Gigantiska kannibaler driver dynamiken i sjöars ekosystem!

 

Forskare vid Umeå universitet i samarbete med kollegor vid Amsterdams universitet publicerade våren 2003 i den ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences intressanta rön om abborrarnas liv. Studien ger en första heltäckande förklaringen av dynamiken i tusenbrödratillstånd.

Gigantiska kannibaler driver dynamiken i sjöars ekosystem”

Forskare vid institutionen för ekologi och geovetenskap i Umeå undersökte sammansättningen av abborre samt djur- och växtplankton i en liten skogssjö i Västerbotten under åren 1992 till 2001. I den aktuella sjön fanns det under vissa perioder gott om tusenbröder, det vill säga abborrar som stannat upp i växten eftersom de inte fått i sig tillräckligt med näring.

Det finns många sjöar med tusenbrödratillstånd. Tidigare har man utgått från att det föds en ny årsklass som utvecklas till nya tusenbröder när de gamla tusenbröderna dör bort, säger Lennart Persson, professor vid Umeå universitet. I sådana fall skulle sjöarna ständigt bestå av tusenbröder. Men så är inte fallet. Umeåforskarna har nu visat att fisksamhället växlar mellan två olika faser. I den ena fasen dominerar några få gigantiska abborrar och årsyngel. I den andra fasen dominerar tusenbröder. Skiftet mellan de olika faserna påverkar hela sjöekosystemet ända ner till minsta lilla växtplankton. Biomassan hos växtplankton är exempelvis mer än dubbelt så hög under gigantfasen som under tusenbrödrafasen. Oberoende av ålder livnär sig abborrar på djurplankton även om årsyngel har den största effekten på djurplankton.

KANNIBALER

Större abborrar är dessutom kannibaler och äter gärna yngre abborrar. För att de äldre abborrarna ska få i sig så mycket energi som möjligt bör de unga offren inte vara alltför små. Tidigare modeller har inte tagit hänsyn till den energi som fisk, i det här fallet abborrar, kan utvinna via kannibalism. I artikeln i Proceedings of the National Academy of Sciences visar författarna empiriskt och med en modell att detta är av högsta betydelse för fisksamhällets dynamik. Genom kannibalism kan abborrarna under en fas bli väldigt storvuxna. Dessa gigantiska fiskar driver dynamiken i sjöekosystem.

När antalet äldre abborrar, kannibaler, är högt förorsakar de en stor dödlighet bland de unga offren. Men kannibalerna växer sakta och blir tusenbröder, eftersom de inte kan utvinna tillräckligt med energi då deras offer, abborrynglen, är väldigt små när de fångas. På grund av den höga kannibalismen finns det bara årsyngel under en kort period av tillväxtsäsongen. Trycket på årsynglets huvudsakliga föda, djurplankton, är därför låg, vilket i sin tur leder till att djurplankton kan trycka ned sin föda, växtplankton, till låga nivåer. Samtidigt är nyrekryteringen av abborre väldigt liten på grund av den höga kannibalismen. Dödligheten hos äldre abborrar kompenseras därför inte och antalet kannibaler minskar år för år. När tillräckligt många tusenbrödraabborrar dött bort förlorar de kontroll över sina offer, som därmed också överlever längre och blir större.

GIGANTER

De kvarvarande kannibalerna kommer därför att öka dramatiskt i storlek och bli giganter genom att äta av de stora årsyngeln. Även om de gigantiska kannibalerna bara är få till antalet ökar den totala fruktbarheten för några år framåt. Under den här tiden föds det alltså fler abborrar och dessutom överlever fler årsyngel. Ynglen konkurrerar då ut de ettåriga abborrarna, som svälter till döds, vilket sker eftersom årsynglet trycker ner den gemensamma födan, djurplankton, till väldigt låga nivåer. Detta leder i sin tur till en ökning av djurplanktons föda, växtplankton. Eftersom ettåriga abborrar konkurreras ut av årsyngel sker dock en mycket liten ny rekrytering till de gigantiska kannibalerna och efter ett antal år kompenseras inte dödligheten hos giganterna av den höga fruktbarheten per gigant. Antalet årsyngel minskar därmed, vilket i sin tur leder till minskad konkurrens för ettåriga abborrar, som därför överlever sitt andra levnadsår och bildar en ny stark årsklass av kannibaler. Denna starka årsklass kommer på grund av sitt stora antal att kraftigt kannibalisera på kommande års årsyngel och äter dessa då de är yngre och mindre energirika, varmed abborrbeståndet återigen kommer att domineras av tusenbröder.

