Team Tess, Sthlm fångade 12,3-kilos Gullspångslax i Vättern

Att betvinga en välväxt Gullspångslax på spö är något som de allra flesta insjötrollare drömmer om. Senast i raden att ha fångat en drömfisk är Joakim ”Team Tess” Nilsson, Sthlm.

Tillsammans med fiskekamrat Urban Lindberg utgick de den 1 december 2019 från Granviks hamn, Vättern. Inledningsvis fiskade de klippnära. Ingen lax behagade dock nappa, trots att de såg ett och annat misstänkt laxvak i deras närhet. Färden gick vidare ut mot vida vidder utanför Axstål. Vattentempen noterades till 7,5 grader och de tio betena bakom båten släpades fram i 2,2 knops fart.

På en av linorna satt en ytligt fiskad Strike pro 9,5 cm i färg 905G fastknuten. Plötsligt, vid 12.00-hugget löste spöt med den på cirka 30 m linlängd bakom styrbord pulka framdragna Strike pro-vobblern. Hugget var ganska sävligt och tydde inte på att det var en storlax som nappat. Joakim greppade spöt och vips tömdes rullen på cirka 20 m lina i ett första utras. Av tyngden i spöt att döma bör fisken i djupet vara hyggligt stöddig, resonerade grabbarna.

Radarparet Joakim och Urban är sedan många år ”fenor” på att ha betvingat åtskilliga östersjölaxar av grov kaliber. Men aldrig tidigare hade de känt tyngden av en fet Gullspångare som nu. Rutinerat drillades fisken in mot båten. Det var lättare sagt än gjort då fisken gång efter annan sökte komma loss från stingande trekrok. Redan vid första försöket nätade Urban fisken. Den är stooor utropade herrarna unisont när de skådade den i närbild. Gullspångslax 12,3 kilo vägd på landbacken och måttad till 99 cm prick. Att vara laxfiskare är en sak, men att vara storlaxfångare är en helt annan grej. Grattis till fångsten.

Laxutsättning – Varför utsättningar av lax i Vättern?

Laxutsättning – Varför utsättningar av lax i Vättern?
Så lyder rubriken på en artikel som hösten 2019 publicerades på Länsstyrelsens hemsida vattern.org–> Daniel Rydberg, Fiskerikonsulent i Jönköping har författat/sammanställt artikeln och ger en historisk tillbakablick samt förklarar dagsaktuellt läge. Det har uppenbarligen hänt en hel del sedan de regelbundna utsättningarna av smålaxar i Vättern drog igång för i runda slängar 60 år sedan.

Nya tag togs 2015
En viktig händelse i modern tid är att sedan 2015 har ansvarsfördelningen mellan intressenter, organisationer och myndigheter tydliggjorts, vilket bör räta ut eventuella frågetecken bland fiskare i gemen samt hos fisk- och naturintresserade i allmänhet. Även orsaken att återfångsterna av lax i dagsläget inte återspeglar utsättningstalen förklaras också. Visserligen inte en vetenskaplig förklaring, men väl en sannolik sådan.

Citat;
Länsstyrelsen ger tillstånd, beviljar medel samt deltar i kontrollerna av fisken.
Sportfiskarna är huvudman och ansvarar för det praktiska genomförandet av utsättningarna samt genomför delar av kontrollerna.
Mer lax i Vättern arbetar för att genom insamling och fördelning av medel ge förutsättningar för utsättning av så mycket lax som möjligt i Vättern.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bidrar med biologiska råd bland annat gällande huruvida laxens närvaro påverkar Vätterns värdefulla ekosystem.
Fiskodlarna ansvarar för att leverera utsättningsfisk av god kvalitet.


Varför Sportfiskarna och inte Länsstyrelsen?
Citat;

”Länsstyrelserna var i många år huvudman för utsättningarna men ansvarsfördelningen ändrades 2015 då Sportfiskarna tog över ansvaret för utsättningarna. Bakgrunden var att länsstyrelserna ville renodla sin roll som myndighet samtidigt som Sportfiskarna såg arbetet som ett sätt att stärka sitt arbete med att gynna sportfisket i Vättern”.

– Sportfiskarna har således sedan 2015 till dags dato skött sin uppgift som huvudman helt enligt ansvarsfördelningen och fixat sättfisk till Vättern. Sportfiskarna med Peter Belin i spetsen (2015-2019) har således jobbat hårt och resultatet av deras slit och släp kan utläsas i antal sättfiskar som sjösatts. Åren 2015-2018 sattes det ut 76 958 Gullspångslaxar och 18 900 Klarälvslaxar 2019–>, vilket sammantaget blir 95 858 sättfiskar. Det gör ett snitt på 19 171 sättfiskar/år. Som mest är det tillåtet att sätta ut 20 000 sättfiskar (insjölax) årligen.

