Kategori: Trolling

Nytt rekord – 172 233 kronor till Mer Lax i Vättern 2013

Vårvintern 2003 stiftade Dagge Johansson, Motala och Åkersbergabon Johan Abelsson. Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. Varför då? Jo, för att laxutsättningarnas framtid i Vättern var och fortfarande är omdiskuterade och finansieringen av smolt var/är osäker. Efter att laga papper synats och godkänts av myndigheterna var det dags att presentera MLiV för fiskare och övriga intresserade. Fanns där intresse att bidra till laxfiskets fortlevnad i innanhavet månntro? Svaret var tydligt då hela 110 000 kr strömmade in på kontot premiäråret. Tyvärr avtog bidragsviljan påtagligt följande år. Så, äntligen 2008 sprängdes 100 000 kronors-vallen ånyo. 2013 års 172 233 kronor är vad man inom fiskekretsar säger ”Top of the line” och är toppåret sedan MLiV såg dagens ljus.

2013 ÅRS SIFFROR

Gåva enskild    38 233 kronor

Gåva förening  34 000 kronor
(31 500 kr avs. Vänerns Sportfiskeförening som arrangerade Laxcup Vättern 2013. Resterande kronor är från Vätterns Trollingklubb, Motala samt Hästholmens Fiskeklubb)

Gåva Företag 100 000 kronor från Stegeholms El-evator 

För ytterligare info se www.merlaxivattern.se

Årskull 2010 orsaken till laxasuset i Vättern 2013

Hela horder med spöslitare har senaste månaderna från land alternativ gungande flytetyg fångat Vätterlaxar i mängd. Fisketrycket har varit och är hårt och exempelvis söndagen 29 december 2013 hade dussinet fullt med trollingbåtar utgått från Granviks hamn. Till detta kan läggas att strandsträckan i området från Klangahamn, Granvik, Sjömarken till Mellboön hade drygt ett femtiotal landfiskare fattat posto på klipporna. Senaste tidens goda fångster från klipporna runt sjön och ute på vida vattenvidder har i ordets rätta betydelse orsakat ett laxasus av sällan skådat slag. Aldrig tidigare har så många Vätterlaxar ”lagts ut på nätet”, typ bloggar, FB och instagram som i år. Foton på fulla baljor med laxar är vardagsmat. Men hur länge till? Laxfisket i Vättern är helt beroende av regelbundna, tillika lyckade utsättningar av smålaxar och storleken på utsättningstalen är den yttersta gränsen på återfångsttalen. Det går helt enkelt inte att dra upp fler laxar än vad som satts ut.

Här följer fakta om upprinnelsen till senaste tidens mängdfångster. Det var en gång…
smålaxar som kläcktes våren 2010. En första laddning av nämnda kull, närmare bestämt 13 200 stycken sattes ut som tvåsomriga den 18 oktober 2011. Av 2010:orna fanns ytterligare 11 400 sättfiskar kvar på odlingen, vilka cirka ett halvår senare, den 9 maj 2012 sjösattes som tvåårig fisk. Sammantaget gör det 24 600 sättfiskar hämtade från samma årskull och med dunder och brak i stort sett samtidigt gick in i fisket höst/vinter 2013. Bevisligen har det ingen större betydelse om den tvåsomriga fisken får friheten ett halvår tidigare än syskonskaran, den som är kvar i odlingen,  som sedan sätts ut som tvåårig på våren.

Till kullen år 2010 kan dessutom, med lite god vilja, ytterligare 8 400 tvåsomriga (kläcktes våren 2011) räknas in. Dessa sattes ut hösten 2012 och många av de sk. 11:orna har i dagarna även de börjat ingå i fångsterna efter att ha vistats dryga året i sjön nu nått minimåttet 60 cm. Hela 33 000 fiskar har således satts ut under cirka ett år – hösten 2011 till hösten 2012. Detta är svaret varför laxfiskefångsterna i spannet 60-75 cm senaste tiden varit så makalöst givande..

