Kategori: Laxfiske Vättern

Vättern, fiska lagligt – håll koll på gränser o fredningstider

Tidsintervallet från 15 september till och med 31 december är öringen och rödingen fredad i Vättern inom fredningsområden. Enkla och raka regler kan tyckas. Dock kan klara regler ibland uppfattas som något grumliga, typ gråzon. Exempel följer. Det gäller den populära strandfiske, flytring och trollingsträckan nordost om Granvik från sydspetsen på Huvön och norrut förbi Sjömarken till Namnlösa Skäret. När fredningstid på öring och röding (15/9 – 31/12) råder är det på nämnda sträcka förbjudet att trolla närmare än 300 meter från land under tidspannet 15 september till och med 30 november! Notera dock att fredningstiden på röding och öring gäller till och med sista december. Således är det tillåtet att strandnära trolla lax med start 1 december till 14 september.

Att idka handredskapsfiske från bergfast klippa, guppande flytring eller båt inom fredningsområden vid Sjömarken (platsen brukar kallas för Masten i folkmun) kan man göra året runt. Dock måste av misstag krokad röding och öring skyndsamt släppas åter 15 sept. -31 dec. Att fiska från klipporna (laxen sveper vintertid fram klipp- och strandnära i området) med spö är lika med handredskapsfiske. Hur många spön som varje fiskare får använda samtidigt är oklart. Vid klippfiske efter Vätterlax är det inte alls ovanligt att utövaren nyttjar två spön samtidigt, ett spinnspö och ett mete med löja. När det gäller handredskapsfiske från båt står det i lagtexten att metoden som sådan inte får kräva båt för att utföras. Spinn- och flugfiske eller mete för den delen kräver ingen båt för att utföras. Att från båt horisontellt kasta ut sitt bete är således lagligt året runt, precis som klippfisket. Följdfråga? Är det tillåtet att från båt vertikalfiska (pimpelfiska) efter exempelvis lax inom fredningsområden året runt, alltså även under fredningstid? Som undertecknad tolkar reglerna är det tillåtet att vertikalfiska från ankrad via elmotor båt. Således grönt ljus för att hålla still båten med elmotor året runt, men inte att motorledes dra betet under/efter flytetyget, åtminstone inte under perioden 15/9 – 30/11. Skulle man vid riktat vertikalt laxfiske ”råka” fånga fredad art ska (säger fiskbevakare Micko Bergström via mejl) fisken skyndsamt återutsättas utan att vägas, mätas eller fotograferas.

Se Fiskeregler Vättern för ytterligare information

Massiv fiskdöd hos leverantör av laxsmolt till Vättern

EM-lax Fengersfors Fiskodling som sedan något år varit Vättens huvudleverantör av laxsmolt har nyligen drabbats av fiskdöd. En vattenledning grävdes av! – En stor procentandel av vår produktion har gått förlorad, säger Olav Rydholm ägare till EM lax enligt NWT.SE. Vad Sportfishing News erfar har nämnda odling p.g.a. den ovanligt varma sommaren dessutom haft problem med hög vattentemp, vilken även det satt sina spår i odlingskaren. 2015 års utsättning av laxsmolt i Vättern med avsändare EM-lax kommer med största sannolikhet inte att bli maximal, alltså 20 000 smålaxar.

I närtid september/oktober 2014 kommer dock Sävenfors Fiskodling att i runda slängar leverera ca. 10 000 tvåsomriga laxungar till Vättern. Läs: Hur räknar man ålder på en fisk

Bakgrunden till stundande leverans härrör från ett styrelsemöte i MLiV i december 2012 där det enhälligt beslöts av dåvarande styrelse (undertecknad ingick i MLiV 2003-2014) att pengar skulle villkoras för inköp av sättfisk från Sävenfors. Deras fisk hade enligt kassförsök visat på hundraprocentig överlevnad. Först nu efter snart två år har Länsstyrelsen bokat Sävenforsfisk.

Det finns få aktörer som odlar sättfisk av Gullspångslax i något större skala. Fortum i Filipstad är störst och är ålagda enligt vattendom att förse Vänern (fisken sätts ut i Klarälven) med ca. 175 000 sättfiskar/år. Fortum säljer sedan några år inte någon färdig sättfisk för utsättning. Däremot säljer Fortum ögonpunktad rom till EM-lax i Fengersfors och Sävenfors Fiskodling i Sävenfors. I nuläget pågår dessutom en liten försöksodling av Gullspångslax på Källefalls Fiskodling söder om Hjo.

