outdoor.se

Till sidans topMöt några av Kinnekulleträffens profiler på Sportfiskemässan

16 mars 2017 kl 11:22 av Björn Blomqvist

sten-gunnar steénson mariestad tävlingsledare kinnekulleträffen 2017 sportfiskemässan trolling vänern outdoor björn blomqvist

Trollingtävlingen Kinnekulleträffen Vänern firar 25 år 2017. Några av Kinnekulleträffens goa gubbar finns på plats på Sportfiskemässan i Jönköping dagarna 17-19 mars i monter C:606 för att snacka trolling samt inbjuda hugade trollare att delta och göra upp om SM i trolling. Kinnekulleträffen avgörs 21-23 april med utgång Hällekis.

Sedan 2015 går hela överskottet från träffen tillbaka till sjön i skepnad av sättfisk. Kinnekulleträffen (KKT) gav 2015 ett överskott på 55 000 kr som finansierade 2 500 små Gullspångöringar. KKT 2016 gav ett överskott på 75 000 som tillsammans med lokala bidragsgivare blev 90 000 kr, alltså 4 000 smolt som kommer att släppas ut senare i vår vid Kinnekulle Camping. En snabb huvudräkning visar att träffarna 2015 och 2016 vägdes det in 240 lax/öring över 62 cm. Omräknat betyder det att varje invägs laxfisk gett 600 kr (27 smolt) tillbaka i sjön. KKT är således numera en närande trollingtävling.

rekordöring vänern gullspångsöring 14.32 kg vänerrekord trolling 20 april 2002 outdoor
Förutom trollingsnack kan monterad rekordöring från Vänern kollas in i monter C:606

Så gick det till då Vänerrekordet på öring (14,32 kg) fångades

gullspångsöring i vänern 20 april 2002rekordöring-insjööring-rekord-öring-rekord-vänern-outdoor-björn-blomqvist

Förmiddagen lördagen den 20 april 2002 fick Andreas Bäckstrand tillsammans med Fredrik Nilsson vara med om ett mäktigt fiskafänge. Hugget med stort Ö, som i öring kom då dragen släpades fram i en varmvattenfläck över cirka 15 meters djup norr om Pålgrund vid Stavas knall, Dalbosjön. De ytligt gående betena (ett blandat sortiment) hade cirka 50 meter långa släp bakom plannerboardlinan. Fisken högg på det näst yttersta släpet, på babordsidan, på en Tomic Tubby Tyee 4 tum, färg 737. Fisken drog direkt iväg i en grym rusning så det tjöt i rullen. Andreas fajtade fisken med vant handgrepp, samtidigt som Fredrik vevade upp övrig utrustning så snabbt han kunde. Inledningsvis antog grabbarna att det var en felkrokad fisk. Men en halvtimma senare då fisken för första gången visade hela sin breda och blanka sida, likt en hallspegel intill båtkanten, då var det inget snack om saken. I linändan satt en jätteöring av sällan skådat slag fast. Och väl på durken trodde grabbarna knappt sina ögon. Där låg en 104 cm lång gullspångsöring med rekordvikten 14,32 kilo och glänste i all sin prakt. Ett nytt vänerrekord på öring var ett faktum, vilket står sig fortfarande.

originalbetet som rekordöringen högg på tomic tubby tyee 4 tum 737 vänern 14.32 kg 20 april 2002

 

Till sidans topLathund för lax & öring i Vänern

28 februari 2017 kl 14:07 av Björn Blomqvist

medelvikt lax öring vänern längd trollingfiske fångstrapport kinnekulleträffen hällekis trollingtävling

Mariestadsbon Sten-Gunnar Stéenson har under många år haft hand om registreringen av invägd lax och öring vid Vänertävlingarna Kinnekulle- och Sunnanåträffen. Under resans gång har Tävlingsledare Stéensons knappat in tusentals blankfiskar i sin dator. Fångstdata, typ lathund som kan kollas in här ovan och jämföras med dina egna fiskliga anteckningar.

Till sidans topÖringsafari utmed Hjoån

17 oktober 2016 kl 18:55 av Björn Blomqvist

hjoan-vattern-oringsafari-vatteroring-oring-oringlek-lekoring

I Vättern fanns där en gång i tiden en unik stam av storvuxen öring som i folkmun kallades för Vätterlax. Dessa stora öringar nådde ofta vikter på 10-15 kilo. Tyvärr utrotades ”de stora” år 1918 genom att dess lekström, översta delen av Motala Ström överbyggdes. Nu för tiden finns endast en småvuxen stam (medelvikt 1,5-2 kilo) av öring kvar i Vättern. Men, den stammen är inte mindre intressant och kommersiellt viktig för sport- och yrkesfisket.