Länsstyrelsen har även de fullgjort sin uppgift genom att ha gett tillstånd till utsättningarna samt beviljat medel mm. MLiV har via insamlade medel i skepnad av hundratusentals kronor bidragit till att spä på smoltkassan. Att SLU gjort sitt i sammanhanget kan förutsättas.

Vad Fiskodlarna anbelangar har de bevisligen levererat sättfisk, vilket kan avläsas i antalet sättfiskar som spolats ut i sjön sedan 2015. Starbäcks hamn som är belägen i Vätterns sydvästra del är platsen där alla de 95 858 sättfiskarna sjösatts. Följdfråga. Vilken plats är Vätterns bästa utsättningsplats? Daniel Rydberg skriver följande.

Citat;

”Återfångsten är dels ett mått på överlevnad och dels ett mått på tillväxt. Riktigt låg återfångst beror med all sannolikhet inte på utsättningsplats utan på utsättningsmaterialets kvalitet”.


– Laxutsättningar är en färskvara och största delen som är ”inne” i fisket i nuläget (läs december 2019) härrör från 2017 och framförallt 2018 års utsättningar. Senast snabbväxande Gullspångslax (tvåårig fisk) sattes ut i Starbäck skedde våren 2018 och levererades av EM-lax (15 400 st.) och Källefall Fiskodling (4 600 st.)

 Maxad utsättning av Gullspångslax så sent som 2018–> och ändå är återfångsterna sparsmakade! Trollare och kustfiskare undrar, typ vad de allt sämre återfångsterna beror på, egentligen. Kan en av orsakerna till de sviktande återfångsterna vara valet av utsättningsplats? Länsstyrelsens svar på frågan är glasklar. Citat; Riktigt låg återfångst beror med all sannolikhet inte på utsättningsplats utan på utsättningsmaterialets kvalitet”.

Sänka minimåttet alt. minska utsättningsmängden lax

Följdfråga. Hur kommer Länsstyrelsen att agera om mot förmodan återfångsterna helt plötsligt blir påtagligt goda med många, stora laxar som fångstresultat? Länsstyrelsens svar lyder.

Citat;
”Konkurrensen om bytesfisk eller andra effekter kan på sikt medföra problem. Om man i framtiden bedömer att risken för påverkan på Vättern blir för stor är sänkning av minimimåttet på lax en åtgärd som kommer att prioriteras. Ett sänkt minimimått skulle minska laxens påverkan på Vätterns ekosystem. En ytterligare åtgärd är att minska utsättningsmängden av lax. Till exempel skulle en ökad överlevnad av utsatta laxsmolt som gör att fler klarar sig förstärka risken för konkurrenseffekter”.

Laxcup Vättern 1991 – 2019 Laxkungar

Laxcup Vättern har sedan starten 1991 förknippats med tuff vintertrolling med chans på stor insjölax.

En tillbakablick 1991-2019 visar att under alla dessa år har 25 st. Laxcup Vättern genomförts av 27 möjliga. Hack i tävlingsprotokollen finns 2005 och 2006 då arrangör saknades. Åren 2010 och 2011 var det vädret med hård vind och is som omöjliggjorde sjösäkert tävlande. I dagsläget (2012-2019) är det Karlsborgsortens Fiske & Fiskevårdsförening som arrangerar Laxcup Vättern med backning av externa krafter.

Under de 25 år som tävlingen genomförts har totalt 2226 team (snitt 89,04 team/år) funnits antecknade på startlistorna. Omräknat i personer med ett beräknat genomsnitt på 2,5 deltagare/båt blir något över 5 500 hugade trollare.

Att som team vinna Laxcup Vättern ger respekt, men att bli tävlingens Laxkung smäller dock högre. Betänk att det är endast 25 personer av dryga 5000 som fiskat kungligt. Under de år (1991-2004) som Laxcup Vättern arrangerades av Peter Prag förärades ”Laxkungen” ett vandringspris i skepnad av en lax i brons på en platta av trä med en gravering med fångstmannens namn och vinnarlaxens vikt. En tung pjäs som Laxkungen under prisutdelningen brukade höja upp på sträckta armar inför applåderande publik. Att få sitt namn ingraverat som Laxkung i Laxcup Vättern, häftigt. Var vandringspriset finns idag är obekant. Undertecknad har på nära håll följt alla Laxcup Vättern sedan starten 1991 samt dokumenterat tävlingsresultat och alla 25 Laxkungarna.

