Klarälvslax har återintroducerats i Vättern!

Fredag den 24 maj 2019 var det nypremiär för utsättning av Klarälvslax i Vättern. 10 900 tvååriga Klarälvslaxar sattes ut i Starbäcks hamn. Se MLiV-> Fiskodling EM-lax Fengersfors levererade.

Senast det sattes ut Klarälvslax i Vättern (14 800 st.) var 1985. Kort efter 1985 års utsättning av K-lax var ett faktum protokollfördes att framtida utsättningar, med start 1986 skulle endast Gullspångslax sättas ut. Främsta orsak till beslutet var att tidigare utsättningar av G-lax visat på mycket goda återfångsttal, allt enligt märkningsförsök.

Klarälvslax har satts ut i Vättern år 1979 (15 000 st.) år 1983 (9 100 st.) år 1984 (14 600 st.) och år 1985 (14 800 st.), vilket sammantaget blir 53 500 K-laxar. Tusentals av K-laxarna som sattes ut i Vättern ovan angivna år hade märkts med sk. Carlinmärke.

Finessen med att märka fisk är att vid återfångst få svar på hur fiskens tillväxt varit, vilka utsättningsplatser som gett hög överlevnad och var i sjön de flesta återfångsterna gjorts. Ambitionen från myndighetshåll, då som nu, bör vara att satsade kronor på inköp av sättfisk ska ge så många och stora laxar som möjligt åter. Sedan 2014 har dock inga märkningar av sättfisk i Vättern skett.

Hur stor kan en Klarälvslax bli i Vättern?
Den tyngsta återfångade, brickmärkta Klarälvslax från Vättern fick friheten den 9 september 1984 som 20 cm lång i Breviks hamn. Den 13 maj 1987 (33 månader senare) gick den bet och hade då uppnått en längd på 83 cm och vikt 6 600 gram, vilket visar på en genomsnittligt tillväxt 200 gr/månad. En Klarälvslax på dryga sex kilo är en stor sådan. Enligt Fortums avelsfiske i Klarälven Forshaga, Vänern ligger snittvikten på lekvandrande K-laxar runt 3,5-4 kilo. Hur årets utsättning (10 900 st.) av K-lax i Vättern utlöper kommer de som trollar/kustfiskar att få se om några år.

Tyngsta märkta Gullspångslax från Vättern 14,995 kilo
Som jämförelse kan konstateras att den största, märkta Gullspångslax som återfångats i Vättern är betydligt ”biffigare” än den tyngsta Vätter K-laxen på 6,6 kg. Notera märkt Gullspångslax i Vättern. (I december 1997 registrerades en omärkt Gullspångslax på 20,4 kilo-> vägd på krönt våg)
Den tyngsta Gullspångslaxen med en Carlinbricka i ryggen vägde 14 995 gram och var 109 cm lång. Utsättningsplats var i Breviks hamn den 13 maj 2004 och mätte vid sjösättning 148 mm. Den ca. 70 gram G-laxen levererades av Sävenfors Fiskodling. Den 11 november 2007 (42 månader efter utsättning) vägde den 14,995 kilo. Dess tillväxttakt hade varit 356 gr/månad.

Gullspångslax härstammar från Vänern och anses vara världens mest snabbväxande sk. Landlocked Atlantic Salmon, insjölax som lever hela sitt liv i sötvatten. De extremt få kvarvarande exemplaren av vilda fiskar leker i Gullspångsälven, ett tillflöde till Vänern och dess avkomma, alltså smolten växer sig sedan stora i nämnda innanhav.

När det gäller de lekmogna Gullspångslaxarna som kommer från odling fångas de i fiskfällan i Forshaga, Klarälven. När processen flyter på enligt planerna kramas leklaxarna på rom och mjölke och avkomman från dessa föds sedan upp i odlingar för att efter två år i mänsklig omvårdnad levereras som smolt till Vättern. Tyvärr har avelsfisket efter Gullspångslax i Klarälven fallerat under senare år pga. olika orsaker och därför har brist (avsaknad) på avelsfisk uppstått. I nuläget finns därför inga Gullspångslaxar att köpa till Vättern (gäller också till Vänern). Därför kommer Klarälvslax ersätta Gullspångslax i Vättern.

Vänersilver gav Guld till Lag Karlsson & Nordh Kinnekulleträffen 2019

Kinnekulleträffen 2019 med STM i Trolling avgjordes dagarna 12-14 april med ut- och målgång Hönsäter hamn, Hällekis.
87 båtlag var anmälda och full styrka deltog Dag 1. Antalet båtlag ”sjönk” till 85 på lördagen och 67 på söndagen. Väderleksläget de tre tävlingsdagarna var frostnupna mornar, kall nordanvind och solsken. Uttryck hördes; att det var bistert att vistas på sjön. Fiskafänget var trots sin kylslagenhet bra. Exempelvis kånkades tre fulla baljor iland. Den tyngsta av trion sexpack vägde 46,58 kilo. Lägg därtill att tre laxar över tio kilo fångades samt inte att förglömma att årets Kinnekulleträff bjöd på den rekordhöga medelvikten (5,40 kg) av 221 invägda lax- och öringar. 74 båtlag registrerades för fångst.