Det är nu om senhösten som öringen leker i tillrinnande vattendrag runt sjön. Öringen har ökat under senare år. Främsta orsaken är att sedan i början av 1980-talet har restaurering och biotopförbättrande åtgärder gjorts i många av dessa bäckar. Exempelvis att vandringshinder tagits bort, öringtrappor/omlöp byggts och mer lekgrus lagts ut. Arbeten som gjort att öringen i dagsläget har fått längre och bättre strömsträckor att leka på.

Öringsafari
Hjoån är ett av flera vattendrag det jobbats hårt med under många år. Mängden öringar som om hösten numera simmar upp i nämnda vattendrag kan räknas i tusental. För den nyfikne och naturintresserade kan en guidad tur, en sk. öringsafari rekommenderas. Att en höstkväll få uppleva skådespelet öringlek på nära håll kryddad med sakligt förklaring av kompetent guide vad som sker samt höra berättelsen om det omfattande jobbet som gjorts för att få Hjodal levande igen är minnesvärt.

Faller regn kommer öring
Då höststormarna sätter Vätterns vattenmassor i gungning, då söker sig lekfärgad öring in mot land där lekbäcken mynnar ut i sjön. Där, alldeles utanför bäckmynningen simmar de sedan av och an i flera dygn och liksom ”sniffar” på bäckvattnet innan själva lekvandringen upp i bäcken sker. Så helt plötsligt, som på en given signal, oftast i skydd av mörkret tar de ”språnget” upp i bäcken. Fisk efter fisk simmar, hoppar och kravlar sig upp i bäcken, som vid den här tid en på året håller en temperatur på runt sex grader. Det plaskar och plumsar då revirstrider avgörs om vilka fiskar som ska få lägga sin rom respektive mjölke på den bästa lekplatsen.

Leken sker i hård ström över grusbotten. Honan gräver lekgropar där äggen portioneras ut och som sedan befruktas av hannen. En öringhona lägger cirka 1500 ägg per kilo kroppsvikt. Kläckningen sker på våren. Då näringen i gulesäcken är förbrukad ger sig det nykläckta öringynglet ut i vattnet efter föremål som kan vara matnyttiga, typ sländlarver och kräftdjur som driftar med strömmen. Detta första levnadsstadium i strömmande vatten är vanligen två år.

När tiden närmar sig för utvandring ut i sjön ändras fiskens färg från att ha varit mörk skyddsfärgad till att bli mer blank. Därefter ger fisken sig ut till sin tillväxtmiljö som i detta fall är Vättern. Öringen blir nu en kringvandrande rovfisk som efterhand byter insektsdieten mot fiskföda. Silverblank och med ett glest mönster av kryssformade fläckar på sidorna, sveper den fram i vattenmassorna i jakt efter föda. Efter två till tre års tillväxt ute i djupet, blir öringen könsmogen och vänder åter till födelsebäcken för att föra sin art vidare. Cirkeln är sluten.

Till sidans topDå som nu – Vänerns silver guld värt

07 oktober 2016 kl 12:32 av Björn Blomqvist

djuprigg-sveriges-aldsta-trollingtavling-sunnanatraffen-mellerud-trolling-vanern-lax-oring-2016-bjorn-blomqvis-t

Sunnanåträffen i Mellerud, Vänern är Sveriges äldsta trollingtävling och firade förra året (2015) 30 års jubileum. Årets Sunnanåträff är således den 32:a i ordningen.

Tillbakablick trollinghistoria
Metoden modernt trollingfiske med djupriggar och plannerboards introducerades på allvar i Sverige tidigt 1980-tal. Göteborgaren Jan ”Mr Trolling” Olsson var metodens mesta förespråkare och via informativa artiklar i bland annat Fiskejournalen beskrev han hur trollingfiske funkade i praktiken. Trollerikonster som han till stor del hämtat hem från de Stora sjöarna i USA där trollingfiske redan var ganska utbrett. Innanhaven Vänern och Vättern samt kustnära sträckor i Östersjön var jämförbara med de nordamerikanska och här som där fanns det laxfisk att finna på vida vattenvidder.