Laxcup Vättern 2019 (47 anmälda båtlag) 8,09 kilo – Laxkung Magnus Persson, Karlsborg

Laxcup Vättern 2018 (81 anmälda båtlag) 7,38 kilo – Laxkung Joakim Sahlberg, Lidköping

Laxcup Vättern 2017 (61 anmälda team) 7,94 kilo – Laxkung Denis Fracila, Berghem

Laxcup Vättern 2016 (49 anmälda båtlag) 9,32 kilo – Laxkung Marcus Eriksson, Lidköping

Laxcup Vättern 2015 (56 anmälda båtlag) 9,37 kilo – Laxkung Björn Ström, Tibro

Laxcup Vättern 2014 (47 anmälda båtlag) 7,53 kilo – Laxkung Tomas Borg, Tibro

Laxcup Vättern 2013 (34 anmälda båtlag) 7,03 kilo – Laxkung Daniel Kedestig, Kumla

Laxcup Vättern 2012 (30 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Niklas Wikström, Töreboda

 

Laxcup Vättern 2011 (Blåste bort)

Laxcup Vättern 2010 (Frös inne)

Laxcup Vättern 2009 (95 anmälda båtlag) 7,07 kilo – Laxkung Kristoffer Thorold, Mariestad

Laxcup Vättern 2008 (114 anmälda båtlag) 9,66 kilo – Laxkung Niklas Svanbom, Gävle

Laxcup Vättern 2007 (181 anmälda båtlag) 11,83 kilo – Laxkung Kristofer Johansson, Karlsborg

Laxcup Vättern 2006 arrangerades inte

Laxcup Vättern 2005 arrangerades inte

Laxcup Vättern 2004 (33 anmälda båtlag) 9,88 kilo – Laxkung Jouko Leinonen, Gislaved

Laxcup Vättern 2003 (122 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Joakim ”Predator” Sandgren, Sthlm

Laxcup Vättern 2002 (127 anmälda båtlag) Fyra laxar över tio kilo med topp 12,02 kilo, vilket är den tyngsta tävlingslaxen – Laxkung Magnus Frii, Västerås

Laxcup Vättern 2001 (135 anmälda båtlag) 8,10 kilo – Laxkung Markku Ahonen, Finland

Laxcup Vättern 2000 (118 anmälda båtlag) 7,48 kilo – Laxkung Lars Sahlin, Götene
Ps. Lars innehar rekordet på spöfångad öring i Vättern->

Laxcup Vättern 1999 (152 anmälda båtlag) 9,90 kilo – Laxkung Thomas Carlberg, Örebro

Laxcup Vättern 1998 (109 anmälda båtlag) Första tävlingslaxen över tio kilo = 10,86 kilo 88 cm – Laxkung Martin Jensen, Danmark

Laxcup Vättern 1997 (107 anmälda båtlag) 7,94 kilo – Laxkung Bo Björk, Skövde

Laxcup Vättern 1996 (111 anmälda båtlag) 7,24 kilo – Laxkung Ove Munther, Kumla

Laxcup Vättern 1995 (105 anmälda båtlag) 6,48 kilo – Laxkung Hannu Södersved, Fagersta

Laxcup Vättern 1994 (104 anmälda båtlag) 9,74 kilo – Laxkung Eino Mikkonen, Finland

Laxcup Vättern 1993 (86 anmälda båtlag) 6,70 kilo – Laxkung Johan Hultqvist, Motala

Laxcup Vättern 1992 (78 anmälda båtlag) 8,52 kilo – Laxkung Thomas Bergman, Arboga

Laxcup Vättern 1991 (44 anmälda båtlag) 9,22 kilo – Laxkung Berry Spaak, Karlsborg

Tag chansen och kustfiskefånga sista Gullspångslaxen i Vättern!

Intresset att kustfiska insjölax från Vätterns klippor är en sysselsättning som gillas av många spöslitare. Att uppleva fiskelyckan att ha en fullvuxen Gullspångslax på tråden är svårslaget.

Det råder dock nya tider med anledning att utsättningarna av Gullspångslax gått i stå och ersatts med Klarälvslax -> med start våren 2019. Chansen finns dock ännu att få känna rycket av Gullspångslax då det så sent som i maj 2018 sattes ut 20 000 små g-laxar. Laxar som om de haft en hygglig överlevnad, tillika tillväxt i dagsläget (nov. 2019) gott och väl mäter över minimåttet 60 cm.

Fångstrapporterna i höst har inte duggat tätt, tyvärr. Nej, de har varit ovanligt sparsmakade, åtminstone med avsändare Västgötasidan av Vättern. Några få laxar har dock fångats från klipporna i höst, exempelvis i närheten av Granvik. Tilläggas kan att senhöst/vinter 2018 var fångsterna också synnerligen klena. Däremot var säsongen 2017 understundom okej. Dock inte att jämföra med fornstora kustfiskesäsonger då huggen duggade tätt.

Tips på gångbart ”godis” som brukar falla Gullspångarna i smaken är kustvobblers, typ beten som syns på bilden nedan.

