Kategori: Laxfiske Vättern

Landlaxfiske Vättern

Vättern är världsunik gällande landlaxfiske. Det var i mitten av 1990-talet som klippfisket började ta fart. När väl ens första landlax kröker spöt är man som fiskare också fast. Så länge det regelbundet sätts ut en hygglig mängd med smolt i Vättern kommer laxfisket vara i hamn.

Laxfisket i Vättern baseras fullt ut på utsättningar av odlade små Gullspångslaxar, vilket regelbundet skett sedan i början av 1970-talet. Under 1990-talet då laxfångsterna var mycket goda sattes det ut 40 000 smolt/år. Sedan i början av 2000-talet har antalet legat runt 20 000 smolt/år med en rejäl dipp i år, 2013 då det sjösattes ynka 5 800 smolt.
Se hemsidan Mer Lax I Vättern för ytterligare info—>

Att det finns gott om fisk, oavsett om det gäller i hav eller sjö, är själva grundförutsättningen för ett givande spöfiske. Steg två är funktionsdugliga grejor att dra upp fångsten med. Kampvillig fisk som fångas på de rätta grejorna är i mina ögon lika med en lyckad fisketur. Om man dessutom som ”lök på laxen” väljer att behålla fångsten avslutas fiskafänget med en festmåltid, mums.

Undertecknad har sedan tidiga tonåren gillat att betvinga fisk på lätta grejor, gärna UL spö om så varit möjligt. När det gäller landlaxfisket med dupp och fluga är ett långt spö, gärna från 10 fot och än längre att föredra. Merparten av de långa spinn- och haspelspön som finns på marknaden är tvådelade samt klassade för rejäla kastvikter, typ påkar. Har under årens lopp letat efter ett långt spö i lätt klass, gärna mångdelat dessutom. Flerdelade spön är lätta att transportera. Exempelvis inom flugspösvängen är fyrdelade spön numera mer en regel än ett undantag. När kommer nämnda flerdelade trend att slå igenom inom spinnfisket, månntro?

Som en av nyheterna i Napp & Nytt 2012 presenterades ett femdelat 10,6 fot Berkley Phazer haspelspö med kastvikterna 2-12 gram. Enligt mina bänktester bär dock spöt tyngre kastvikter än så, typ en 25 grams kastdupp med lätthet. Nämnda stang är numera mitt favoritspö till landlaxfisket. Efter två säsonger med spöt i hand och detta utan minsta mankemang anser jag nu kunna stå för tips på lämpligt duppspö. Ett spö med ryggrad som med lätthet spöar upp stark fisk sin låga klassning till trots. Tilläggas kan att spöt funkar ypperligt även till regnbåge och havsöring. Nåväl, så sent som den 4 november fick plock-i-pinn-spöt (femdelat) visa vad det gick för. De yttre förhållandena var påtagligt vindiga och sjön gick hög. Vattnet kokade då vågorna slog mot klipporna. Ett rätt väder att testa grejor i. Döm om min förvåning då flera blanklaxar synligt jagade spigg i skummet ett tjugotal meter ut. I med grejorna. Tjong i strängen (Berkley Nanofil 0,28 mm) och fast lax var ett faktum. Spöt visade sig ånyo hålla streck och en stund senare efter akrobatiska övningar på klippor och över språng kunde jag i en klapperstensvik stranda en välmatad insjölax. Landlaxfiske när det är som bäst, men hur länge till?

S-G Stéenson med Vänerns Sportfiskeförening i ryggen backar Laxcup Vättern 2013

Laxcup Vättern är en av Sveriges äldsta trollingtävlingar. Tävlingens första startskott avfyrades en gråkall novemberdag 1991 i Granviks hamn. Dåvarande Granviksborna Peter & Birgitta Prag höll i tillställningen, vilket paret gjorde i 14 år, alltså t.o.m. Laxcup Vättern 2004. Osäkert laxfiske i kombination med få tävlingsdeltagare samt att tunga sponsorer flydde fältet var främsta orsaken till att Prag gav upp och sedan även flyttade från bygden.

Laxcup Vättern lades på is under några år tills Wildwater Fishing AB hoppade in på Laxcup:s arenan 7-9 december 2007. Hela 181 båtlag fanns med på startlistan. 50 000 kronor av anmälningsavgiften skänktes till Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern för inköp av smolt. Wildwater (dock med förändrad ägarbild under resans gång) arrangerade Laxcup Vättern med utgång Karlsborg t.o.m. december 2011. Under de år som WW höll i Laxcup Vättern mottog MLiV av nämnda företag över en kvarts miljon kronor till smolt.

