outdoor.se

Till sidans topRegnbåge – en historisk berättelse i Fly Only

20 oktober 2017 kl 14:19 av Björn Blomqvist

Regnbåge i sverige vild regnbågsöring lekfisk fly only magazine nr 3 2017

I senaste upplagan av Magasin Fly Only no.3 2017 på sidorna 14-29 är det fritt fram att ta del av artikeln Regnbåge en historisk berättelse->> där historien om den svenska regnbågen beskrivs.

Visste du; att det var försommaren 1892 som yngel av svenskfödd regnbåge sattes ut för första gången? Det skedde i Jämtland.

Visste du; att den första svenska regnbågen fångad på spö som omnämns i skrift är en 25 centimeters från Säveån år 1904. Signaturen H. från Göteborg beskriver händelsen i följande lyriska ordalag; ”Härligt silverglänsande i sina egendomliga regnbågsfärger. Han gav överdådig sport och jag lät honom löpa så det gnisslade i rullen”. Sedan dess har åtskilliga rullar gnisslat i samband med att yster regnbåge bjudit upp till fajt på spänd lina.

Regnbågen är i nuläget vår mest betydelsefulla sportfisk. Den är basen i ett folkfiske samt en mycket viktig inkomstkälla för redskapsbranschen. Alla fiskar regnbåge, vilket tarvar inköp av fiskegrejor i mängd. Lägg därtill miljoner i fiskekortsintäkter.

regnbåge är fin fajter splitcane flugfiske björn blomqvist

När det gäller det moderna flugfiskets utveckling har man regnbågen att tacka för mycket. Lättillgängligheten till intensivvårdade regnbågsvatten har bidragit till att kast- och fisketeknik kunnat slipas till perfektion.

Till sidans topSunnanåträffen 2017 är i hamn – Team Gröstorp Salmon Hunters segrade

15 oktober 2017 kl 18:27 av Björn Blomqvist

sunnanåträffen 2017 vinnarlag guld silver brons

prislista totalsumman sunnanåträffen 2017 trolling trollingfisketävling

Sunnanåträffen Mellerud med Nordiska Mästerskapet i trollingfiske 13-15 oktober 2017 är i hamn. Två (fredag o söndag) av tre planerade tävlingspass genomfördes. Lördagen blåste inne.

Totalt vägdes det in de två tävlingsdagarna 29 lax- och öringar. 18 team registrerade fångst av 56 anmälda.

Fredag. På startlistan inför årets batalj, den 33: i ordningen fanns 56 båtlag registrerade, varav 55 kom till start dag 1. Startskottet small fredag morgon kl.08.00 med målgång 17.00. Tio team vägde sammantaget in nio laxar och tre öringar på fredagen. Team Knäckehäxan från Lidköping toppade tillställningen via två laxar och en öring som tillsammans vägde 20,04 kilo, vilket gör en fin medelvikt på 6,68 kg/fisk.

Lördagen dag 2 blåste inne

Söndagen dag 3 kom 46 båtlag till start och 12 av dessa vägde tillsammans in 17 laxfiskar med medelvikt 3,97 kilo. Trollingfantomerna Gröstorp Salmon Hunters, Simrishamn vägde in hela fem fiskar och tillsammans med deras 4,6-kilos lax från fredagen fiskade de hem segern i årets Sunnanåträff. Segerlaget har många, många års erfarenhet av Vänertrolling.

Tävlingens tyngsta öring fångades under söndagen av Kenneth Karlsson från Åmål i Team Dorado.

tyngsta öring sunnanåträffen 2017 kenneth karlsson åmål team dorado

Den 82 centimeter långa Gullspångsöringen vägde 7,01 kilo och fångades på ett 30 fot ned djupriggat Ismo Mini sked gul/grön i vattnen söder om Bananen vid lunchtid.

