hos den Jämtländska fiskodlingen Äggfors. Av den första sändningens 10 000 romkorn kläcktes 1 500 yngel som under våren 1892 sattes ut i 29 Jämtländska sjöar, tjärnar och floder. Nästa viktiga milstolpe på den svenska regnbågens tidsaxel är 1894 då AB Ängelsbergs Fiskodling startade invid sjön Åmänningen i Västmanland. Nämnda fiskodlingsanstalts avsikt var att specialisera sig på romförsäljning av framförallt regnbåge. Ängelsbergs Fiskodling mottog sin första regnbågsimport 1895. Inledningsvis gick det lite si och så, men 1899 blev det fart på verksamheten och 95 000 romkorn såldes ut över landet i poster från 200 till 20 000. Från Blekinge till Dalarna rapporterades det utsättningsplatser. I början av 1900-talet hade svenskfödd regnbåge satts ut i ett 100-tal vatten med de 29 Jämtländska inräknade. Den för Sverige nya fisken regnbåge fick således en flygande start. Samtidigt fanns i vårt avlånga land ett 30-tal fiskodlingsanstalter för att nära inpå andra världskrigets utbrott 1939 ha ökat till ett 90-tal.

2 fiska regnbåge put and take fiskodling outdoor björn blomqvis

Ett grundvillkor för att odla fisk är upptäckten av konstbefruktning, det vill säga att på konstlad väg upptaga fiskarnas könsproduktion och befrukta rommen. Upptäckten gjordes av en tysk godsägare vid namn Jacoby omkring 1760. Det skulle dock dröja till mitten av 1800-talet innan metoden började tillämpas mer allmänt world wide. Så tidigt som 1880 gavs den på svenska skrivna boken med titeln Handbok i Fiske och Fiskodling ut, författad av Fiskeridirektör H. Limborg.

Den första svenska regnbågen fångad på spö som omnämns i skrift är en 25 centimeters från Säveån 1904. Signaturen H. från Göteborg beskriver händelsen i följande lyriska ordalag; ”Härligt silverglänsande i sina egendomliga regnbågsfärger. Han gav överdådig sport och jag lät honom löpa så det gnisslade i rullen”.

Till en början antogs det att regnbågen skulle reproducera sig i svenska vatten. Ganska omgående konstaterades dock att så inte var fallet. Lyckad regnbågslek skedde bara i yttersta undantagsfall. Den visade sig svår eller rent ut sagt omöjlig att få i fasta stammar. Däremot att i dammar driva upp den till portionsstor matfisk funkade ypperligt. Som etablerad sportfisk skulle det dröja några decennier ytterligare.

 I mitten av 1950-talet togs fiskgiftet rotenon till Sverige. Rotenon pytsades ut i mindre sjöar och tjärnar och utrotade småsjöarnas inhemska fiskbestånd. Efter denna manöver släpptes odlad regnbåge ut i de preparerade sjöarna. (rotenon är numera förbjudet att använda i svenska vatten) Vips var det svenska put and take (P&T) fisket fött. Hökensås Sportfiske var tidigt på hugget och öppnade upp ädelfiske för allmänheten redan 1957.

3 fiska regnbåge put and take fiskodling outdoor björn blomqvis

Hökensås Sportfiske tog sin sättfisk från närbelägna Källefalls Fiskodling, vilket de fortfarande gör nu över 60 år senare. Källefalls Fiskodling har odlat regnbåge sedan tidigt 1910-tal. I flera decennier var det fokus på att odla konsumtionsfisk för att i modern tid (läs 1950-tal) övergå till att odla sportfisk fullt ut. Källefalls Fiskodling är väl omtalad för sin höga kvalité på regnbågen. Sedan 1997 har de ett genomtänkt avelsprogram med egen odlingslinje. Pigga ”Källefallare” som är avlade på en mix av fisk från Älvdalen (fina fenor) och fisk från Anten (erkänt bra tillväxt). Fin fenindex, färgsättning, slank kroppsform, bra tillväxt samt hög överlevnad är resultatet. Avelshonorna blir dessutom som tidigast lekmogna vid 4 års ålder, vilket är ett krav för att vara med på odlingsbanan med besked. En fyraårig hona av bästa sort väger från dryga fyra kilo till åtta kilo. Lekmogen Källefallsfisk kramas på rom och mjölke från mitten av december till och med januari. Avelshonorna som använts avlivas och veterinärbesiktigas för att vara på den säkra sidan och förhindra smittspridning till avkomman. Användning av antibiotika är därför ett minne blott inom Källefalls hägn. Det tar 375 dygnsgrader från att rommen befruktats till att den kläcks. Från romkorn till att nå vikten 1,5 kilo tar det 18 månader.