Framtidens fiskafängen, alltså nästa höst, baseras däremot på ett avsevärt mindre utsättningstal än de tidigare nämnda. Ynka 7 000 sättfiskar sattes ut i Vättern 2013, vilka levererades av Fengersfors Fiskodling. Till det ringa utsättningstalet ska läggas att årets kassprov dessutom uppvisade några procent dödlighet. Däremot har de tre tidigare utsättningarna (33 000 fiskar från Sävenfors Fiskodling) som är grunden till dagens laxasus, enligt kassprov visat på 100 procents överlevnad!! I Vättern är det tillåtet att sätta ut 20 000 smålaxar/år. Vad Sportfishing News erfar finns inga måsten att fisken som sätts ut måste vara av skilda årskullar. Nej, 20 000 sättfiskar per kalenderår är tydligtvis vad som gäller. Finessen med att sätta ut fisk av samma årskull, dock med ett årsskifte emellan, gör att kan man så att säga kan skynda på återfångsterna, speciellt om utsättningstalen dessutom varit maximerade. Verklighetens fångstrapporter från i höst/vinter talar sitt tydliga språk att utsättningarna varit lyckade. Hur gör man då för att hålla återfångsterna någorlunda uppe även om utsättningstalen sjunker? Förslagsvis kan man väcka förslaget att minmåttet ska sänkas till 50 cm. På så vis kommer fisken snabbare in i fisket då det i runda slängar bara tar drygt ett halvår efter utsättning för laxen att bli 50 cm.

Citat hämtat från Länsstyrelsens hemsida;
”Länsstyrelserna har under 2013 därför föreslagit att minimimåttet på lax minskas från 60 till 50 cm. Förslaget har förankrats med fiskets organisationer i Vätternvårdsförbundets Samförvaltning av fisket i Vättern. Förslaget ska inom kort skickas in till Havs- och vattenmyndigheten som är den myndighet som fattar beslut om regelverket. När en sådan regelförändring skulle kunna träda i kraft är mycket oklart. En lax på 60 cm väger ungefär dubbelt så mycket som en på 50 cm och behöver äta en stor mängd bytesfisk för denna tillväxt. Genom att minska minimimåttet och fånga fisken tidigare uppehåller sig laxen kortare tid i sjön, äter mindre innan den tas upp och förväntas därför påverkan på bytesfiskarna minska. Åtgärden förväntas samtidigt innebära att fler av de utsatta laxarna kommer att fångas medan det sammanlagda uttaget/återfångsten av lax räknat i kilo förväntas minska något”.

Så gick det till då rekordlaxen i Vänern fångades

Fiskeguide Petter www.salmonseeker.se Larsson från Kristinehamn fick en sen avbokning den 17 december 2007. Vad göra? Jo, pappa Ingvar Larsson konsulterades om han ville hänga med ut på sjön och trolla. I arla morgonstund stävade far och son Larsson ut mot öppet innanhav söder om Kristinehamn. Vid en plats som heter Sjöhällan sjösattes tio beten bakom båten. Timmarna gick, inga hugg. Det skulle dröja ända till 10-tiden innan dagens första blankfisk var ett faktum. En 7,2-kilos lax som pappa Ingvar spöade upp. Fisk ett hade knappt hunnit hamna i baljan förrän två:an, en åtta-kilos satt på kroken. Även denna gång höll Ingvar i spöt. Nytt hugg! Ånyo greppade ”gamlingen” Larsson stangen. Resultat lax 8,48 kilo.

Nu hade Petter fått nog och sa att hugger det igen är det min tur att hiva och dra. Plötsligt löser ett av båtens ytspön. I linändan satt en Tomic 4” Classic i färg 642 fastknuten. Linan, modell stumlina 0,38 mm Spider Wire hade viktats med 80 gram bly. Spöt, ett 7 fot kort Workhorse böjdes likt ett hjul av ”galopperande” fisk. Pust och flämt – den här måste vara stor, sa Petter samtidigt som han justerade bromsen på sin splitter nya ABU Ambassadeur LC 7000 Syncro rulle. Petter pressade fisken i djupet hårt. Trots detta ville den inte komma upp till ytan och visa sig. Petter har sedan 1994 fiskat lax flitigt och aldrig tidigare hade det gått så tungt att veva in en lax som det gjorde nu. Efter ytterligare ett antal minuters dragkamp kunde Petter till slut tvinga upp fisken mot snärjande håvgarn. Väl i nätet förstod båda två att av laxens storlek att döma satt vänerrekordet på insjölax (12,6 kg) löst till.

Upp med grejorna och kvickt in till landbacken för att få tag på en godkänd våg. Valet föll på butiken ICA Trumpetens finaste våg och på denna vägdes den 108,5 cm långa laxen med omkrets 86 cm till exakta 13,92 kilo. Ett nytt vänerrekord på insjölax var ett faktum. Ryktet att det hade fångats en jättelax i Vänern trumpetades ut vitt och brett i fisksvängen och i media. Exempelvis slog Aftonbladet på stort med en lokal löpsedel runt fiskafänget. Även SR Värmland gjorde likaledes, alltså trumpetade ut storlax i etern.

Jimmy ”Regal” Johansson en färgstark herre…

Trollingskeden Ismo Magnum är en av de bästa skedarna till Östersjölax, åtminstone om man ska förlita sig på officiella fångstlistor. Ismo Raunemaa är Magnumskedens upphovsman. Det var i början av 1990-talet som han drog igång tillverkningen. I dagsläget är det företaget Gladsax Fiske AB i Forsheda som står för produktionen och tillhandahåller i runda slängar två hundra standarfärger av Ismo Magnum. Utöver dessa finns det en radda sportfiskebutiker som ”patenterat” egna färgsättningar och som bara finns att tillgå i deras butiker.

Regal Sportfiske i Vårby som den 12 december 2013 köptes upp av Huntyard & Berras var först ut att låta måla upp egna färger, vilket skedde så tidigt som 1999. Regalfiskets egen trollingfantom, Jimmy Johansson är mannen bakom mönstren och i dagsläget sägs det finnas drygt dussinet specifika Regalfärger att tillgå. Jimmy kommer att husera från och med 1 januari 2014 på Huntyard & Berras i Vårby.

Regal Öhnerud, Regal 3 och omvänt Popcorn är några av mest fångstgivande. Några exempel. Nynäslax (21,44 kg) bedrogs via en djupriggad Regal 3:a. 2009 års tyngsta Singölax, en 20,4-kilos fastnade för en ”regalare”, nämligen en ytligt framdragen Öhnerud. 2007 toppades Singöfisket av en 21,3-kilos som råkat sätta en Regal popcorn i halsen osv…

För att få ut maximalt bett av Magnumskeden tipsar Jimmy att man bör byta ut den slöa originalkroken mot en supervass VMC 8650 stl.2/0. Jimmy tipsar vidare att han skippar användandet av beteshake till förmån för ett BFT Tournament stl.3 kullagerlekande. Linan knyts fast i kullagerlekandets ena ögla och den andra ringas fast i betets nosring. Naturligtvis ska linan också vara av bästa sort. Vass krok och en stark länkning mellan lina och bete minimerar risken att storlaxen slipper loss när den väl sitter där.

Vättergäddor 17,6 kg, 14,3 kg och 14,02 kg

Team Borgs Motor med Daniel Kedestig och Mats Lindqvist ombord knep segern i årets upplaga av Laxcup Vättern. Två herrar som har mer än bara laxtrolling på sina flät- och nylonsträngar. Exempelvis har duon under årens lopp med framgång narrat stooora gäddor ur Vättern vatten i sjöns norra skärgård. Två exempel på lyckade gäddfångster följer.

Den 27 april, vilket var fyra dagar efter islossningen 2013 i Norra Vätterns skärgård släpfiskefångade Daniel Kedestig en 115 centimeter kort romgädda med den imponerande vikten 14,02 kilo. Daniel fångade i samma veva dessutom en 8,6-kilos samt en 9,7:a, vilket han i stort sett i realtid rapporterade om på sin blogg. Det finns inga officiella fångstrapporter att tillgå gällande Vätterfisket förutom på bloggar och via hörsägen samt kontakter med fångstmännen. Klart är dock att årets vårfiskesäsong med avsändare Vättern inte blev någon av de tyngsta i historien. Nej, trenden är tydlig och den är att färre stora gäddor (från 12 kilo och uppåt) fångas i området. Orsakerna till detta kan vara flera. En kan vara att fisketrycket påtagligt ökat under senare år. Avsaknaden av riktigt stora gäddor är en sak medan gäddor med vikter från 7 kilo till dryga tio kilo är en annan, vilket vårfisket 2013 i norra Vättern visade att det fortfarande finns ganska gott om.

Mats Lindqvist har sedan många år trollat gädda med framgång på Aspafjärden. Onsdagen den 2 april 1997 kommer Mats aldrig att glömma. Dagen var mycket blåsig med 3 grader i vattnet. Siktet var inställt på storgädda. Fiskafänget tog rejäl fart klockan 13.00. Det var nämligen då som ”sjövargen” med stor S gapade över Mats vickande Nils Master-vobbler (15 cm) färg papegoja. På platsen var det cirka tio meter djupt, men vobblern fiskades endast ca 2,5 meter ner. Vätterns storgäddor jagar nämligen för det mesta högt upp i vattenmassorna, speciellt om våren. Något som de garvade gäddfiskarna som har Vättern som hemmavatten, alltid har med i beräkningen. Kort och gott, fiskfajten som Mats fick uppleva var helt otrolig. Gädda 17,6 kg, längd 120 cm och omkrets 69 cm. Utrustning; Ambassadeur 6500 Rocket, 9″ Daiwa-spö, 0,40 mm Carbon X nylonlina, Yellow Bird och Nils Master vobbler. Klockan 18.00 var det åter dags för Mats att ha storgädda på kroken. Utrustningen var den samma som den nyss beskrivna. Den gäddan vägde 14,3 kg och var 123 cm lång. Två megagäddor på samma dag!!!