Kategori: Öringfiske

Dansk dupp dominerar!

Spinnfiske med sk. kastdupp och fluga är populärt, tillika fångstgivande. Nämnda metod funkar ypperligt till exempelvis havsöring. Det finns flera modeller av Bombarda som samlingsnamnet för kastduppar brukar kallas.

Undertecknads guppiga duppväg har gått från egentillverkade träpluggar, vattenfyllda flöten till fabrikstillverkade, spolformade tingestar. Åtskilliga regnbågar, havsöringar samt några Vätterlaxar har hankats upp på dupp. Senaste nytt i duppväg är Inno Bombarda en dansk dupp som enligt reklamen är trasselfri. Som av en händelse träffade jag Martin Buch, Inno Bombarda upphovsman på Sportfiskemässan i Jönköping. Några exemplar av Inno Bombarda införskaffades.

En 18 grams (se bilden ovan ) Intermediate (1m/5 sek) lät jag gå i havet den 1 april i samband med årets havsöringspremiär i Bohuslän. Betyget är klart godkänt efter mitt första pass med Inno Bombarda i haken.

Inno Bombarada har hårdtestats av Jens Bursell i Danska tidningen Fisk og Fri nr. 9 2014. ”Bombarda (finns i flytande, svävande och sjunkande med vikter från 15-35 gram) är det mest spännande av kastdobbar på årtionden. Kravet på minimalt med trassel och långa kast klarar Inno Bombarda bättre än vissa andra flöten. Inno Bombarda är monterat med ett fast montage i varje ände. Flötet har ingen styrpinne på baksidan, men däremot en integrerad antitrassel inno-sticka på framsidan. Kombinationen av den fasta monteringen och den unika konstruktionen (Patenterad 2014) gör att den närmast är omöjlig att få trassel. Inte nog med att den är trasselfri så kastar den suveränt. Dessutom bibehåller den djupet även vid hög invevning. Inno är extremt lätt att sätta av och på. Flötet kan ändras med ett beteslås. Fast montering där inno-stickan inte kan glida framåt och orsaka återlöp är bäst, enklast att använda och mest trasselsäkert.”

Yrkesfisket fångade Mer Lax i Vättern 2014

Yrkesfiskarna tullade 2014 Vättern på 1 727 kilo insjölax. Laxfångsten (ca 500 st. med uppskattad medelvikt 3,5 kg) härrör från utsättningar av Gullspångslax som till en betydande del finansierats av frivilliga bidrag av sportfiskare via Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. Kalla fakta visar att 2014 års yrkessiffror av gullspånglax var en 100% ökning i jämförelse med 2013 års fångstvikt.

Vättern – insjölax (sättfisk Gullspångstyp)
2014 = 1,72 ton lax
2013 = 0,81 ton lax
2012 = 1,0  ton lax
2011 = 1,1  ton lax

När det gäller de yrkesmässiga nätfångsterna av unik vild, tillika av myndigheterna rödlistad vätterröding har fångsttalet även där ökat i jämförelse med 2013. I runda slängar nätades och ilandfördes hela 12 ton röding 2014. Det gör cirka 8 000 rödingar med uppskattad medelvikt 1,5 kilo per fisk.

Vättern – röding (vildfångad)
2014 = 12,06 ton röding
2013 =  8,75 ton röding
2012 = 10,0  ton röding
2011 =  6,5  ton röding

Uttaget av vild, självreproducerande Vätteröring (kallas i folkmun för Vätterlax) pekar också uppåt i jämförelse med 2013. Se fångstfakta nedan. Det är milt uttryckt världsunikt att  yrkes- och spöfisket med myndigheterna godkännande får bedriva ett massivt uttag av vilda stammar av röding och öring.

Vättern – insjööring (vildfångad)
2014 = 4,19 ton öring
2013 = 3,59 ton öring
2012 = 6,0  ton öring
2011 = 3,3  ton öring

OBS! Ovanstående fångstvikter gäller endast yrkesfisket – sportfiskets fångster beräknas sammantaget vara mycket högre…

Yrkesfisket nätade 17 ton odlad lax & öring i Vänern 2014

Vänerns yrkesfiskare rapporterar att de 2014 tillsammans landade 16 997 kilo laxfisk fördelade på 12 450 kg insjölax (9 764 kg 2013) och 4 547 kg insjööring (3 484 kg 2013), vilket är en ökning med cirka 3,8 ton ton i jämförelse med 2013.