Knäckehäxan fångade de två tyngsta laxarna.

tyngsta laxarna sunnanåträffen 2017 knäckehäxorna gullspångslax trollingfiske skeddrag djuprigg

Silverlaget Knäckehäxan består av bröderna Andreas, Tom och Mikael Lidmer från Lidköping. De fiskar från en AMT 200 SP båt. Kapten Andreas inledde fredagens fiskafänge med att knäcka teamets första fredagsfisk, en 7,6-kilos Gullspångslax med längd 80 centimeter som högg över en sked, Svenska flaggan där linan blyats med 50 gram. Fiskefart 3 knop och platsen var vid Kräcklingarna. Timmarna gick utan ytterligare hugg. Teamet fiskade med åtta beten via plannerboard och två beten, ett på varje djuprigg. Andreas tacklade vid lunchtid om ett av djupriggspöna med en Gulp löja försedd med en VK grön/guld mössa på skallen. Det mjuka doftbetet riggades 11 meter ned i vattenmassorna över ett bottendjup på snudd 30 meter. Ytvattentempen i området vid Kräcklingarna var 10 grader. Plötsligt löste Gulpspöt och Tom fick nöjet att greppa stangen. Efter spännande kamp kunde en 84 cm lång Gullspångslax med vikt 8,02 kilo nätas. Nu hade Andreas och Tom fångat varsitt nytt pb på insjölax, jippie. Glädjen ombord var påtaglig. Mikael var nu den ende i trion som var fisklös. Tänk om vi kunde få en fisk till… Strax efter fyrahugget löste ett av spöna på styrbordsträngen som hade ett blått skeddrag i linändan. Betet hade de fått i startpåsen på Kållandsöträffen, Vänern 2017. Mikael kunde med säker hand veva hem en 4,42-kilos öring. Trions fångst räckte till en 2:a plats.

28 000 kronor kom via smoltlotteri o bidrag in till sättfisk

Kolla in kalla fakta ang. sättfiskeläget i Vänern 2017->>>

Sunnanåträffen Mellerud är Sverige äldsta trollingtävling och genomfördes första gången 1985.  I samband med 2015 års Sunnanåträff firades 30 års jubileum
Läs artikel om historien om Sunnanåträffen Mellerud 1985-2015->

Till sidans topHistoriskt – Blåfenad tonfisk fångad i svenska vatten

11 september 2017 kl 10:06 av Björn Blomqvist

Blåfenad tuna tonfisk stora boken om trolling jan olsson trolla tuna svenska vatten 9 september 2017

Göteborgaren Jan Olsson har sedan många år tillhört svensk sportfiskehistoria. Han har sedan mitten av 1950-talet fiskat på de allra flesta håll i världen och har under årens lopp tillskansat sig stora kunskaper om sportfiske efter allehanda fiskarter i skiftande miljöer. Han var en av de allra första svenskarna som seriöst ägnade sig åt modern trolling samt även i ord och bild berättade om detta i dags- och fiskepress samt bokform.

Den stora boken om trolling->av Jan ”Mr Trolling” Olsson gavs ut 1994 på ICA Bokförlag. Trots att den 199 sidor tjocka boken har cirka ett kvartsekel år på nacken är den fortfarande aktuell. Exempelvis finns ett avsnitt som handlar om blåfenad tuna. Blåfenad tonfisk är en av Jans favoritfiskar sedan ungdomen (han är född 1936) och inte sällan har han berättat om sportfiske från gamla tider på svenskt vatten efter just blåfenad tuna. Tyvärr överfiskades dessa av yrkesfisket till snudd utrotningens brant. Att få skåda blåfenad tonfisk åter jaga i hemmavatten har för Jan och många med honom varit en dröm. Något som blev en verklighet för Jan lördagen den 9 september 2017 då han inviterats ombord på båten Pink Lady. Läs nedan och begrunda

Världsunikt storviltfiske pånyttfödd i svenska vatten

jan olsson tunafiske 9 september 2017 gropa västkusten sverige

Som gammal veteranfiskare fick jag i går uppleva; att ”nine-nine-dagen” år 2017 – på vattenvidden utanför bohuskusten – kommer att förbli en av livets stora minnesdagar. Det var en dag, då min sportfiskeexistens ”våldsamt”, på skilda vis, attackerades med massvis av oförglömliga intryck, både vad gäller naturupplevelse och fiskafänge.