Två av tre tävlingsdagar räknas i Kinnekulleträffen.

Årets vinnarlag Team Karlsson & Nordh, Götene inledde fredagen den 12 april (Dag 1) med att fånga ett sexpack Gullspångslaxar med den rekordtunga vikten 46,58 kilo, vilket gav imponerande 7,76 kg/lax i medelvikt.

Det är Kinnekulleträffens tyngsta balja sedan starten 1992. Tidigare rekordbaljor har vägt 39,72 kilo (Team Olsson 2018) och 39,08 kilo (Team Big Catch 1998). Lag Karlsson & Nordh vägde Dag 2 in tre (14,82 kg) blankfiskar och Dag 3 två laxar (15,85 kg) med en 10,21-kilos i topp.

Lag F.I.S från Färgelanda tog silver. Fredag hade de fyra fiskar (24,05 kg), lördag fyra (27,58 kg) och söndag, en 3,34-kilos.

Bronsplatsen belades av Team Wiljen från Töreboda som även de startade med ett halvdussin (37,14 kg) blankfiskar under fredagen. Lördag vägde de in två fiskar (10,76 kg) och söndagen en 7,3-kilos.

 

Tre Gullspångslaxar över 10 kilo fångades under Kinnekulleträffen 2019.

1. Team Marcus/Abbe, Tibro vikt 11,160 kg (91 cm). Fångstdatum 12 april.

2. Team Tidan, Tidan vikt 10,440 kg (höger bukfena klippt) Fångstdatum 12 april.

3. Team Karlsson & Nordh, Götene vikt 10,21 kg (höger bukfena klippt) Fångstdatum 14 april.

Kinnekulleträffen 2019 tre tyngsta Gullspångsöringar
1. Team Håkan & Emil, Lerdala vikt 8,94 kg. Fångstdatum 12 april.

2. Team Full Säl, Ingelstad vikt 8,61 kg. Fångstdatum 12 april.

3. Team De Gule, Laxå vikt 8,56 kg (80 cm). Fångstdatum 14 april. De Gule fångade under söndagen vid Storebank fem Gullspångsöringar med medelvikt 6,19 kilo.

 

Fångstfakta Kinnekulleträffen 2019
87 anmälda båtlag och 74 av dessa vägde tillsammans tävlingsdagarna in 221 laxfiskar (totalvikt 1194,49 kg) med medelvikt 5,40 kilo.
Antal laxar 145 stycken (70 st. hade höger bukfena klippt) och 76 öringar = 221 laxfiskar.

Söndag Dag 3 – kl.07.00-15.00
67 båtlag på sjön och 25 av dessa vägde tillsammans in 18 laxar och 22 öringar med medelvikt 5,11 kg. Finaldagens toppfisk, en 10,21-kilos G-lax betvingades av Lag Karlsson & Nordh, Götene.

Lördag Dag 2 – kl.07.00-17.30

85 båtlag fajtades och 33 av lagen hade fiskelyckan att väga in 31 laxar och 23 öringar. Medelvikt 5,17 kg. Lördagens toppfisk blev en 83 cm lång Gullspångslax med vikt 9,23 kilo som fångades av Team Blomman, Hova.

Fredag Dag 1 – kl.07.00-17.30
87 båtlag deltog och 64 vägde in 127 godkända (minimått 62 cm) laxar- (96 st.) och öringar (31 st.) med den dunderhöga medelvikten 5,59 kg. En Gullspångslax med vikt 11,16 kilo var fredagens tyngsta fisk. Team Marcus & Abbe från Tibro registrerades för bamselaxen.

(Kinnekulleträffen 2018 fångades det 342 laxfiskar med sammanlagda vikten 1547,6 kilo som gav medelvikt 4,53 kg/fisk. Av 74 deltagande lag vägde 64 in fisk. En 90 cm lång Gullspångslax med vikt 9,53 kilo blev 2018 års tyngsta tävlingsfisk).


KFFF frågar – Vad får vi för pengarna, egentligen?

