14,33 ton lax, röding och öring nätades i Vättern 2019

Totalt 14 330 kilo (2018 =13 317 kg) laxfisk fördelade på fiskarterna insjölax, röding och insjööring ilandfördes av yrkesfisket i Vättern 2019. Källa Hav & Vatten.

Vättern – insjölax (sättfisk Gullspångstyp)
2019 = 0,95 ton lax
2018 = 0,91 ton lax
2017 = 1,71 ton lax
2016 = 2,02 ton lax
2015 = 1,69 ton lax
2014 = 1,72 ton lax

Laxfångsten i Vättern 2019 via yrkesfiske landade på 959 kilo (ca 275 st. med uppskattad medelvikt 3,5 kilo) Blankfiskar som härrör från utsättningar av odlad Gullspångslax. Noterbart är att 2019 samt 2018 års fångstsiffror av lax är de lägsta sedan 1970-talet då de regelbundna utsättningarna av smålaxar startade. Nytt för 2019 är att utsättningarna av Gullspångslax upphört och ersatts av småvuxen Klarälvslax->

Sedan tidigt 2000-tal är det som mest tillåtet att sätta ut 20 000 smolt/år. Utsättningsplats är Starbäcks hamn som ligger i Vätterns sydvästra del.
(Sportfiskets uttag av lax i Vättern beräknas vara högre än yrkesfiskets fångster)

Vättern – röding (vildfångad)
2019 = 8,49 ton röding
2018 = 8,81 ton röding
2017 = 8,14 ton röding
2016 = 7,79 ton röding
2015 = 10,31 ton röding
2014 = 12,06 ton röding

De yrkesmässiga nätfångsterna av rödlistad vätterröding noterades 2019 till 8,494 ton. Med en uppskattade medelvikt 1,5 kilo per fisk blir det cirka 5 650 vildfiskar (sportfiskets fångster av röding beräknas vara mycket högre än yrkesfiskets)

Vättern – insjööring (vildfångad)
2019 = 4,87 ton öring
2018 = 3,58 ton öring
2017 = 4,11 ton öring
2016 = 2,99 ton öring
2015 = 4,91 ton öring
2014 = 4,19 ton öring

Uttaget av vild, självreproducerande Vätteröring (kallas i folkmun för Vätterlax) via nät åren 2014-2019 har legat på ett snitt av 4,10 ton/år. 2019 nätades ca 2 430 öringar med beräknad medelvikt 2 kg/st. (sportfiskets fångster av öring beräknas vara rejält mycket högre än yrkesfiskets)

Fiskliga händelser i Vättern under 2010-talet

En hel del har hänt på Vätterfronten under 2010-talet. Exempelvis våren 2016 fångades ett nytt Svenskt rekord på gädda, en 21,07-kilos med längd 128 cm. Lägg därtill att den numera mycket populära fiskemetoden vertikalfiske efter röding introducerades sommaren 2010.

Öringfångsterna har pekat uppåt under gångna decenniet, vilket till stor del beror på lyckade biotopjobb i tillrinnande lekvattendrag. Ju fler romkorn som kläcks, högre överlevnad på smolten vilket per automatik ger bättre återfångster.

Laxfisket är i nuläget svajigt. Åren 2011-2014 var däremot bra. Fångstresultaten från senaste stortävlingar som Hjodraget och Laxcup Vättern samt mindre klubbtävlingar visar på usla laxfångster. Som lök på laxen har utsättningsmaterialet av Gullspångsstam blivit en bristvara och fr.o.m. i år ersatts med småvuxen Klarälvslax->>

2010 inleddes med kyla och is. Det skulle dröja till mitten av april innan isen försvann i skärgården och gäddfisket i öppet vatten kom igång. Vårfisket efter ”suggor”, alltså stora lekgäddor är synonymt med Vätterns norra skärgård.

2010 års Vättersugga, tillika Sveriges tyngsta nämnda år, vägde 17,20 kilo med längd 124 cm. Fångstdatum 20 april. Se bild ovan. 2011 års tyngsta Vättergädda vägde 18,78 kg och mätte 125 cm. 2015 års tyngsta vårgädda vägde 18,26 kg med längd 124 cm. Svenska rekordgäddan 21,07 kg med längd 128 cm->> fångades den 1 april 2016. Ytterligare en Vättergädda som sticker ut är en kustfiskefångad 17,5-kilos från klipporna norr om Granvik den 22 januari 2017. Se bild nedan.