Det främsta var att åter – som för ett halvsekel sedan – få se grandiosa blåfenstunor blotta hela sin storslagna skönhet i magnifika hopp. Lägg till detta ny-aspekten att jag – både på distans och nära håll – fick uppleva spöfångster av dem samt se de stora fiskarnas enorma styrkedemonstration och uthållighet i timslånga fighter.

Först ett direkt SUPERSTORT TACK till administratörer och koordinerare, WWF, Havsfiskelaboratoriet SLU Aqua och Sportfiskarna, att storviltfisket efter “alla fiskars konung” fått göra come back i Sverige. Ett fiske, som rätt förvaltat kan bli enormt samhällsgivande på många skilda vis. Vi hörde igår, erfarna internationella fiskmärkare, tala om ett monstruöst tunafiske här. Ett andra JÄTTESTORT TACK tack ska gå till sportfiskeeldsjälen Robban Hellberg i Björlanda, som samlat ihop ett skickligt och kunskapsmässigt rutinerat Fladenteam. Vb-red. hade, som observator, det stora nöjet att få vara med det glada sextettgänget ombord på Fladens sällsynt, välutrustade sportfiske-maskin ”Pink Lady”.

Kursen mot fiskeplatsen ”Gropa” i centrala Skagerack styrdes av Robban, som samstämmigt ombord berömdes för suveränt manövrerade av båten, inte minst under det mycket svåra skede då en jättetuna rör sig nära båten.

Det finns enormt mycket att berätta om ”nine-nine-dagen”. Följaktligen anledning att återkomma om denna storslagna, unika nypremiär gällande svenskt tunasportfiske. – Det som nu dessutom sker i V-regionen.

Kortfattat, så utgick vi från Björlanda. Där inledde vi med genomgång och roller i anslutning till själva tunafisket. Vid Paternosterskären drogs makrill upp till “Lady Pinks” betestank. Kurslade sedan, under konstant tunaspaning över vattenvidder, mot Gropa.

Några sjömil innan vår ankomst dit, tacklades upp för avancerad storviltfisketrolling, både via utriggare och djuprigg, med konstbeten. Det gav intet. Efter några timmar, skiftades fiskafänget till mete, då vi hörde på kom-radion att detta givit andra båtlag fisk, bl a välkända Team Tinca från Lidköping. SUPERSTORT GRATTIS!

blåfena tuna pink lady 9 september 2017 gropa

Fladenteamet ballongflötesmetade med levande makrill, på olika distans från de sex, förträffligt lätthanterliga Fladenutrustningarna. Konstant mäskade vi med styckad och hel mindre sill. Och det var efter uppskattningsvis 90 minuters flitigt ”chummande”, som det ristade till i det förliga spöet på babordsidan samt rullens tongångar, via snabb lintömning även fick teamet att gå upp i varv, utan tidigare motstycke ombord. Det var upptakten på en 2 tim. och 40 min. lång kamp med massvis av ge och ta från fisk och fiskare, både hundratals meter från och under “Pink Lady”.  Några gånger hade killarna, som varvades vid i spökampen, tunan nära ytan ett 50-tal meter från båten innan den åter dök. En gång såg vi dess fena (bild överst) blixtsnabbt skära i ytan. Jag slängde upp kameran mot fenan – utan objektivfokus för ögat på den – dock i hopp om att något skulle fastna. Det blev fena-turligt som i bild. (se bilden ovan)

Då och då kunde vi ekolodet, på vilket djup tunan simmade. Och när “the bitter end” närmade sig var fisken ett tiotal meter under båten. Vi kunde dock inte skönja jättefisken. Vad som sedan hände i ett spölyft var; att spöet oväntat befriades från fisktyngden. Strax ovanför kroken konstaterades – när linan tagits hem – att monolinan gått av, sönderskavd av fiskens vassa tanduppsättning under den långa kampen.
”The bitter end” var ett faktum för våran del, men förhoppningsvis “happy end” för tunan. /Jan Olsson

Läs mer på Vänerblänket->

”1964 spöfångades det senast en blåfenad tonfisk i Sverige, säger Markus Lundgren, fiskevårdschef på Sportfiskarna. Nu hoppas han och andra forskare göra det igen. Vi följde med märkarbåten Linda på uppdraget att märka tonfisk”.  Läs artikel Göteborgsposten första spöfångade tonfisken på femtio år->

Till sidans topRopen skalla, laxasus till alla!