Gammal abborre under luppen->>

 

Full balja håller storgäddorna vid liv!

catch and release 25 kilo gädda dubbelhugg ismete mars 2018 outdoor björn blomqvist

Catch and release går ut på att fångad fisk ska släppas åter i vattnet i oskadat skick. I ett seriöst c&r ingår bl.a. att minimera fiskens exponering i luften. Tips! Vid ismete är det lämpligt att fylla pulkan med vatten. När sedan storgäddorna hugger tätt är det bara att sjösätta dem i pulkan för återhämtning. Därefter kan man i raskt tempo väga, mäta, fotografera och släppa fiskarna åter.

Pimpelrullar – från Record 300 till Black Betty Free Fall

record 300 pimpelrulle samla gamla rullar ab urfabriken svängsta record fiske 1944 outdoor björn blomqvist

Pimpelfiske från is idkas vanligtvis med pimpelsticka, rev och pirk. Det är således inget måste att spöt är försett med en pimpelrulle. Det är gott nog att linan förvaras på en enkel spole eller två pinnar på spöt. Vid napp handhalas fisken upp genom hålet. Under senare år har intresset samt användandet av speciella pimpelrullar till vintrigt pimpelfiske ökat.

Pimpelrullar är inget nytt påfund. Redan så tidigt som i mitten av 1940-talet marknadsförde AB Urfabriken i Svängsta via broschyren Record Fiske en pimpelrulle med namnet Record 300. (se bild ovan) ABU:s pimpelrulle tillverkades i en liten serie under en kort period och i företagets första utgåva av Napp och Nytt 1948 fanns den inte med. I samlarkretsar av gamla rullar är ABU:s pimpelrulle efteraktad. En svårfunnen rulle som betingar ett högt pris, oftast fyrsiffrigt sådant.

haspelrulle pimpelrulle pimpelfiske isfiske vinterfiske abborre gös outdoor björn blomqvist

Det finns exempelvis haspelrullar som är gjorda för att användas specifikt till isfiske, modell pimpelfiske. Det som oftast skiljer en ”iskall” rulle mot en vanlig haspelrulle är bl.a. att den frostiga upplagan har en större diameter på spolen, vilket ska reducera att linan tvinnas, exempelvis då den via handkraft med stängd bygel dras av spolen. Till detta kan läggas att spolen på en ”frusen” haspel dessutom brukar vara grundare, alltså sväljer färre meter lina än vad en ordinär haspeltrumma gör. I pimpelsammanhang handlar det inte om några långa kast, därav en grund spole. Lintrissan på bygeln som linan löper över då fisken/betet vevas upp från djupet brukar dessutom vara fast (ej lagrad/rörlig) på en isfiskehaspel. Onödigt med lagrad/rörlig lintrissa på en isfiskerulle då rörliga delar oftast fryser fast i minusgrader.