2010 Vertikalfiske efter röding introduceras

Fiskekompisarna, tillika närkingarna Stefan ”Källan” Källström och Jonas Svensson ställde en afton i juli 2010 båtfärden till norra delen av Vättern i närheten av Stångskäret för att fiska röding. Gammalt, hederligt rödingfiske stod bl.a. på programmet. Båtpimpelfiske, spö och blänke är rödingfiske på gammalt vis.

Radarparet Stefan och Jonas hade förutom pimpelgrejor även tagit med sig haspelspön för att om möjligt betvinga röding på dessa. Jonas hade några dagar tidigare fångat Vätterns första sk. vertikalröding, en 65 centimeters på jigg. Rödingen i djupet registrerades via ekolod för att sedan ”prickskjutas” med jiggen.

Däremot tekniken att tokveva hem betet från djupet tillskrivs inte Stefan eller Jonas. Nej, det är Jonas fru, Ann Charlotte som av misstag tokvevade fast första rödingen. Efter några timmar på sjön utan något napp ville hon hem, och i frustration började hon tokveva upp jiggen. Pang! så satt den där. Resten är som sagt historia. Fröet till det moderna rödingfisket var sått. Stefan är i vissa fiskekretsar en kändis och via sitt kontaktnät inom fiskesvängen spred han de vertikala rödingrönen vidare.


2010
Under tre dagar i augusti genomfördes provfiske efter röding via trolling. Bakom projektet stod Länsstyrelsen Jönköping.

Fångade rödingar, oavsett storlek, märktes med sändare och släpptes åter och följdes sedan via pejling för att se utfallet av Catch & release.

2011-2014 var laxfisket bra. Lyckade utsättningar av Gullspångslaxar var orsaken. Kustfisket var nämnda säsonger glimrande. En nybörjare inom kustfiskegebitet fångade under sin första säsong, senhösten 2013 hela 17 laxar! Kustfiskare med rutin firade även de triumfer->>

Laxfisket i Vättern är helt beroende av regelbundna, tillika lyckade utsättningar av smålaxar och storleken på utsättningstalen är den yttersta gränsen på återfångsttalen. Det går helt enkelt inte att dra upp fler laxar än vad som satts ut.


Vätterns unika karaktär med branta klipphyllor och bråddjup ända in till land gör att strandfiske funkar. Att det är tillåtet att fritt fiska från land härleds till våren 1985 då det fria handredskapsfisket infördes.

2013 Gigantisk Vätterröding fångades via lodutter


Lördag förmiddag den 31 augusti äntrade Smålänningen Bo Wiblom sin nio meter långa Vättersnipa i Gränna hamn för några timmars rödingfiske på Vättern. Via metoden lodutter med kopparspinnare fångade Bo tidernas tyngsta röding. På Gränna Fiskrökeri krönta våg visade exakt 10,3 kilo, en hanfisk som mätte 90 cm.

Lodutterfiske efter Vätterröding är en gammal tradition runt Vättern.->> 
Dock en utdöende fiskeform till det moderna trollingfiskets fördel.

2014 avslutades märkning av lax i Vättern.


Vitsen att ”tagga” fisk är att framtida återfångster ska visa laxens tillväxt och i viss mån även om utsättningen varit lyckad eller ej. En ganska trubbigt metod att få fram pålitliga fakta. Perioden 1982-2002 där 48 000 märkta laxungar ingick visade på hela 18,4 procent återfångst, vilket är ett mycket högt tal.

2015. Vätternvårdsförbundet rapporterar att uppemot 30 000 rödingar beräknas återutsättas vid fritidsfiske i Vättern varje år.


Kunskapen om rödingens överlevnad vid återutsättning är begränsad men en genomförd studie i Vättern visar att dödligheten ligger mellan 10-30 procent på återutsatt röding.

2015. Sportfiskeförbundet tar över ansvaret för utsättningarna av sättfisk till Vättern->>

2017 Klimatförändringar hotar ekosystemet i Vättern->>
-Klimatförändringarna kommer att förändra hela detta kallvattenekosystem som har varit mer eller mindre oförändrat sedan inlandsisen drog sig tillbaka, säger Måns Lindell på Vätternvårdsförbundet. Varmare Vättern kan slå hårt mot djur- och växtliv i sjön, till exempel rödingen. Forskare vid Örebro universitet har i en pilotstudie sett att halterna av mikroplaster ligger tio gånger högre i Vättern än i Östersjön.