Snudd 17 ton ton lax/öring omräknat till antal fisk (medelvikt 3,5 kg) blir ca 4 800 stycken, vilket är cirka 1 000 fler än 2013 års fångsttal som var 3 700 blankfiskar.

Nätfiskets glansdagar var under 1990-talet då cirka 50 ton lax/öring ilandfördes årligen. Att uttagen av laxfisk minskat har sina orsaker där två är att utsättningstalen av sättfisk minskat samt att många av fiskarna lägger sina nät efter gös som genererar mer klirr i kassan än vad lax/öring gör.

2014 = 17,0 ton lax/öring
2013 = 13,2 ton lax/öring
2012 = 17,0 ton lax/öring
2011 = 16,9 ton lax/öring
2010 = 20,5 ton lax/öring

Öringsafari i Hjoån – ett naturens skådespel

I Vättern fanns där en gång i tiden en unik stam av storvuxen öring som i folkmun kallades för Vätterlax. Tyvärr utrotades ”de stora” år 1918 genom att dess lekström, översta delen av Motala Ström överbyggdes. Numera finns endast en småvuxen stam (medelvikt 1,5-2 kilo) av öring kvar i Vättern. Det är nu om senhösten som öringen leker i tillrinnande vattendrag runt sjön. Öringen har ökat under senare år. Främsta orsaken är att sedan i början av 1980-talet har restaurering och biotopförbättrande åtgärder gjorts i många av dessa bäckar. Exempelvis att vandringshinder tagits bort, öringtrappor/omlöp byggts och mer lekgrus lagts ut. Arbeten som gjort att öringen i dagsläget har fått längre och bättre strömsträckor att leka på.

Hjoån är ett av flera vattendrag det jobbats hårt med under många år. Mängden öringar som om hösten numera simmar upp i nämnda vattendrag kan räknas i tusental. För den nyfikne och naturintresserade kan en guidad tur, en sk. öringsafari rekommenderas. Att en höstkväll få uppleva skådespelet öringlek på nära håll kryddad med sakligt förklaring av kompetent guide vad som sker samt höra berättelsen om det omfattande jobbet som gjorts för att få Hjodal levande igen är minnesvärt.

Se info – Öringsafari utmed Hjoån 2014–>

Faller regn kommer öring–>

Den vilda Vätteröringen sinnessjukt på bettet!

Galet, sinnessjukt och bonanza är uttryck som vissa Vätterfiskare använder för att i svulstiga ordalag beskriva Vätterfiskets nuvarande tillstånd. Den unika Vätteröringen är en av innanhavets ”rubbade” arter som enligt bloggare o FB-skrivare biter galet bra. Granna, vilda öringar fångas tydligen i mängd runt hela sjön. Att öringen ökat i antal under senare år beror på flera faktorer där biotopvård i lekbäckarna är en. Kombinationen ideellt, oavlönat arbete och insatser från myndigheter gjorda i tillrinnande vattendrag har ökat förutsättningarna för lyckade öringlekar. Det påstås att Vättern numera späs på med cirka 30 000 öringsmolt årligen. Att som Sportfiskare utan kostnad få tulla på beståndet av vild Vätteröring (minimått 50 cm samt max tre öringar fiskande/dag) är unikt, ja världsunikt till och med och bör stämma till eftertanke innan man greppar fishbonkern för att tveklöst utdela ett dödligt slag mot fiskens skalle. Internationellt sett är stora uttag av vild öring sällan eller aldrig tillåtet. I Vättern däremot……

När det gäller yrkesfisket finns fångstsiffror att tillgå. 2014 = 3 532 kilo – 2013 = 6 000 kilo – 2012 = 3 304 kilo, vilket sammantaget gör 12 836 kilo. Omräknat i antal öringar som nätats de tre senaste åren blir i så fall drygt 8 500 stycken med beräknad medelvikt 1,5 kilo. Trollarnas uttag har sannolikt varit betydligt större än yrkesfiskets, vilket gjorda undersökningar/statistik/enkäter indikerar. Det årliga tillskottet av cirka 30 000 naturliga öringsmolt ska således bära yrkesfisket samt ett ökat spöfisketryck som enligt trollarna själva understundom tydligen är sinnessjukt.

Så gick det till då rekordöringen fångades i Vättern