Det tar två år från kläckning till att bli färdigt smolt i odling. Tjall på odlingslinan, typ fiskdöd ger därför efterverkningar i åratal. Först är det två år i odling som gäller. Därefter att lillfisken satts ut (väger ca 100 gram vid utsättning) tar det sedan ytterligare cirka två år i sjön innan laxen nått minimåttet 60 cm. och får behållas. Få odlingar i kombination med hög efterfrågan gör att tillgången på sättfisk av Gullspångstyp blir ett vågspel. Det totala utsättningstalet av smolt i Vättern 2013 landade på snudd 7 000 som levererades av EM-lax Fengersfors Fiskodling. 2014 har EM-lax levererat 10 000 smolt.

Läs: Orsaken till Laxasuset i Vättern 2013

Hur räknar man ålder på en fisk?

Hur gamla fiskar kan bli varierar från art till art. Exempelvis de äldsta rapporterade gäddorna från England sägs ha varit 30 år, Finland 33 år och 20 år i Sverige.

När det gäller svenskfångad gös med imponerande ålder, rekordhög faktiskt, fångades en sådan i sjön Gopen i Bjursås-Leksands fiskevårdsområde september 2011. Gösen visade sig efter åldersanalys på SLU vara någonstans 27-29 år gammal och detta trots att den inte var större  än 70 cm med vikt 2 940 gram.
Äldsta svenska abborre sägs ha passerat 20 års strecket. I Finland lär har påträffats abborre som varit 29 år gammal.

Hur räknar man ålder på en fisk? Man har bestämt att på norra halvklotet har fiskar ”födelsedag” vid nyåret.

Kort förklaring följer där en abborre används som exempel. Den kläcktes en majdag förra året, alltså 2013 och tillhör således årsklass 2013.
I maj 2013 var ”lillborren” fortfarande ett yngel, eller noll (0) år som det heter på ”fint” språk.
Sommaren 2013 blev den en 0+ och längre fram på höstkanten kallades den ensomrig.
Vid nyårsskiftet (1 jan 2014) blev den ettårig. Nu till sommaren 2014 blir den 1+ och till hösten tvåsomrig men fortfarande 1+. Kommande nyårsskifte, alltså 2014/15 är det tvåårig som gäller osv.

Inom sportfiskekretsar pratas det sällan eller aldrig om ålder på abborre, gös eller gädda, åtminstone inte då de är unga. Däremot då det handlar som sättfisk av lax som sjösätts i exempelvis Vänern är ringa ålder däremot av intresse. Ett laxsmolt är i regel tvåårig (ca 20 cm) då de spolas ut i sjön, vilket brukar ske i början av maj. Sedan efter något över ett år i frihet, vanligtvis som treårig har den vuxit till fångstbar storlek (minimått 60 cm) och kommer in i fisket samt får behållas.

Tidernas tyngsta trollingfångade svenska insjölax (Vättern 8 dec. 1990 med vikt 17,65 kg – 105 cm) var en 5+. Med ovanstående info är det lätt att räkna ut dess födelseår samt året då den sjösattes (två år i odling) samt hur länge den gick i sjön innan den fångades.

Tillbakablick – så gick det till då världsrekordlaxen fångades i Vättern

En insjölax med vikten 20,4 kilo är på gränsen till det osannolika. Men det vägde laxen som eksjöbon Dennis Gustavsson fångade söndagen den 21 december 1997 från klipporna vid Öninge på Vätterns östra strand. Vätternlaxen, en gullspångslax. En fantastisk fisk som balanserar på gränsen till insjölaxens maximum-vikt. Dess motsvarighet i Östersjön skulle vara en laxbjässe på cirka 40 kilo. Den bevisligen tidigare tyngsta gullspångslaxen (19,6 kg) nätfångades veckan före jul 1990 inte långt från den plats där Dennis fångade sin 20,4 kilos lax.