Karlsborgsortens Fiske och Fiskevårdsförening (KFFF) höll fredagen den 15 mars 2019 informationsmöte under temat ”Har laxfisket i Vättern en framtid?”. Nämnda förening har sedan 2013 arrangerat Laxcup Vättern med hemmahamn Karlsborg. Laxcup Vättern hade premiär i november 1991. Under laxcup-resans historia har tävlingsledningen skiftat. Sedan 2007 har intäkterna från Laxcup Vättern varit den mest betydande bidragsgivaren till insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. MLiV bildades vårvintern 2003 för att i viss mån ”rädda” laxutsättningarna, vilket nödvändigtvis inte är detsamma som att förbättra laxfångsterna. MLiV har troget slussat bidragen vidare till i huvudsak finansiering av sättfisk i skepnad av små Gullspångslaxar. Under MLiV tidiga år var det Länsstyrelsen som skötte upphandlingen av sättfisk, kontroll av odlingar och administrativa göromål mm. Sedan 2015 är tågordningen dock en annan, ty då gjorde Sportfiskeförbundet entré på den sk. smoltarenan och antog bl.a. uppdraget upphandlingen av sättfisk mm. Över en natt blev på så vis sättfisken 25 procent dyrare då de belades med moms från att tidigare ha varit momsbefriade.

KFFF gav inte tappt utan har till utsättningarna 2015-2018 matat in cirka 200 000 kronor till MLiV. Återkopplingen från MLiV och Sportfiskeförbundet har enligt KFFF däremot varit näst intill obefintlig! Klubbledningen, med ordförande Stefan Åberg i spetsen, tog därför i december 2018 beslutet att tillfälligt frysa innestående (ca 110 000 kr) medel för att om möjligt få svar på frågan ”Vad får vi för pengarna, egentligen?”

Även funderingar kring varför all sättfisk sedan 2009 spolas ut i sjöns sydvästra kant i Starbäcks hamn och inte sprids ut på flera platser runt sjön är för klubbledningen också ett frågetecken. Lägg därtill att laxfrågan i Vättern 2019 befinner sig i ett vägskäl, såsom att Gullspångslaxen i nuläget och ett antal år framöver kommer vara ett minne blott och ersätts med småvuxen Klarälvslax. Tidigast 2022 kan Gullspångslax åter bli aktuell som sättfisk.

Inför KFFF;s informationsmöte fredagen den 15 mars 2019 hade förutom laxfiskeintresserade även MLiV-folk och Sportfiskarnas Peter Belin bjudits in. Cirka 40 personer hörsammade inbjudan. Dock kom ingen från styrelsen i MLiV och/eller Sportfiskeförbundet. Oavsett ansvarigas bortavaro kunde en del intressanta fakta presenteras och som i någon mån rätade ut några av KFFF;s frågetecken. Fakta som inhämtats från Länsstyrelsens många genom åren gjorda undersökningar, typ återfångster av märkt fisk och vilka utsättningsplatser runt sjön som gett bäst återfångster.

De visar att utsättningar gjorda i norra delen av Vättern gett bättre återfångster än de i Starbäck. Även en sammanställning för utsättningar, kostnader och intäkter för Vättern åren 2015-2018 presenterades. Lägg därtill historisk dokumentation i skepnad av bilder/fångstrapporter av de tyngsta fångsterna av Östersjölax, Gullspångslax och Klarälvslax gjorda i Vättern visades.

Sammanställning av utsättningar, kostnader och intäkter för Vättern åren 2015-2018.

76 958 Gullspångslaxar har satts ut Starbäcks hamn. Sättfiskarna har inklusive transport kostat 2 124 166 kronor (snittpris styck 27,60 kr).

Lägg därtill kostnader för utfört arbete av Länsstyrelsen162 975 kronor (styck per smolt 2,10 kr)

samt arbetskostnader utfört av Sportfiskarna 217 000 kronor (styck per smolt 2,80 kr), vilket sammantaget blir 2 504 141 kronor, vilket gör ett snittpris per smolt 32,50 kronor sjösatt och klart.

Tommy Nerstrand har gjort det igen, fångat storlax i Vänern

Dalslänningen Tommy Nerstrand, trollingfiskare/fiskeguide samt jobbar som projektledare för Mera Lax i Vänern har gjort det igen. Fångat Gullspångslax över tio kilo. Så sent som den 22 november 2018 bedrog han en 10,2-kilos Gullspångare. Idag, den 6 januari 2019 var det åter dags att plocka fram storlaxhåven för att näta en 11,42-kilos. Båten sjösattes i Sunnanå hamn för vidare färd mot området Bananen/Jeppe. Det är nämnda område som levererat flera granna blanklaxar senaste månaderna. I topp tronar en fetlax på 13,606 kg som fångades av Team Inge Koll den 15 december 2018.