2018 Sista utsättningen av Gullspångslax i Vättern?->>

2019 Karlsborgsortens Fiske och Fiskevårdsförening (KFFF) höll fredagen den 15 mars informationsmöte under temat Har laxfisket i Vättern en framtid?->>

2019 Laxcup Vättern vid vägs ände!
Laxcup Vättern har sedan starten 1991 förknippats med tuff vintertrolling med chans på stor insjölax. En tillbakablick 1991-2019 visar att under alla dessa år har 25 st. Laxcup Vättern genomförts av 27 möjliga. Sedan 2012 till dags datum är det Karlsborgsortens Fiske & Fiskevårdsförening med backning av externa krafter som arrangerat. Ynka 11 laxar vägdes in 2019->>

Exklusivt Vätterfiske efter röding och öring med chans på lax

Fiskeguide Johan Abelsson avslutade torsdag den 19 december 2019 års guidesejour i Vättern. Med utgång Karlsborg har på raken 18 heldagar plus två halvdags turer genomförts.

Den trailerdragna guidebåten, en McLay 751, har under december, i ur och skur, gått till sjöss dagligen med förväntansfulla gäster ombord. Johans hemort är till vardags Simrishamn, Skåne men varje vinter, sedan många år, ingår i hans schema en rejäl guidesväng till Vättern. Det finns förmodligen ingen fiskeguide i Sveriges avlånga land som kan trolling bättre än Johan Abelsson, oavsett om det sker i sött eller salt vatten. Han så att säga eliminerar nappen till gästernas stora glädje.

Exklusivt fiske efter röding och öring med chans på lax
Årets Vättergäster kom från Finland, Danmark, Tyskland, England och Sverige, cirka 60 gäster totalt. Merparten av gästerna har nyttjat boenden samt matställen i Karlsborg.

Herr Abelsson med snudd 40 år inom sportfiskebranschen marknadsför Vätterfisket på följande vis: ”Ett exklusivt, unikt fiske efter vild storröding och insjööring med chans på insjölax”.

Maklöst rödingfiske
Rödingfisket i Vättern har under senare år gått spikrakt uppåt, och sammaledes gäller det öringfisket. Utländska gäster uppskattar väldigt mycket att kunna fånga storröding och vildöring. Det äkta vildfisket (fiskar som aldrig sett ett odlingskar) slår i gästernas ögon den odlade laxen. Men å andra sidan är laxfisket inte vad det en gång varit av olika anledningar. Historiskt sett har Vättern rankats som världens bästa sjö efter stor insjölax, så kallade Rambolaxar. Johan Abelsson, en av grundarna till Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern (MLiV bildades våren 2003) satt i styrelsen i tio år (2003-2013) med att aktivt backa laxutsättningarna.

Vätterröding dominerar fångsten
Johan Abelsson summerar fångsten efter 18 heldagar plus två halvdagars fiske till något över 200 rödingar och öringar över minimått. Cirka 65 procent var röding. Lägg därtill åtta Gullspångslaxar med en toppfisk cirka åtta kilo. (2018 körde han fast 11 godkända laxar) Bara en! för liten, 30 cm insjölax nappade i år. Det makalöst goda rödingfisket, typ fångstgaranti parat med det säkra öringfisket är fullt tillräckligt för att ge ringar på vattnet, åtminstone utomlands. Exempelvis att redan nu har bokningar till nästa års decemberguidande trillat in. Följdfråga. Är fortsatta utsättningar av laxungar ett måste för att Vättern ska vara ett spännande fiskevatten? Eller är det gott nog med genuin vild röding och öring på kroken? Fritt fram för egna funderingar.

Fångade två välmatade spiggätare vid kustfiske, Vättern

Mängden kustfiskare som under årens lopp blött sina beten från klippor och skär i Vättern kan räknas i hundratal, eller t.o.m. i tusental. Det är drömmen om insjölax på kroken som hägrar. Merparten är sk. sällanfiskare, medan en hel hoper är trägna kustfiskare sedan många år.

Börje Wass från Skövde är en av de nitiska spöslitarna. Inte sällan höst/vinter styrs stegen till klipporna norr om Granvik. Senast herr Wass var i kustfisketagen var tisdagen den 16 december 2019. Det var sjunde passet i höst. Ännu ingen lax i håven 2019 samt nollresultat från 2018 var Börjes faktiska ingångsläge. Många bompass i bagaget.