0 fiska regnbåge put and take fiskodling outdoor björn blomqvis

Världsrekordet, en rymling lyder på 48 lbs (21,75 kg) och fångades september 2009 i Lake Diefenbaker, Kanada på spinnfiske. Världsrekordfisken var en triploid fisk, vilket betyder att den hade framställts genom att romkornet chockats med förhöjd temperatur eller högt tryck efter befruktning. Den triploida fisken har tre kromosomuppsättningar mot normalt två. Motivet att odlingsvägen producera triploider är att det ska ge förbättrad tillväxt och sterilitet. Fördelen med steril fisk påstås vara att man minimerar potentiella miljöproblem med fisk som används i fria vatten eller matfiskodling.
Svenska rekordregnbågen är på 14,16 kilo och fångades i Börtnan, Jämtland den 9 maj år 2000 via spinnmete där kroken hade agnats med pellets av Johan Handler, Åsarna.

Kräftfiske populärt i slott och koja!

en bok om kräftor flodkräfta signalkräfta ån tidan tibro kräftbur agnfisk kräftbete björn blomqvist

Att fiska och äta kräftor har en lång tradition i Sverige
Första gången kräftor nämns i svensk gastronomi var 1562 då Erik XIV anbefallde fogden på Nyköpingshus att fånga en hel hoper. På den tiden fanns endast flodkräftan i våra vatten. En bok om Kräftor av Erik Floderus som gavs ut 1941 finns mängder med historier om ”de smakelige kräken”, främst sedda ur en kulturhistorisk synvinkel. Flodkräftor fanns förutom i Skandinavien även i Östersjöländerna, Frankrike, Italien, Ryssland och Tyskland. På tyska kallades flodkräftan för ”Edelkrebs” (ädelkräfta) p.g.a. dess smaklighet.

Att odla samt även flytta kräftor till nya vatten har det gjorts i hundratals år. Vid ett tal i Vetenskapliga akademin 1749 framkom; ”Kräftor hafva vid pass i Carl IX:s tid blifvit flyttade hit upp åt landet, Fatburssjöen vid Gripsholm och flera vatn”.

Pesten – en katastrof för flodkräftan
Kräftpestens intrång i vårt land betydde ingenting mindre än en katastrof. Pesten uppträdde på 1870-talet i västra Tyskland, varifrån den långsamt spred sig till Polen, Ryssland och Finland. Från sistnämnda landet kom pesten till Sverige augusti 1907. Ett parti finska kräftor hade sumpats i slussgraven Stockholm. Döda kräftor kastades i vattnet. Dock fanns det inte något större kräftbestånd i närheten så i sig var det kanske inte någon katastrof. Mest troligt är, att levande, pestsmittade kräftor köptes av någon Ångbåtsrestaurant och sedan spritt pesten till en eller flera ställen inom Mälarens vattenområde inklusive Hjälmare kanal. Inom ett år var Hjälmaren ödelagd. Med tanke på de fantastiska fångster som tidigare hade gjorts i Hjälmaren så drog det med sig många människors ruin, t.o.m. självmord.

För att hindra vidare spridning av pesten utfärdade myndigheterna förbud mot införande av levande kräftor från Finland, transportförbud av okokta kräftor inom landet samt att burar från pestvatten inte fick användas i friska sjöar. Åtgärderna visade sig vara förgäves. Mälaren och Hjälmaren var till spillo och härifrån spred sig pesten vidare till närliggande vatten. I början av 1930-talet började man frukta att hela den svenska stammen av flodkräftor skulle dö ut. Nu så här drygt 80 år senare är det ytters få vatten som hyser friska bestånd av flodkräftor. Sedan 1960-talet har den invasiva signalkräftan satts ut i dess ställe, vilket skett med myndigheternas goda minne.

kräftfiske tidan i tibro signalkräfta kräftbur 3 augusti 2018 björn blomqvist

Vättern – Sverige mesta kräftfiskesjö
Vättern är den sjö i Sverige som det fångas allra mest signalkräftor. Det var i slutet av 1960-talet som signalkräftan introducerades i innanhavet. Under 1700-talet ska det faktiskt funnits flodkräftor i Vättern. ”Hwilka är wäl stora, men mycket magra” Redan i mitten av 1800-talet saknades de. Signalkräftans framfart i Vättern är sedan mitten av 1990-talet väl känd. Det för allmänheten sk. fria kräftfisket fem veckoslut i augusti/september har satt sjön på svenska kräftkartan med eftertryck.