Tommy ”Tratt” Nerstrand
Kombinationen hett hak som håller storfisk är något som alla trollare önskar sig. Tommy lät förväntansfullt tio beten gå sjön. Mittenspöt på babords sida satt en löja tacklad i en Jackpot skalle (grön/UV) med en tratt 10 cm framför betet. Linlängd 90 fot och 30 gram bly. Vid tvåtiden ylade rullen som satt fast på nämnda spö våldsamt av att hugget med stort H var ett faktum. Trots kylslaget vatten (4,4 grader) rusade fisken hårt inledningsvis. Pressen från spöt i kombination kallvatten fick dock fisken att tappa sugen ganska omgående. Den gick mest och stökade tungt för att om möjligt slippa loss. Tommy spöade obarmhärtigt fisken mot storlaxhåven. Laxen är stor – den ska upp, var hans motto. Med van hand lät han sedan laxen omslutas av rymningssäkert håvgarn. Gullspångslax 11,42 kilo – längd 92 cm och omkrets 67 cm. Nytt personbästa, tillika båtrekord på Gullspångslax, jippie.

Bukfenorna i behåll
Enligt kännare inom laxodlarskrået är fisken med största sannolikhet från utsättningarna våren 2015 då det sattes ut i slutet av april 7 500 i Baggerud och i Gaperhult 7400, vilket sammantaget blir 14 900 tvååriga (103 gr/medelvikt) Gullspångslaxar med intakta bukfenor. Sävenfors Fiskodling var odlingen som levererade.

Utsättningarna av Gullspångslax upphör!
Från och med i år, 2019 är det slut med utsättningarna av Gullspångslax med avs. Laxfond Vänern & trollingklubbar då odlingarna Sävenfors och Fengerfors inte har någon G-lax att leverera. I bästa fall tidigast 2022 kan det åter finnas G-lax för leverans. Dock inte alls säkert då nämnda odlingar köper rom/yngel från Gammelkroppa Lax AB som sköter avelsfisket i Klarälven vid Forshaga. Olika anledningar har gjort att brist (gäller endast G-lax) på avelsfisk i Klarälven uppstått. Det är inte tillåtet att ersätta Gullspångslax med Klarälvslax i Vänern. Däremot har myndigheterna gett klartecken till att småvuxen Klarälvslax sätts ut i Vättern som substitut för Gullspångslax.

Ps! Laxfond Vänern & trollingklubbar har som mål under 2019 sätta ut 70 000 Gullspångsöringar i Vänern.

Mera Lax i Vänerns Tommy Nerstrand fångade 10,2-kilos Gullspångslax

gullspångslax vänern trollingfiske djuprigg 22 november 2018 Tösse Tommy Nerstrand

Dalslänningen Tommy Nerstrand är en välkänd trollingfiskare/fiskeguide som numera även jobbar som projektledare för Mera Lax i Vänern Det är Laxfond Vänern som är projektets ägare. Mera lax i Vänern är precis vad det låter då projektets mål är en hållbar finansiering för att säkerställa Vänerns laxfiske.

En sen avbokning på guidefisketur gav Tommy tillfälle att fiska själv idag, torsdag den 22 november 2018. Båten sjösattes vid Tösse och fiskeplats var utanför Tössekusten. De yttre förhållandena var gråväder med ringa vind. Ett och annat måsdyk signalerade att det hölls ytliga kalas på nors. Att svepa fram med betena i norsstimmen är helt rätt då även rovfisken lockas dit.

Grejorna var i sjön runt niotiden. Timmarna gick, inget hugg. Märkligt. Tommy fiskar både ofta och gärna med tacklade benlöjor, så även idag. På styrbords djuprigg fiskades sex meter ned en löja trädd i en grön/gul VK skalle med en hemmamålad UV tratt framför. I stort sett då klockan klämtade 12.00 kom äntligen dagens första hugg, typ tunggung på nämnda riggspö. Bottendjupet där fisken högg noterades till 20 meter och vattentempen i området var 8,7 grader.

Av tyngden i spöt att döma var fisken stor. Tommy är en mycket rutinerad drillare så någon panik ombord var det inte fråga om. Nej, håven låg redo där den skulle vara och fiskenerverna var också under kontroll. Fisken i djupet trilskades och höll sig väl utom synhåll 8-10 meter ned under båten. Fisken registrerades på ekolodet. Det tog Tommy cirka 20 minuter att få in fisken i rymningssäkert håvgarn. En Gullspångslax med vikt 10,2 kilo som mätte 92 centimeter. Fångstman med lax i famn dokumenterades på sjön via mobilkamera. Det blev dagens enda hugg. Enligt kännare inom laxodlarskrået är fisken med största sannolikhet från utsättning våren 2015. Nämnda år sattes det ut i Vänern (Baggerud o Gaperhult) sammantaget 14 900 tvååriga Gullspångslaxar med intakta bukfena.

mera lax i vänern www.merlaxivanern.se