21 april 2017 kl 12:19 av Björn Blomqvist

laxtrolling vänern laxfiske lax öring trollingfiske trollingbåt outdoor björn blomqvist

Dagens lax- och öringfångster i Vänern är avsevärt sämre i numerär än de var i slutet av 1990-talet och i början av millenniet. Kalla fångstfakta hämtade från Kinnekulleträffen 25 åriga historia visar tydligt att fångsterna var bättre förr. Inom tävlingsfisket är det antalet (max sex fiskar team och dag) fiskar på vågen som räknas och visar om fångsterna varit bra eller dåliga.

Tillbakablick Kinnekulleträffen 2016.
Totalt vägdes det in de tre tävlingsdagarna 126 lax/öringar (520 kg) med medelvikt 4,13 kilo. 85 båtlag deltog, vilket i snitt gör något över en invägd fisk/team på tre tävlingsdagar. Team Anka från Axvall toppade tillställningen och trollade hem segern via sex blankfiskar. Fredagen gick de bom. Lördagen vägde Ankorna in fyra (17,39 kg totalt) fiskar och vips var teamet att räkna med. Söndagen (h)ankade de upp två firrar med medelvikt 5,13 kilo och segern var ett faktum. Givande fiskeplats var i närheten av Pålgrund och metoden var deadbait, alltså löja. Väderleksläget under tävlingsdagarna var inte det bästa, vilket med största sannolikhet inverkade menligt på fiskens bitvillighet. Färdigheterna att trolla saknas inte bland deltagarna. Nej, dagens båtsportfiskare är allt annat än amatörer. Det är de yttre förhållandena i kombination med fisktillgången som är de avgörande faktorerna om fångsterna ska bli goda eller inte. Vänerlaxfisket baseras fullt ut på utsättningar av odlad lax och öring. Utsättningstalen av tvåårig smolt har minskat drastiskt under senare år i jämförelse med hur det var för några decennier sedan.

Tillbakablick Kinnekulleträffen 1998
Kinnekulleträffen 1998 vägde 83 team in fisk. Totalt registrerades 698 laxfiskar (medelvikt 4,35 kg) med totalvikten 3039 kilo. Team Big Catch vann tävlingen med 17 laxar om totalt 99,84 kilo. Fångsterna var otroligt bra. Rent ut sagt det bästa per deltagande fiskare i Kinnekulleträffens historia. Fisket var så pass bra att somliga tyckte att det fångades för mycket fisk och att man borde skämmas.! Fundera över följande. Det var cirka 200 deltagare som fiskade i tre dagar för att fånga knappt 700 fiskar. Det är inte mycket mer än en fisk per man och dag i genomsnitt. Det är en anständig utdelning. För visst skall väl en sportfiskare som vistas en hel dag på sjön kunna få ta en lax med sig hem utan att behöva skämmas?

fisk smolt tvåårig sättfisk vänern lax öring

Ropen skalla, laxasus till alla!
Trots att Vänerlaxfisket inte uppvisar samma goda fångster av odlad fisk som förr fortsätter ändå båtsportfiskare att kämpa vidare. Antar att nya generationer(även gamla!) trollare anpassar förväntningarna efter dagens verklighet (minskade utsättningar) och inte efter hur det borde vara. Det i laxfiskekretsar omtalade laxasusen grundas numera oftast på rykten att fisket är på gång och inte på faktiskt landade fiskar. Det räcker med att något enstaka team fångar full balja och berättar om detta på sociala medier är laxasuset ett faktum. Många tycker att detta är ett bra fiske, eftersom deras uppfattning av ett normalt trollingpass på Vänern grundas på senare års fångster och inte på hur det var för 15-20 år sedan. På den tiden duggade huggen hyggligt tätt även för nybörjaren. Därmed inte skrivet att dagens Vänerlaxfiske gått till botten. Nej, väljer man att Vänertrolla då chanserna är optimala finns fortfarande möjligheten till att få en och annan lax på kroken. Ekvationen är enkel till ett numerärt bättre fiske. Desto fler tvåårig smolt av bästa kvalité som sätts ut i sjön ger ökade återfångster. Ropen skalla, laxasus till alla.