Gräddhyllan
Redan i gryningen i tisdags ställdes fotstegen till Gräddhyllan vid Sjömarken. Det blåste ca 7 m/s vsv. Ett stycke ut från klipphällen Gräddhyllan brukar strömvred, krus och blankfläckar bildas. Gräddhyllan är ett av områdets mest givande hak och åtskilliga storlaxar har fångats där.

Förr om åren då laxfisket var mycket mer givande än vad de senaste åren varit gällde pannlampa på runt 05.00-hugget för att bli förste man på plats. I stort sett alla heta hak i området paxades inte sällan flera timmar innan morgonrodnaden. Eldar tändes och morgonkaffe dracks i väntan att få göra gryningsljusets första kast. Kustfiske efter insjölax i Vättern är en mycket spännande form av sportfiske, ja världsunikt. Av olika anledningar har fisket efter Gullspångslax i Vättern blivit sämre de senaste åren, tyvärr->  Börje är som sagt en trägen Vätterfiskare och har oförtutet nött vidare. Chansen finns fortfarande att fånga en hyggligt stor Gullspångslax. Det har ju trots allt satts ut 40 000 Gullspångare åren 2017/18.

Nytt PB på Gullspångslax
Herr Wass inledde morgonen med att rigga spinnspöt. Ambassadeur 6500, 12 fot spö -120 gr, 0,36 mm nylonlina, 50 gr flytande kastdubb, tafs av 0,36 mm fluor carbon, liten tubfluga med svart vinge med en 6:ans dubbelkrok. Några kast gjordes. Grejorna funkade. När kast nr.7 skulle hivas iväg förnam Börje att en lax bröt ytan ett stycke ut. Han lät dupp och fluga ta vatten i området. Sträckte upp linan, vevade i sakta mak hem flugan. Efter några få vevtag kom hugget, ett stenhårt påslag, modell attack. Nu blev det åka av. Blanklaxen i linändan var av vuxet format och bjöd upp till dans på spänd lina. Trots Börjes mångåriga rutin av kustfiske fick han benskak, typ fiskefrossa. En härlig känsla. Den är stooor! Håven fanns inom räkhåll. – Fajta med förstånd, inga onödiga manövrar, håva när det är läge. På fjärde försöket kunde fisken skopas upp. Gullspångslax 9,5 kilo med längd 90 cm. Nytt personbästa, jippie. Börjes tidigare pb löd 9,2 kilo. En stärkande kaffetår togs för att dämpa fiskepulsen något.

Latmete fick grann lax att piggna till
Ytterligare ett spö riggades, ett metspö. Haspelrulle, flöte, och benlöja. Löjan sattes fast i en 16 grams vectra-skalle med en stinger och trekrok. Flötdjupet ställdes in på cirka tre meter. Ut med grejorna. Under tiden som riggat latmetet lockade dängde Börje med duppspöt. Men vad nu? Flötet är borta, måste köpa nytt! Nej, det är ”Fish on”, igen! Återigen fiskefrossa, rullknarr, bockat spö och blankfisk i djupet. Kustfiske efter insjölax i Vättern när det är som bäst. Det tog cirka tio minuters kamp att få laxen i håven. Storfräsare inom laxfiskekretsar brukar säga att det ska ta cirka en minut per kilo lax att få den i håven. Börjes andra Gullspångslax för dagen vägde 9,4 kilo med längd 87 centimeter.


Båda laxarna var proppfulla, i ordets rätta mening, med spigg. (det behövs ca. 3,5 kg småfisk för att få fram ett kilo lax) Två spiggätare med sammanlagd vikt 18,9 kilo gav härlig tyngd i ryggsäcken vid hemgång. Att vara laxfiskare kan alla vara. Däremot att bli laxfångare är en helt annan grej.

Laxcup Vättern 2019, Karlsborg

Laxcup Vättern 7 & 8 december 2019, Karlsborg genomfördes bara en tävlingsdag av två planerade. Lördag 7 december gick helt enligt planerna, men söndag 8 december blåste inne. Av 47 föranmälda båtlag kom 37 team till kaptensmötet lördag morgon. Starten gick kl.08.00 och en handfull av teamen drog över till andra sidan sjön, alltså till Östgötasidan. Rykten hade gjort gällande att sträckan Borghamn, Anudden, Stocklycke till något söder om Hästholmen huserade en och annan bitvillig Gullspångslax.