Kustfiske efter Gullspångslax i Vättern snart ett minne blott!->

Vi som gillar kustfiske kan i närtid vara med om ett historiskt fiskafänge i Vätterns moderna era! Någon av oss – du eller jag – kan faktiskt bli den som fångar Vätterns sista Gullspånglax.

Tillbakablick – Kustfiskefångade 20,4-kilos Gullspångslax->

 

Klarälvslax har återintroducerats i Vättern!

Fredag den 24 maj 2019 var det nypremiär för utsättning av Klarälvslax i Vättern. 10 900 tvååriga Klarälvslaxar sattes ut i Starbäcks hamn. Se MLiV-> Fiskodling EM-lax Fengersfors levererade.

Senast det sattes ut Klarälvslax i Vättern (14 800 st.) var 1985. Kort efter 1985 års utsättning av K-lax var ett faktum protokollfördes att framtida utsättningar, med start 1986 skulle endast Gullspångslax sättas ut. Främsta orsak till beslutet var att tidigare utsättningar av G-lax visat på mycket goda återfångsttal, allt enligt märkningsförsök.

Klarälvslax har satts ut i Vättern år 1979 (15 000 st.) år 1983 (9 100 st.) år 1984 (14 600 st.) och år 1985 (14 800 st.), vilket sammantaget blir 53 500 K-laxar. Tusentals av K-laxarna som sattes ut i Vättern ovan angivna år hade märkts med sk. Carlinmärke.

Finessen med att märka fisk är att vid återfångst få svar på hur fiskens tillväxt varit, vilka utsättningsplatser som gett hög överlevnad och var i sjön de flesta återfångsterna gjorts. Ambitionen från myndighetshåll, då som nu, bör vara att satsade kronor på inköp av sättfisk ska ge så många och stora laxar som möjligt åter. Sedan 2014 har dock inga märkningar av sättfisk i Vättern skett.

Hur stor kan en Klarälvslax bli i Vättern?
Den tyngsta återfångade, brickmärkta Klarälvslax från Vättern fick friheten den 9 september 1984 som 20 cm lång i Breviks hamn. Den 13 maj 1987 (33 månader senare) gick den bet och hade då uppnått en längd på 83 cm och vikt 6 600 gram, vilket visar på en genomsnittligt tillväxt 200 gr/månad. En Klarälvslax på dryga sex kilo är en stor sådan. Enligt Fortums avelsfiske i Klarälven Forshaga, Vänern ligger snittvikten på lekvandrande K-laxar runt 3,5-4 kilo. Hur årets utsättningar (totalt tvåårig 10 900 st. i maj samt 8 000 st. tvåsomrig i oktober.) av K-laxar i Vättern utlöper kommer de som trollar/kustfiskar att få se om några år.

Tyngsta märkta Gullspångslax från Vättern 14,995 kilo
Som jämförelse kan konstateras att den största, märkta Gullspångslax som återfångats i Vättern är betydligt ”biffigare” än den tyngsta Vätter K-laxen på 6,6 kg. Notera märkt Gullspångslax i Vättern. (I december 1997 registrerades en omärkt Gullspångslax på 20,4 kilo-> vägd på krönt våg)
Den tyngsta Gullspångslaxen med en Carlinbricka i ryggen vägde 14 995 gram och var 109 cm lång. Utsättningsplats var i Breviks hamn den 13 maj 2004 och mätte vid sjösättning 148 mm. Den ca. 70 gram G-laxen levererades av Sävenfors Fiskodling. Den 11 november 2007 (42 månader efter utsättning) vägde den 14,995 kilo. Dess tillväxttakt hade varit 356 gr/månad.

Gullspångslax härstammar från Vänern och anses vara världens mest snabbväxande sk. Landlocked Atlantic Salmon, insjölax som lever hela sitt liv i sötvatten. De extremt få kvarvarande exemplaren av vilda fiskar leker i Gullspångsälven, ett tillflöde till Vänern och dess avkomma, alltså smolten växer sig sedan stora i nämnda innanhav.

När det gäller de lekmogna Gullspångslaxarna som kommer från odling fångas de i fiskfällan i Forshaga, Klarälven. När processen flyter på enligt planerna kramas leklaxarna på rom och mjölke och avkomman från dessa föds sedan upp i odlingar för att efter två år i mänsklig omvårdnad levereras som smolt till Vättern. Tyvärr har avelsfisket efter Gullspångslax i Klarälven fallerat under senare år pga. olika orsaker och därför har brist (avsaknad) på avelsfisk uppstått. I nuläget finns därför inga Gullspångslaxar att köpa till Vättern (gäller också till Vänern). Därför kommer Klarälvslax ersätta Gullspångslax i Vättern.