smolt frisk fisk vänern sättfisk lax öring

Till sidans topDroppen som får fiskkorgen att rinna över fyller 50!

14 april 2017 kl 15:16 av Björn Blomqvist

Droppen spinnare nyhet 1967 Napp och Nytt Abu Svängsta fiska ul ultralätt spinnfiske outdoor björn Blomqvist

Droppen var en framträdande betesnyhet i Napp och Nytt 1967. I år 2017 är det 50 år sedan den droppformade spinnaren som får fiskkorgen att rinna över lanserades. Det var inte enbart fiskkorgen som svämmade över med droppar på den tiden, vilket kan förstås av bilden här ovan. ABU Svängsta var bevisligen tidigt ute att strategiskt varumärkesbygga och så att säga fylla på med Droppar Made in Sweden till fiske och fest.

Försommaren 1967 knöt undertecknad fast en tvågrams Droppen med kopparsked i linändan för första gången. Premiärkastet gjordes i lillbäcken som på den tiden hade ett rikligt bestånd med bäcköring. Med korta, precisa kast uppström fiskades sträckan av. Önskan att få yster prickfisk på tråden var påtaglig. Vid kast uppströms är det ett måste att spinnarskeden roterar mycket lätt vid vattenkänning. Att fiska hem en spinnare i sakta fart medströms visar tydligt om den håller måttet eller inte. En spinnare av bästa sort snurrar skeden lockande även vid långsam intagning. Droppen spann så fint och fick bäckens småöringar att gå till attack. Från den dagen är Droppen 2 gram min favoritspinnare fiskad på ultralätt utrustning. 1967 salufördes Droppen i fyra olika vikter/storlekar. Bild på de fyra 50 år gamla originaldropparna (2 gr, 3 gr, 5 gr, 7 gr) kan ses nedan. De har legat undanstoppade i min dragask i många år, tills nu.

Spinnare Droppen 2 gram 3 gram 5 gram 7 gram år 1967 högertrafik ABU Svängsta ultralätt fiske fiska ul bäcköring outdoor Björn Blomqvist abborre

Ultralätt fiske
En äkta UL-utrustning består vanligtvis av ett 4,5-6 fot kort spö byggt på tunn klinga som bär låga kastvikter upp till 8 gram. Spö och rulle bör tillsammans helst inte väga mer än 200 gram för att klassas som ultralätt. Rullens trumma ska vara fylld med tunn lina i diameter 0,06-0,18 mm. Förr i tiden var nylonlinor allenarådande, men numera finns också fluorcarbon-, stum- och nanolinor att välja mellan. Ta reven som känns bäst, huvudsaken att linan är tunn. Till ultralätt sötvattenfiske kan betesvikten vara lätt som ett gruskorn till maximalt 8 gram.

fiska ul ultralätt bäcköring abborre regnbåge spinnare vobbler skeddrag fluga outdoor Björn Blomqvist

I tidningen Sportfiskaren årgång 1960 publicerades en artikel med rubriken ”Ultralätt haspel” av Bertil Högbom där han ansåg att det var motiverat att ge en kort presentation av de ”rätta” redskapen plus några tänkvärda funderingar i sammanhanget.

Citat: ”det är inget fel med lätta grejor om de kommer i rätta händer och jag hoppas att dessa rader inte leder till att UL-fiskare går på jakt efter skrytfiskar, vi har ju som sagt många vatten med fisk av garanterat anspråkslösa mått. Och så får man hoppas att så småningom få se ett bra urval av UL-beten med om möjligt enkelkrok, eller högst en trekrok, helst utan hullingar”.