Efter en djuplodande trollingresa till USA väcktes idén om en svensk trollingträff. Tillsammans med de västsvenska trollingpionjärerna Bosse Douglasson, Stig Söderström och Gösta Vadh gjorde kvartetten slag saken och hösten 1985 sjösattes den svenska trollingvaggan i Vänerns vatten med utgång Mellerud. Tillställningen backades av Fiskejournalen och Expressen. Att Expressen fanns med på ett hörn berodde på att Jan Olsson var den stora kvällstidningens fiskeexpert under 1980-talet. Expressen dressade prisbordet med praktiska prylar såsom väskor och handdukar. Även Fj bidrog med priser. Genomförandet av premiärträffen gjordes med hjälp av medlemmar i Vänersborgs Fiskeklubb.

Första Sunnanåträffen 1985 deltog nio båtlag. Totalt vägdes det in två laxar (tyngsta 4,5 kg) och fyra öringar. Tilläggas kan att minimåttet på laxfisk på den tiden var 50 cm och fångst av fettfenefisk var tillåten. Vänerns silver guld värt. Så kroksäkert sammanfattade Fj:s dåvarande chefredaktör Olof Johansson den första Sunnanåträffen.

Sunnanåträffen är precis vad tävlingen antyder, alltså en träff där fokus ligger på trivsam samvaro och inte på ett dignande prisbord, ej heller på några makalösa rekordfångster. Att ”after fish” prata och umgås i avspänd miljö är själva andemeningen i uttrycket trollingträff och den traditionen är hullingsäkert förankrad i Sunnanåträffen allt sedan starten för 31 år sedan.

Jubileumsåret 2015 deltog 85 båtlag->
Med facit i hand kan det konstateras att höstvädret under tävlingsdagarna 2015 var sjödugligt, där aftnarna ramades in av vackra solnedgångar. Fiskafänget var dessvärre inte någon solskenshistoria. Nej, sammantaget hamnade fåtaliga 18 gullspångslaxar samt 53 gullspångsöringar på vågen. Endast 35 team vägde in fisk. Övriga 50 båtlag gick således bom i dagarna tre. Team Slivovitz & Honey, bestående av Trollhättebon Jonas Lidberg som skeppare och lagkamrat Magnus Frii från Västerås, knep segern via fem blankfiskar. En maffig öring med vikt 9,2 kilo blev träffens tyngsta fisk och fångades av norrmannen Knut-Einar Havn i Lag A-team.

camyti-trolling-sunnanatraffen-mellerud-vanern-lax-oring-bjorn-blomqvist

Blekingebon Peter ”Team Camyti” Johansson från Sölvesborg är en av de tidiga trollingpionjärerna i Sverige. Sin trollingkarriär inledde han under 1980-talet med att fånga havsöring i Hanöbukten. Utrustningsnivån på den tiden var inte att jämföra med dagens. Inte ens ett ekolod hade Peter i sin öppna 580 cm långa plastbåt. Kraftkällan som gav fart var en 25 hästars utbordare, modell rökig tvåtaktare. En mix av haspel- och multirullar och vanliga spön var fiskegrejorna som användes.

Peter var dock tidig med att ha djupriggar. Två rejäla pjäser av rostfritt stål som han tillverkat själv efter ha sett bilder i ett amerikanskt fiskemagasin. Riggarna bultades fast akterut på skutan. Föreningsbandet mellan trumma och blylod, alltså vajern, var hela 5 mm! tjock. Bättre för stark tråd än för svag, resonerade Peter. Det skulle snart visa sig att dragstyrkan på strängen var mer än tillräcklig. Avsaknad av ekolod i kombination med djupriggsfiske kan bara sluta på ett sätt – bottennapp med stort B.

Plötsligt blev det bom stopp då loden stenhårt fast i botten satt. Vajern höll streck, vilket däremot inte båtens reling gjorde. Förvånad noterade Peter två stora hål i plasten då riggarna slets loss och därefter med ett plask sjönk till botten. De rostfria tingestarna sägs fortfarande ligga kvar där ute. Skrattretande, javisst. Men man visste inte bättre på den tiden. Oftast var det gott nog att komma ut på sjön och bogsera drag under några timmar så var man nöjd. Navigerade gjorde man med hjälp av sjökort, kompass och landmärken. Moderna navigations- och för ändamålet speciell sportfiskeutrustning, modell 2000-talet var ännu inte uppfunnen. Bilden ovan tuffar Peter in mot hamn Sunnanåträffen 2015 i sin nuvarande trollingbåt.

Till sidans topTibroteam hade mesta rycket i Hjodraget 2016

05 juli 2016 kl 14:10 av Björn Blomqvist

Hjodraget 2016 Vättern Team Bertan Tibro trolling röding öring lax

Lördagen den 3 juli 2016 avgjordes Hjodraget Vättern med ut- och målgång Hjo. 76 båtlag fanns med på startlistan trots gråväder och en ruffig vind från söder. Team Bertan från Tibro var ett av deltagande lag. Hjodraget som i år arrangerades för 28:e gången går ut på att de tävlande ska hanka upp en och annan laxfisk ur unika Vättern för att på eftermiddagen visa upp fångsten inför nyfiken publik i hamnen.

