Karlsborgsortens Fiske och Fiskevårdsförening (KFFF) höll fredagen den 15 mars 2019 informationsmöte under temat ”Har laxfisket i Vättern en framtid?”. Nämnda förening har sedan 2013 arrangerat Laxcup Vättern med hemmahamn Karlsborg. Laxcup Vättern hade premiär i november 1991. Under laxcup-resans historia har tävlingsledningen skiftat. Sedan 2007 har intäkterna från Laxcup Vättern varit den mest betydande bidragsgivaren till insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. MLiV bildades vårvintern 2003 för att i viss mån ”rädda” laxutsättningarna, vilket nödvändigtvis inte är detsamma som att förbättra laxfångsterna. MLiV har troget slussat bidragen vidare till i huvudsak finansiering av sättfisk i skepnad av små Gullspångslaxar. Under MLiV tidiga år var det Länsstyrelsen som skötte upphandlingen av sättfisk, kontroll av odlingar och administrativa göromål mm. Sedan 2015 är tågordningen dock en annan, ty då gjorde Sportfiskeförbundet entré på den sk. smoltarenan och antog bl.a. uppdraget upphandlingen av sättfisk mm. Över en natt blev på så vis sättfisken 25 procent dyrare då de belades med moms från att tidigare ha varit momsbefriade.
KFFF gav inte tappt utan har till utsättningarna 2015-2018 matat in cirka 200 000 kronor till MLiV. Återkopplingen från MLiV och Sportfiskeförbundet har enligt KFFF däremot varit näst intill obefintlig! Klubbledningen, med ordförande Stefan Åberg i spetsen, tog därför i december 2018 beslutet att tillfälligt frysa innestående (ca 110 000 kr) medel för att om möjligt få svar på frågan ”Vad får vi för pengarna, egentligen?”
Även funderingar kring varför all sättfisk sedan 2009 spolas ut i sjöns sydvästra kant i Starbäcks hamn och inte sprids ut på flera platser runt sjön är för klubbledningen också ett frågetecken. Lägg därtill att laxfrågan i Vättern 2019 befinner sig i ett vägskäl, såsom att Gullspångslaxen i nuläget och ett antal år framöver kommer vara ett minne blott och ersätts med småvuxen Klarälvslax. Tidigast 2022 kan Gullspångslax åter bli aktuell som sättfisk.
Inför KFFF;s informationsmöte fredagen den 15 mars 2019 hade förutom laxfiskeintresserade även MLiV-folk och Sportfiskarnas Peter Belin bjudits in. Cirka 40 personer hörsammade inbjudan. Dock kom ingen från styrelsen i MLiV och/eller Sportfiskeförbundet. Oavsett ansvarigas bortavaro kunde en del intressanta fakta presenteras och som i någon mån rätade ut några av KFFF;s frågetecken. Fakta som inhämtats från Länsstyrelsens många genom åren gjorda undersökningar, typ återfångster av märkt fisk och vilka utsättningsplatser runt sjön som gett bäst återfångster.
De visar att utsättningar gjorda i norra delen av Vättern gett bättre återfångster än de i Starbäck. Även en sammanställning för utsättningar, kostnader och intäkter för Vättern åren 2015-2018 presenterades. Lägg därtill historisk dokumentation i skepnad av bilder/fångstrapporter av de tyngsta fångsterna av Östersjölax, Gullspångslax och Klarälvslax gjorda i Vättern visades.
Sammanställning av utsättningar, kostnader och intäkter för Vättern åren 2015-2018.
76 958 Gullspångslaxar har satts ut Starbäcks hamn. Sättfiskarna har inklusive transport kostat 2 124 166 kronor (snittpris styck 27,60 kr).
Lägg därtill kostnader för utfört arbete av Länsstyrelsen på 162 975 kronor (styck per smolt 2,10 kr)
samt arbetskostnader utfört av Sportfiskarna 217 000 kronor (styck per smolt 2,80 kr), vilket sammantaget blir 2 504 141 kronor, vilket gör ett snittpris per smolt 32,50 kronor sjösatt och klart.