Det finns tre registrerade trollingfångade gullspångslaxar från Vättern vägandes över 17 kilo. De registrerades till 17,65 kg, 17,2 kg och 17,18 kg och var 5-6 år gamla, samt fångades vid trollingfiske vintern 1990-91 i vattnen utanför Granvik i nordvästra delen av Vättern. Gullspångslaxen är inte en ursprunglig art i Vättern. Den har årligen satts ut i sjön sedan i början av 1970-talet som kompensationsfisk för de enorma jätteöringar som i folkmun kallades för Vätternlax och som en gång lekte i Motala ström, innan kraftverksbygget där år 1918 tog död på stammen.

Laxen vakade bara cirka 30 meter från land vid Öninge i Vättern, Östergötland, berättar 24-årige Dennis Gustavsson från Eksjö, som söndagen den 21 december 1997 med insjölax på 20,4 kilo skrev in sig med stora bokstäver i sportfiskehistorien. Bottendjupet där är cirka 30 meter, säger Dennis som förtäljer att han dykt i området och med bestämdhet vet att där finns både järnskrot på botten och grottor i undervattensbergväggen.

”Jag svepte ut mitt tackel med mitt kraftiga Berkley 11 fots spö. På spöt satt en Calcutta 400 multirulle laddad med 0,28 millimeter Berkley nylonlina. Samma grovlek hade jag på min två meter korta tafs, den mellan kastdobben (målad svart) och min hemmaknutna lilla tubfluga. Flugan är bunden på plaströr, klädd med mylarslang i pärlemo, vinge av svart gethår och några grönt glänsande strån med flash. En vass äkta tubtrekrok i storlek fyra satt i dess ände.

Laxen högg direkt vid nedslaget, så jag behövde inte i vanlig ordning veva hem flugan sakta samt då och då göra stopp, fortsätter Dennis. Fisken drog snabbt mycket lina av spolen men dök aldrig, utan simmade fram ganska ytligt. När jag och min bror, för första gången fick en skymt av laxen gissade vi på åtta kilo. Andra fiskare samlades på klipporna runtomkring och följde kampen på nära håll. Jag var orolig när laxen kom nära land, dels att den skulle sticka mot botten, dels att pressen på fisken då skulle vara för stor och linan brista. Det var nämligen issörja i spööglorna (-2 grader i luften), vilket gjorde det svårt att bedöma rätt bromsläge på rullen under fighten”.

Dramatiken blev störst när laxen skulle håvas och håvgarnet brast. Snabbt fick Dennis bror tag på laxen och kunde dra upp den på klipporna, där tubflugan då lossade ur fiskkäften. Rekordlaxen kontrollvägdes på Robin Hood i Motala. Livsmedelsaffären Robin Hood blev så att säga en ”räddare i nöden” då butiken hade en godkänd våg som klarade vikter tyngre än 20 kilo. Exakt vikt 20,4 kilo, längd 110 centimeter och omkrets 79 centimeter. Stjärtfenan var 31 centimeter hög och laxens stjärtspole var 25,5 centimeter i omkrets.
Text & foto Jan Olsson o Björn Blomqvist

Nytt rekord – 172 233 kronor till Mer Lax i Vättern 2013

Vårvintern 2003 stiftade Dagge Johansson, Motala och Åkersbergabon Johan Abelsson. Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. Varför då? Jo, för att laxutsättningarnas framtid i Vättern var och fortfarande är omdiskuterade och finansieringen av smolt var/är osäker. Efter att laga papper synats och godkänts av myndigheterna var det dags att presentera MLiV för fiskare och övriga intresserade. Fanns där intresse att bidra till laxfiskets fortlevnad i innanhavet månntro? Svaret var tydligt då hela 110 000 kr strömmade in på kontot premiäråret. Tyvärr avtog bidragsviljan påtagligt följande år. Så, äntligen 2008 sprängdes 100 000 kronors-vallen ånyo. 2013 års 172 233 kronor är vad man inom fiskekretsar säger ”Top of the line” och är toppåret sedan MLiV såg dagens ljus.

2013 ÅRS SIFFROR

Gåva enskild    38 233 kronor

Gåva förening  34 000 kronor
(31 500 kr avs. Vänerns Sportfiskeförening som arrangerade Laxcup Vättern 2013. Resterande kronor är från Vätterns Trollingklubb, Motala samt Hästholmens Fiskeklubb)

Gåva Företag 100 000 kronor från Stegeholms El-evator 

För ytterligare info se www.merlaxivattern.se