Det lag som har den tyngsta säcken vinner. Som mest får man väga in sex laxfiskar över i förväg av tävlingsledningen bestämda minimått. Vild röding och insjööring samt utplanterad gullspångslax (två st. fångades 5,35 kg vägde den tyngsta) är de mest åtråvärda arterna. 53 av årets lag vägde in fisk (167 fiskar med medelvikt 1,86 kg) där Team Bertan toppade tillställningen.

Team Bertan från Tibro består av pappa Bernt-Ove Sandsjö med sönerna Gustav och Erik Österplan samt vännen Tomas Borg. De fyras gäng är duktiga båtsportfiskare och har under årens lopp kämpat väl på olika trollingarenor. Deras hittills största triumf är segern i Trolling Master Bornholm Danmark 2015 då de i knivskarp konkurrens med 385 båtlag tog hem totalsegern. När det gäller Team Bertans placeringar i Hjodraget under årens lopp har varit blygsammare, tills nu.

Klockan 08.30 flydde startfältet Hjo hamn. Team Bertan tog kurs söderut och när de hade passerat Vraket med några distans till godo slog de stopp i maskin för att blötlägga sina beten. Erik var kapten ombord och det tog inte lång stund förrän han styrde fast dagens första fisk, en grann 78 cm lång insjööring med vikt 4495 gram som blev tävlingen tyngsta öring. En Ismo Mini sked var dräpande bete. Kort därefter satte en 3,1-kilos röding tänderna i en djupriggad löja trädd i en svart/crome mössa, modell Anchovy fiskad 70 fot ned i vattenmassorna. Vilken bra start, över sju kilo fisk på två lyft, vilket gav laget vinnarskallar. Vid invägningen kunde de lägga två rödingar och fyra öringar på vågen med sammanlagd vikt 14,995 kilo vilket räckte till segern. Som pris kryddades segerns sötma med en båtmotor plus tre tusen kronor i kontanter.

En historisk tillbakablick visar att det en gång i tiden fanns en unik stam av storvuxen öring i Vättern som i folkmun kallades för Vätterlax. Dessa stora öringar nådde ofta vikter på 10-15 kilo. Rekordet är på hela 23 kilo från Motalaviken, vilket är en av de högsta svenska kända noteringarna. Tyvärr utrotades ”de stora” år 1918 genom att dess lekström, översta delen av Motala Ström, överbyggdes. Nu för tiden finns endast en småvuxen stam av öring (medelvikt 1,5-2 kilo) kvar i Vättern. Men, ändå inte mindre intressant. Den tyngsta Vätteröring som fångats på spö i modern tid är en 8,420-kilos. Enligt sakkunniga källor är det den tyngsta öring som fångats på trolling i Vättern. Rekordöringen fångades under Hjodraget 2007 av Lars Sahlin från Götene.
Så gick det till då rekordöringen fångades->

Det är på Västgötasidan av Vättern som de flesta tillrinnande vattendragen finns, främst i form av småbäckar. Sedan i början av 1980-talet har restaurering och biotopförbättrande åtgärder gjorts i många av dessa bäckar, exempelvis i Hjoån. Arbeten som gjort att öringen fått både längre och bättre strömsträckor att leka på. Något som tydligt gett lysande resultat. Enligt färska beräkningar visar dagsläget att Vättern späs på med i runda slängar 30-40 000 öringsmolt årligen. Väl i sjön blir öringen en kringvandrande rovfisk som efterhand byter insektsdieten mot fiskföda. Silverblank och med ett glest mönster av kryssformade fläckar på sidorna, sveper den fram i vattenmassorna på jakt efter föda i form av nors, siklöja och spigg.

vätteröring öring insjööring röding vätterröding vättern trolling fritidsfiske

Yrkesfiskets fångstsiffror är följande 2015 = 4 910 kilo – 2014 = 3 532 kilo – 2013 = 6 000 kilo – 2012 = 3 304 kilo, vilket sammantaget gör 17 746 kilo. Omräknat i antal öringar som nätats de fyra senaste åren blir i så fall drygt 11 500 stycken med medelvikt 1,5 kilo. Trollarnas/fritidsfisket uttag har varit betydligt större än yrkesfiskets, vilket gjorda undersökningar/statistik/enkäter indikerar.