Karlsborgsbon Magnus ”Mamo” Persson Laxkung 2019
Team Mamo/Tedde sjösatte sina drag utanför Hästholmen för vidare färd söderut. Att de valde just detta område härleds till tips från fiskevänner. Spön riggades och beten häktades fast i linspetsarna. På en av strängarna vickade en Strike Pro 9,5 cm Grön UV vobbler. Dagens första hugg föll när spö nio tacklats. Det blev så att säga Strike omgående. Kapten Magnus ”Mamo” Person greppade spöt och fick gå sig en dust mot yster blankfisk. Det var bra tryck i grejorna ända in i håven hanterad av teamkamrat Tobias ”Tedde” Örlin med den äran. Av fiskens längd och kondition att döma uppskattades dess vikt till styva 7 kilo. Givande fiskefart var 2,2 knop och vattentemp 6,6 grader. Fanns det en lax kan det finnas flera! Grabbarna körde därför vidare i området. Ytterligare ett tjong i strängen blev det innan hemgång. Denna gång var det Tobias tur att spöa upp lax in i rymningssäkert håvgarn. Mr Mamo håvade galant och tävlingslax nr. 2 var ett faktum. Tvåan högg på en liten Alfa sked från Gladsax. Laxarna visade sig väga exakt 4,41 kg (67 cm) och 8,09 kg (80 cm), vilket visade sig räcka till en andra plats i årets upplaga av Laxcup Vättern.

Klirr i trollingkassan

För sin framskjutna silverplats premierades Magnus & Tobias med 8 000 kronor. Som om inte detta vore nog så blev Magnus ”Mamo” Persson dessutom årets laxkung via sin 8,09-kilos Gullspångslax. Färgbutiken Colorama i Tibro (Bernt-Ove Sandsjö med sönerna Gustav och Erik) hade inför Laxcup Vättern utlovat att årets Laxkung skulle få en krona grammet för tyngsta firren, vilket plussade på Magnus konto med 8 090 kronor. Team Mamo/Tedde kammade således hem sammantaget 16 090 kronor för sin fångst av 12,5 kilo lax, vilket omräknat blir 1 287 kr/kg.
Se komplett lista på alla Laxkungar 1991-2019->

Team Bertan/Lowrance årets vinnare

Team Bertan/Lowrance från Tibro hade likt Mamo & Co ställt lördagsfärden till andra sidan sjön. Bertangubbarna blötlade dock sina beten klippnära Omberg vid Stocklycke. Lag Bertan med tilläggsnamnet Lowrance (de har ett samarbete nämnda elektronikföretag) består av Pappa Bernt-Ove Sandsjö med sönerna Gustav och Erik samt Tomas Borg. Nämnda kvartett är sedan tidigt 2000-tal ett rutinerat, väloljat trollingteam med ett flertal tävlingsframgångar i både sött och salt vatten.


Guld till Tibro, igen!
Senast Bertan & Co toppade Laxcup Vättern var 2016 då de knep segern via sex laxar som sammantaget vägde 29,1 kilo. Två år dessförinnan, alltså Laxcup Vättern 2014, blev Tomas ”Team Bertan” Borg Laxkung med en 7,53 kilos Gullspångare. I år var lagets mål att ånyo ta hem totalsegern. De lyckades, häftigt. Laxarna som gav laget segern vägde 2,95 kg (66 cm), 3,44 kg (67 cm) samt en 70-centimers med vikt 4,44 kilo. Bilden nedan visar fyra beten – vobblern till vänster är en green/perch 8 cm Conrad – har utgått ur sortimentet tidigt 2000-tal och är extremt eftertraktad av initierade Vättertrollare. Övriga beten är Alfa sked, Gladsax och Toby 15 gr. Fångstplats var utanför Västra Väggar, Omberg. som lockade till hugg, tre laxar hamnade i baljan och den fjärde slapp loss. Sammantagen vikt på silverglänsande fiskar som förvandlades till guld noterades till 10,83 kilo (Mamos två laxar vägde 12,5 kg) som poängmässigt (inte viktmässigt) gav segern med ynka 3,5 poäng till godo. Wild Water Fishing AB, Åkersberga sponsrade tävlingen med 10 000 kronor till guldgossarna.