Laxcup Vättern verkade bli ett minne blott, men senhösten 2012 meddelade Mariestadsbon Sten-Gunnar Steénson att han med Vänerns Sportfiskeförening  goda minne kunde ge sig i kast med att arrangera Laxcup Vättern. Visserligen en bantad upplaga i jämförelse med fornstora Laxcup:s dagar, men en tävling dock. 30 båtlag kom till start och 15 laxar vägdes in de två tävlingsdagarna. Det späckade prisbordet hade dukats av ABU Garcia, Baltic, Bios, CWC/Ursuit, Comstedt, Fairpoint, Fiskejournalen, Garmin, Lowrance, Olssons Fiske, Trollingcenter och Wiggler.

Enligt deltagarna var Laxcup Vättern 2012 mycket väl arrangerad. Tävlingsledare Sten-Gunnar Steénson fick i sammanhanget mycket beröm för sitt arbete då han utan krav på ersättning gjorde ett jättejobb för tävlingens genomförande. Tilläggas kan att till honom fanns behjälpliga krafter som även de ställde upp frivilligt. Tävlingen genererade dryga 30 000 kronor till MLiV.

Även i år kommer Laxcup Vättern att hållas. Ånyo är det Sten-Gunnar Stéenson som håller i laxcupsrodret och planerade tävlingsdagar är 7 och 8 december med ut- och målgång Karlsborg.
Förmodat överskott från tävlingen tillfaller MLiV.

Inbjudan Laxcup Vättern 2013—>

Kastdupp & fluga ger sprattel på kroken

Att fiska med dupp & fluga är en mycket givande fiskemetod. Metoden kallas även för Bombardafiske i vissa kretsar. Exempelvis är duppfiske med tubfluga sedan många år den rådande metoden bland landlaxfiskarna i Vättern. Tidernas tyngsta insjölax, en 20,4-kilos är fångad på dupp och tubfluga. Rekordlaxen fångades den 21 december 1997 på ostsidan av Vättern på ett Berkley 11 fots spö och Calcutta 400 multirulle laddad med 0,28 millimeter Berkley nylonlina. Samma grovlek var det på den två meter korta tafsen, den mellan kastdobben (en hemmafilad av trä och målad svart) och betet, den hemmaknutna tubflugan. Flugan var bunden på plaströr, klädd med mylarslang i pärlemo, vinge av svart gethår och några grönt glänsande strån med flash. En vass äkta tubtrekrok i storlek fyra satt i dess ände.

Förutom att narra insjölax via duppfiske funkar metoden alldeles ypperligt till kustfisket efter havsöring samt att lura regnbåge i p&t vatten med. Dupp, fluga och regnbåge är en över tid i mina ögon en oslagbar kombination. Huggen duggar tätt. Att idka duppfiske är lätt. En helt vanlig haspelutrustning duger gott. Min utrustning ser ut på följande vis:

Spöt är ett från slutet av 1980-talet, ett Kunnan 9,3 fot med kastvikt 2-12 gram. Spöt har en långsam helaktion och fungerar ypperligt att med en mjuk kaströrelse svepa ut duppen med. Stangens splitcane-känsla ger dessutom en härlig direktkontakt med fisken då den halas in mot håven.

Rullen är en ABU Cardinal 804 som under årens lopp utsatts för ett hårt fiske – utan att ha fått service – inte fallerat en enda gång. Tyngsta och längsta med från grejor från Svängsta, känns uttrycket igen?

Linan på spolen är Berkley Nanofil 0,17 mm. Fördelen med Nanolinan är att den är något ”stel”, vilket i sin tur gör den trasselfri. Finns det något mer frustrerande än att få tjorv på spolen eller i spööglorna vid utkast? Med Nanolina på haspelrullen går duppfisket som en dans! Heja Nanolinan…

Favoritduppen är en Blue Fox Patriot som går att fylla med vatten. Mängden vätska som fylls på i den glasklara bubblan reglerar dess flytkraft. Ringa mängd eller ingen vätska alls flyter bubblan. Fulltankad sjunker den sakta, sakta.

Tafsen som nyttjas är heldragen, ca 2,5 m lång fluorcarbon i tjocklekarna 0,18 mm till 0,22 mm.