Black Betty Free Fall

black betty free fall pimpelrulle pimpelfiske isfiske balanspirk gös abborre jan arvidsson sävenfors outdoor björn blomqvist

Iskall haspelrulle i all ära, men isfiskerullen framför alla andra som gett eko bland pimpelnördar är Fish 13 Black Betty Free Fall. Enkelt förklarat är BBFF att likna med en storspolig flugrulle. BBFF har ett bromssystem ut över det vanliga och kan under fajt justeras. Linan släpps ut via ”vantvänligt” tryck på en trigger. Det Fria Fallet, alltså hur lätt linan löper ut från spolen justeras via bromsmagnet. Så kallade ”professional overrun” är därför sällsynt.
Se kort filmklipp BBFF->

Ps. Uppfattningen vad ett lyckat pimpelfiske är för något skiftar från person till person samt från en dag till en annan. Vissa dagar räcker det med att under lättsamma former umgås i goda vänners lag. Vid andra tillfällen är det fullt fokus på troféfisk som gäller. Oavsett vilket så är pimpelfiske alltid lika kul då fiskeupplevelser inte mäts i kilon.

Rymlingar lockar spöfiskare att åka till Vänern och hiva regnbåge

regnbåge isfiske kassodling fiskdöd fiskodling ismete ugglebo vänern 2017

Skaror med spöfiskare har senaste tiden flockats vid Forshemsviken, norr om Hällekis Vänern för att fånga regnbåge i mängd. Ryktet att kassodlingen i området råkat ut för ett haveri har spritt sig långt utanför kommungränsen. Hur mycket fisk som slunkit ut från odlingen och ut i Vänern är oklart. En dagsaktuell koll i kassarna visar att fisken däri uppvisar tecken på ohälsa. Där flyter död fisk med svamp samt fiskar som simmar upp och ner och visar tecken på att duka under. Även en titt ned i borrhålen i närheten av kassarna ser man död fisk på botten. Fiskafänget över lag är dock inte dött utan det nappar titt som tätt.

kassodling fiskdöd vänern regnbågsodling ugglebo ismete isfiske 2017

Odlingen drivs av EM-lax AB. På deras hemsida står följande info. Citat; ”EM-Lax grundades 1983 av Olav Rydholm. Idag mer än 20 år senare är företaget en av de ledande producenterna av ögonpunktad rom och regnbågsyngel i Sverige med produktion på fem olika platser i södra Sverige. EM-Lax är ett familjeföretag som använder den senaste tekniken inom danskt och svenskt vattenbruk med en produktion av flera arter fisk, med majoriteten av produktion av Regnbåge (Oncorhyncus mykiss), men även Röding (Salvelinus alpinus) och lax (Salmo salar). Den större delen av bolagets produktion av yngel och ögonpunktad rom går vidare till matfiskproduktion. Men bolaget säljer även sina produkter för utplantering i hotade vattendrag eller till sportfiske entusiaster”.

Fartfyllt ekolodsfiske via motordriven spark!

ekolod isfiskelod spark motordriven isfiske vinterfisk abborre outdoor björn blomqvist

Motordriven spark som utrustats med ekolod funkar ypperligt att i maklig fart läsa bottendjup och hitta fisk med. Allra bäst funkar metoden om isen är spegelblank och något blöt. Motorsparken på bild tillhör pensionär, tillika tekniskt kunnige Henry.H från Skövde. Nämnde herre har under en räcka av år testat sk. motordrivet ekolodsfiske med framgång.

På styret sitter förutom ekolodet även en gps monterad. När ekolodet signalerar intressanta hak, typ djupkant eller fisk markeras platsen med ett knapptryck på gps:en. Området scannas därefter av mer noggrant och där det ser som mest lovande ut borras hål i isen för att sedan låta pirken gå mot botten. Måhända kommer belöningen omgående i skepnad av linsträckare.

isfiskelod ekolod vinterfiske isfiske spark motordriven abborre gös outdoor björn blomqvist

Ekolodets givare ligger/sitter innesluten i en behållare fylld med vätska, blandning av vatten och T-röd. Underdelen på behållaren, typ blåsa, är av nöttålig latexgummi som under färd ligger löst an på glatt yta och formbart följer isens skiftningar. Över fuktiga isvidder med is-tjocklek runt 10-20 centimeter ”slår” ekolodet i botten/fisk lätt som en plätt.