Det lax för lag Sjönäs
På tredje plats i Laxcup Vättern 2019 kom Team Sjönäs från Mölltorp. Nämnda lag åkte inte över till andra sidan sjön. Nej, de satsade på närliggande hemmavatten utanför Karlsborg. Skedar fiskade över bottendjup 10-20 meter resulterade i två (3,54 kg och 5,86 kg) granna Gullspångslaxar. Så sent som Laxcup Vättern 2018 knep laget fjärde plats. Årets hedrande bronsplats gav förutom prylar att kånka hem även 6 000 kronor på kontot. Totalt delades det ut 39 090 kronor i prispengar till de sju lagen som vägde in fisk. Totalt 11 laxar på vågen som tillsammans vägde 51,91 kilo, vilket i prispengar blir 768 kr/kilot.

Ynka sju båtlag av 37 startande vägde in lax

Sammanfattningsvis kan konstateras att årets upplaga av Laxcup Vättern rent fångstmässigt lax per deltagande lag (0,30 lax/båt/dag) är ett katastrofalt dåligt fångstresultat, måhända det sämsta någonsin, åtminstone enligt mina taffliga beräkningar. Undertecknad (Björn Blomqvist) har närvarat vid alla 25 st. genomförda Laxcup Vättern sedan starten 1991 och dokumenterat, typ fotat lax, resultatlistor, gjort intervjuer med trollare och arrangörer mm. Har således på nära håll följt tävlingens uppgång och fall. ¤

Trenden har varit tydlig senaste åren med allt färre firrar på vågen i förhållande till ansträngning. Trollingfiskarna är dock ett segt släkte och ger sig inte i första taget, men hur länge till orkar de köra bom? Notera att dagens trollare är mycket skickligare att leta rätt på samt fånga fisk än förr. Till sin hjälp har dagens trollare tillgång till förfinade redskap, sjödugligare snabba båtar, toppmodern elektronik samt i realtid ta del av blixtsnabba rapporter på nätet var fisket är bra osv.


¤ Laxcup Vättern mest fångstgivande tävling genomfördes 2002. Hela 159 laxar med medelvikt 5,24 vägdes in. Fyra av de 159 laxarna passerade 10-kilosstrecket. Tyngsta laxen vägde 12,02 kilo. Dessutom vid träningsfiske ett par dagar innan 2002 års batalj klippte ett tyskt team till med en på 12 kilo prick och ett finsk lag med en 12,35-kilos blanking

Var är laxarna?
Om det skulle finnas gott om vuxen lax i Vättern vore fångsttalen högre än dagsaktuella 0,30 st/båt/dag, var så säkra. En gnista hopp tändes söndagen den 1 december 2019 då sjön tullades på en trollad 12,3-kilos Gullspångslax fångad utanför Axstål. Ett storfiskehopp inför årets Laxcup Vättern, vad bra. Betänk att så sent som i närtid 2017 och 2018 har det satts ut snudd 40 000 små Gullspångslaxar i Starbäcks hamn som ligger i sydvästra delen av Vättern. Laxar som i dagsläget gott och väl borde vara inne i fisket och generera tusentals med ryck i spöna, men icke.

Länsstyrelsen i Jönköping har svaret!
Vad beror de allt sämre återfångsterna på? Svaret på frågan ges i Länsstyrelsens artikel – Varför utsättningar av lax i Vättern? av Daniel Rydberg, Fiskerikonsulent i Jönköping.

Citat: ”Riktigt låg återfångst beror med all sannolikhet inte på utsättningsplats utan på utsättningsmaterialets kvalitet”.

Önskar med eftertryck påpeka att ovanstående klarspråk är författat av Fiskerikonsulent Daniel Rydberg i Jönköping. En myndighetsperson som med största sannolikhet vet vad han skriver samt som ”lök på laxen” publicerat rönen till allmänhetens skärskådande ögon.

Laxcup Vättern vid vägs ände?
Avslutningsvis; blir det någon framtida Laxcup Vättern, Karlsborg? Inför årets upplaga av Laxcup Vättern var arrangörsstaben på helspänn om det över huvud taget skulle komma några deltagare med tanke på de usla fångstrapporterna senaste året gällande lax. Lojaliteten bland trollare att stötta Laxcup Vättern var dock påtaglig då hela 47 båtlag betalade i förskott in sina anmälningsavgifter. Att ställa upp en eller flera gånger utan att stolt få kånka fram lax till vågen är i längden ohållbart. Där är vi nu. Är Laxcup Vättern Karlsborg vid vägs ände? Fritt fram för egna funderingar.