Favoritflugan är en på luddig Wolly Bugger bunden på streamerkrok stl 10. I gamla flugfiskekretsar brukar det heta; ”det är inte flugan utan fiskaren som fångar fisk samt att alla flugor är bra om de bara har något svart, typ kropp eller vinge”. En Wolly Bugger med svart kropp av chenille och glest dressad med ett ginger hackle duger gott som startfluga på fisketuren.

Lax på släpspö får fiskenerven att gå i spinn



Släpfiske med ”akterspö” var förr om åren mer regel än undantag vid laxtrollingen i Vättern. En liten flytande vobbler alternativt en hårig tubfluga på kort lina, sjösatt i propellersprutet bakom båten fick insjölaxarna att gå till attack. Den tyngsta Vätterlax som enligt uppgift fångats via akterspö med vobbler är en honlax med vikt 14,1 kilo. Silverfisken gjorde sitt livs sista bett en kulen novemberdag 1991 i vattnen norr om Karlsborg.

Bakspöfiske är ett uttryck för fiske med korta 5-30 meters linsläpp bakom båten. Förutom vanligt trollingspö går det även bra att bakspöfiska med flugspö och tubfluga.
Ut med grejorna bakom båten. Spöt sätts därefter i spöhållaren med spötoppen riktad bakåt, alltså akterut. Fiskefarten varierar från 1,5 till 1,7 knop.
I fluglinans fall är den förhållandevis tjock, vilket gör att den liksom ormar sig fram i vågorna bakom båten, vilket ger en extra rörelse åt hårtussen.

Föreningsbandet mellan fluglina och betet (en tvåtums tubfluga är lagom stor) består av en cirka tre meter lång 0,35 mm tafs av fluorcarbonlina.
Flugmönstret, i detta fall en Cliffhanger, binds på plasttub som dressats med mylarslang black pearl. Vingen består av några strån Crystal flash och hår från räv som färgats svart.
Som huggpunkt, tillika hållare till trekroken (stl.sex) används en självlysande slang i grönt.

Cliffhangern presenterades för Vätterlaxarna för första gången i slutet av 1990-talet.
Först ut att ha en sådan i tafsspetsen var landlaxfiskarna på östgötasidan av Vättern.

Se filmklipp när Team Ajax får napp av Vätterlax på bakspö.

Minskat intresse för Mer Lax i Vättern

För att säkra laxfisket i Vättern behövs frivilliga bidrag till inköp av sättfisk. Spöfiskarna har sedan början av 2000-talet en stor del av Vätterlaxfisket i egna plånböcker. Det är tillåtet att sätta ut 20 000 smolt/år till en kostnad av cirka en halv miljon kronor. Hittills i år har det inkommit 21 900 kronor till Mer Lax i Vättern smoltkassa.

Trollare och landlaxfiskare i tusental blöter sina beten i Vättern årligen och att samla in medel till nödvändiga cirka 500 000 kronor som en utsättning av 20 000 sättfiskar/år kostar borde därför vara förhållandevis lätt. Målet har dock inte nåtts under ett enda års insamling (MLiV bildades 2003) nå ovan nämnda summa. I genomsnitt har inkommit 96 294 kr/år. 2012 års siffror landade på 93 970 kronor. Hittills i år (januari-september 2013) har MLiV smoltkassa spätts på med 21 900 kronor, vilket omräknat ger drygt 800 smolt. Intresset från sportfiskehåll att bidra med medel har bevisligen minskat i jämförelse med tidigare år.

Det framtida laxfisket i Vättern är därför i gungning, åtminstone om utsättningarna ska finansieras via frivilliga bidrag med avsändare sportfiskare.
Följdfråga. Kommer myndigheterna framledes på egen hand skaka fram medel till 20 000 smolt/år? För kännedom. I år finansierade myndigheterna utsättningen (en bantad sådan) i egen regi utan att äska medel från MLiV. Utsättningstalet av smolt 2013 landade på 5 800 smolt som levererades av Fengersfors Fiskodling.

Laxcup Vättern 7-8 december 2013
Eldsjälen, tillika ideellt arbetande Sten-Gunnar Stéenson kommer även i år på egen hand arrangera Laxcup Vättern med utgång Karlsborg. Herr Stéenson hoppade in på Laxcup Vättern-arenan så sent som 2012 då tidigare arrangörer fått nog. Laxcup Vättern 2012 genererade cirka 30 000 kronor till smolt. Årets Laxcup Vättern planeras att genomföras 7 och 8 december.

Se information om Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern