Kategori: Vänern

Yrkesfisket fångade 13,2 ton lax & öring i Vänern 2013

Yrkesfiskets uttag av lax & öring i Vänern har minskat påtagligt i jämförelse med tidigare år. Nämnda yrkesgrupp rapporter att de 2013 tillsammans landade 13 248 kilo laxfisk fördelade på 9 764 kilo insjölax och 3 484 kilo insjööring, vilket är en minskning med cirka 4 ton i jämförelse med 2012. 13,2 ton lax/öring omräknat till antal fisk (medelvikt 3,5 kg) blir ca 3 700 st. Trenden är tydlig och den är att laxfiskefångsterna i nät droppat under senare år. Nätfiskets glansdagar var under 1990-talet då cirka 50 ton lax/öring ilandfördes årligen. Att uttagen av laxfisk minskat har sina orsaker där två är att utsättningstalen av sättfisk minskat samt att många av fiskarna lägger sina nät efter gös som genererar mer klirr i kassan än vad en lax gör.

2013 = 13,2  ton lax/öring
2012 = 17,0  ton lax/öring
2011 = 16,9   ton lax/öring
2010 = 20,5  ton lax/öring
2009 = 23,0 ton lax/öring

Odlad Vänerlax spisade mört!

Vänerlax som odlas börjar sitt liv i ett kar på en fiskodling. Från yngel till färdig sättfisk matas den med pellets. Väl ute i frihet, alltså i sjön ska den söka föda på egen hand. Långt därute på de vida vidderna ska hungern stillas med pelagisk levande arter som siklöja, nors och storspigg. ”Alla” som någon gång rensat en semiförvildad Vänerlax kan intyga att någon av ovanstående ”laxföda” påträffats. Det finns dock undantag. Ett är från häromdagen då fiskeguide Petter ”Salmonseeker.se” Larsson tillsamman med gäster ombord bärgade blankfisk cirka en distans utanför Kils udde, Vänern.

Bottendjupet var 40 meter. På ena djupriggen tio meter ned i vattenmassorna drogs en tacklad benlöja fram. Tjong i strängen och upp kommer en 75 cm kort, smällfet Gullspångslax med vikt 6,1 kilo. En trind kämpe med svullen buk. Väl iland rensades fisken och i dess magsäck plockades fem fiskar ut, däribland en spigg och en siklöja. Så långt var allt som vanligt. Däremot övriga tre fiskar var vitfiskar, typ mört (den längsta mätte 17 cm) och björkna. Petter har över 20 års erfarenhet av laxfiske i Vänern och aldrig tidigare noterat eller ens hört talas om att lax tuggar vitfisk. Lax är de vida och djupa vattnens fisk. Vitfisk däremot ska ju leva grunt strandnära. Här finns frågetecken att räta ut. Finns det någon av er läsare som kan bidraga med sakligt svar eller berätta om ni hittat udda fiskar i lax. Mejla [email protected]

Nya fiskeregler i nedre delen av ån Tidan, Mariestad

Ån Tidan är hela 19 mil lång från källflöde till dess mynning i Vänern vid Mariestad.  Åns nedre turbulenta sträckning har lekbottnar som passar högt rankade fiskarter som sjölevande öring, asp och gös. För att skydda dessa arter fullt ut från att fångas på spö har fiskereglerna stramats upp ytterligare på sträckan Tidans Fiskevårdsområdesförening nedre del som förvaltas/organiseras av Mariestads Sporfiskeklubb med Sten-Gunnar Stéenson i spetsen.

Vid Skolberget, mitt inne i Mariestad ligger en av Sveriges viktigaste lekplatser för asp. Det har konstaterats att ett stort antal lekfiskar av misstag felkrokats (inte alls ovanligt att kroken fastnat i fisken rygg) och skadats. Fiskelagen 2004:37 §3 är tydlig och riktat fiske efter asp är förbjudet under april och maj i tillrinnande vattendrag till Vänern.

När det gäller fiske efter romstinna göshonor har det tills nu varit okej att göra så. Merparten av lekgösarna har klubbats då Catch and release inte är påtagligt populärt fiskesätt just här. För att säkerställa ett framtida bra bestånd av gös har Mariestads Sportfiskeklubb därför infört ett helt fredat område vid gösleken. Från bron vid Göteborgsvägen och nedströms till Marieholmsbron vid residenset är allt fiske, utom håvfiske efter nors, förbjudet från 1 jan. till och med 25 maj. Den ”vanliga” gösfredningstiden fr. o. m. 25 april t.o.m. 25 maj gäller i övriga delar av Tidans nedre Fiskevårdsområde.

Vänern i fokus nu och då…

Sportfiskarna, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, arrangerar träff för medlemmar, klubbar och andra sportfiskeintresserade kring Vänern och Klarälven. Tid och plats är 6 mars, kl. 18.00-21.00 på Karlstads Stadshotell

Alla medlemmar och klubbar samt övriga sportfiskeintresserade inbjuds till en träff med Sportfiskarna och referensgruppen för Sportfiskarnas fångstdataprojekt i Vänern! Deltagande , kaffe, te och tilltugg är utan kostnad. Föranmälan krävs, begränsat antal platser. Sista anmälningsdag 27 feb.

För ytterligare info kontakta [email protected] – 070-689 48 20 alt. [email protected] – 076-8937570

Gamla Fiskemetoder i Vänern
Länsstyrelsen Värmland publicerade den 10 februari 2014 på YouTube en 16 minuter lång film från förr som visar Gamla Fiskemetoder i Vänern och avelsfisket efter lax i Klarälven vid Deje. På de numera digitaliserade filmrutorna flimrar fram bl.a. hur dåtidens yrkes- och husbehovsfiskare ”vårdade” fiskebestånden genom att krama gäddrom, värna gösen och bygga risvasar mm. Det var då som bomullsgarnens tidevarv rådde. Effektiviteten i fisket ökade dramatiskt då nylonnäten gjorde entré i Vänern i början av 1950-talet.

Se filmklipp Gamla Fiskemetoder i Vänern —>

Vänergäddan – fisketävling, modell Ca(t)ch and release

Vid 08.00-hugget den 18 maj planeras starten i ”nya” tävlingen Vänergäddan med ut- och målgång båthamnen Mariestad att ske. Startavgift 1000 kronor/båt (max tre – minst två personer/båt) gäller. Som mest får 20 båtlag delta premiärtävlingen. Tillåtna fiskemetod är spinn- och flugfiske med artificiella beten i linändan och valfri fiskeplats på Vänern. Fångad gädda ska digitalt dokumeteras mot mätsticka innan den släpps levande åter. Målgång i Mariestad är 17.00. Bilderna på fångade gäddor kommer därefter begrundas av tävlingsledningen och sedan primerias toppfiskebåten/arna med rena cach, alltså kontanter i handen. Lite vitsigt kan man påstå att Vänergäddan är en Ca(t)ch & release tävling.

Tävlingsinfo: Se Vänergäddan 2014—>

Mariestadsfjärden som ingår i närområdet till start- och målplatsen hyser oftast en hel del gäddor och en del är sk. 100-klubbare, alltså meterlånga. Exempel på storfångst följer. En ljummen sommardag 2009 var stunden då Thomas Andersson med sina två barn hoppade ombord för vidare fiskefärd på Mariestadfjärden. Väl på plats var det dags att tackla spöna. Krokarna hade vässats för gösfiske. Fyra vobblers sjösattes bakom båten. Inga spöparavaner användes. En mix av grund- och djupgående vobbler satt i beteshakarna. De vickande plastfiskarna fiskades på olika linlängder. Gösarna var hemma och några av de vassfenade firrarna som dunsade i durken klubbades för vidare färd mot kokgrytorna.

Vädret var underbart med sol och blanka vattenvidder. Fiskarlivet ombord på båten lekte. Plötsligt slog det stopp i Thomas spö som i dess linända hade toppats med en Rapala original 18 cm blå/vit vobbler. Fisken som gav tyngd i spöt märkte knappt att den var krokad, utan gick mest och bökade på lång lina. Måste vara en rejäl gädda som gapat stort, sa Thomas till sina medpassagerare. I samma sekund som Thomas spekulerade om gäddbett kom han på att han fiskade tafslöst. Att inte ha en vajertafs framför betet då en storkäftad gädda går till attack brukar ofta sluta med linbrott.

Gäddan bröt vattenytan med ett plask och en bred fisksida skymtades. – Den är stoor, ropade Thomas. Kampen gick vidare och den 0,38 mm tjocka nylonlinan visade sig hålla streck. Med ett bastant grepp över fiskens nacke kunde Thomas till slut borda en 125 cm lång gädda med vikt 12 kilo. Den väl proportionerade gäddan släpptes levande åter efter fotostund.