Kräftan, blygare än laken, rodnar när hon kokas naken…
Yrkesfisket fångster i Vättern uppgavs 2017 till 126 ton. Hur stora fångsterna är gjorda av ”fria fiskare” är oklart. Hjälmaren som drabbades av kräftpesten 1908 har i dagsläget hämtat sig med hjälp av signalkräftan. Förra året (2017) uppgav yrkesfisket att de tullat Hjälmaren på 62 ton av på botten krypande svart guld. Mälarens fångster via yrkesredskap 2017 var noll kilo. Vänern som i moderna tid fått påspädning av signalkräfta fångades det 20 ton 2017.

Illegala utsättningar av signalkräfta största hotet mot flodkräfta
Från och med den 3 augusti 2016 gäller nya EU-regler för hantering av levande signalkräftor. Det innebär att det är helt förbjudet att flytta, sätta ut och odla signalkräftor. Detta gäller även sumpning. Inga nya utsättningstillstånd kommer att utfärdas. Illegala utsättningar av signalkräftor är det största hotet mot vår inhemska flodkräfta. Kraftfulla åtgärder för att stoppa signalkräftans spridning måste därför till.

Ge hals och sjung The ABU Waltz

abu waltz 1959 tight lines abu matic abumatic lovsång björn blomqvist inkapslad haspelrulle

Det påstås att allt går att sälja med mördande reklam! ABU i Svängsta har under årens lopp gjort reklam för sina produkter på skilda vis. Exempelvis i Napp och Nytt 1959 uppmanades man att spela och sjunga Svängsta valsen. Lasse Dahlqvist, en av dåtidens svenska storstjärnor, stod för den svenska texten.

Refräng ”den bästa hobby som Du kan finna är att kasta med spö och spinna och i det längsta Du tycker Svängsta är det som kan stå sitt kast”.

sjung svängstavalsen 1959 napp och nytt abu svängsta björn blomqvist

189 IPN prover från Kinnekulleträffen 2018 förstördes

01 ipn

Länsstyrelsen Västra Götaland gjorde i samband med Kinnekulleträffen 2018 provtagning (IPN prov) av 189 fiskar, lax och öring. Tävlingsledning och deltagare ställde villigt upp och tog tålmodigt plats i kön till provtagningsbordet med sina fångster. Det rådde uppsluppen stämning bland glada fångstmän som kände att de var med och bidrog till vetenskapens tjänst. Länsstyrelsens provtagningsteam Linus Andersson, Anna Hagelin, Fredrik Larsson, Bo Jernberg och Gunnar Åsman var också belåtna. Hela 189 fiskar registrerades, skars upp och proverna från dessa lades sedan ner i små burkar. Renligheten under hanteringen av fisken var påtaglig, handskar och rena skärverktyg mm. Proverna packades ned i en kylbox.

ipn 03

Tävlingen avslutades söndag eftermiddag den 22 april. Måndagen den 23 april var det dags för Länsstyrelsen Västra Götaland att skicka det stora antalet unika prover vidare till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA i Uppsala för analys och provsvar. Utan att ha gjort en seriös riskanalys föll valet på Postnord som transportör. Delar av inälvor lagda i burkar tål inte många timmar utan bra kylförvaring innan de blir förstörda. Om övernattbefordran sker är det dock inga problem.

ipn 02

Proverna kom dock inte fram till SVA i Uppsala övernatt. Nej, efterforskning visade att paketet med proverna hade hamnat i Kiruna! Torsdag den 26 april kom dock proverna fram till rätt adress i Uppsala. SVA konstaterade att proverna förstörts och var obrukbara, tyvärr. Pengar kan inte ersätta det inträffade. Ytterst handlar det om fiskens framtid i Vänern. Länsstyrelsen Västra Götaland har rent formellt inte gjort något fel. Men med tanke på det stora antal prover som stod på spel och nu gått i ”putten” är det helt otroligt att inte en speciell budbil använts.

Nya IPN-prover kommer att tas – 250 stycken från Västra Götaland gäller – som beräknas ta ett år att genomföra. Deltagarna på 2019 års Kinnekulleträff lär ånyo behöva medverka. David Solstorm, Fiskerikonsulent i Västra Götaland bekräftar för Sportfishing News att IPN-proverna från Kinnekulleträffen 2018 förstörts. Han är bedrövad över det inträffade.