Fiskeguide Tommy Nerstrand mässar i Schweiz

Fiskguide Tommy Nerstrand, mannen bakom företaget Dalsland Fishing, är i nuläget och deltar i fiskemässan i Bern, Schweiz. Det är inte första gången Tommy besöker fiskemässor i Schweiz.
Tommys partner på plats, Rolf Häuptli på Andino Reisen, har fixat monter och mötet med både gamla och nya kunder är som en rafflande huggsexa. Kom till Dalsland och fiska. De goda fiskevattnen i området Vänern och vildmarkssjöarna får fiskaren att joddla av glädje då storfisken hugger. Tommy är sedan många år en väl etablerad fiskeguide med hemmahamn Dalsland. Förutom guidat fiske båtledes erbjuder Tommy stugboende och mindre hyrbåtar mm. Åtskilliga är de utländska gäster som årligen besöker området och får uppleva finfiske efter arter som lax, öring, regnbåge, abborre och storgädda. Nyfiken? Kontakta Tommy Nerstrand, Dalsland Fishing–>

Läs även kort beskrivning om Tommy Nerstrand—>

Boktips – Den Stora Boken om Trolling

Trollingfiske i bokform, åtminstone på svenska, är ovanligt med ett rejält undantag. ”Den stora boken om trolling” av Jan ”Mr Trolling” Olsson. Nämnda alster gavs ut 1994 på ICA Bokförlag. Trots att den 199 sidor tjocka boken har 20 år på nacken är den fortfarande aktuell. Visserligen har båtar, motorer, elektronik och fiskeutrustning utvecklats sedan dess, men fisken och vattnen är desamma. Så där är det ingen skillnad.

Trollingfiske på våra breddgrader är oftast detsamma som lax, öring eller röding på kroken. Metoden har dock en mycket bredare repertoar än så, då det i stort sett går att fånga de allra flesta rovfisk-arter via släpfiske. Allt från hårdfajtande blåfenstuna i fjärran vatten till sprallig abborre i skogssjön.

Den stora boken om trolling är kort och gott späckad med intressanta fakta som exempelvis historien bakom trollingfiskets framväxt, fisken, vattnet och bytena samt grundläggande teknik om hur praktiskt släpfiske går till plus mycket mera. Tyvärr är ”Den stora boken om trolling” (ISBN 91-534-1592-2) slut på förlaget så det gäller att söka på bibliotek, internetsajter som saluför begagnade böcker eller låna den av någon fiskevän. Den är väl värd att läsa och studera noga då den gör dig till en bättre allroundtrollare.

Författaren Jan Olsson är en av Sveriges internationellt mest kända sportfiskare tillika banbrytare inom svensk trolling. Han har sedan mitten av 1950-talet fiskat på de allra flesta håll i världen och har under årens lopp tillskansat sig stora kunskaper om sportfiske efter allehanda fiskarter i skiftande miljöer. Han var en av de allra första svenskarna som seriöst ägnade sig åt modern trolling samt även i ord och bild berättade om detta i dags- och fiskepress. Merparten av trollinginfluenserna hämtade han från de Stora sjöarna i Nordamerika.

I inledningen av boken skriver Jan; ”åtskilliga av mina finaste och lärorikaste fiskeupplevelser har jag haft i samband med trollingfiske. Och ofta har det varit dubbel glädje ombord, för trolling är mer än något annat fiske ett lagarbete. Med ny teknik har den gamla dragrodden utvecklats enormt och möjliggjort för sportfiskare att nå och njuta av fiske på tidigare ouppnåeliga vatten. Och inte att förglömma, med modern trollingutrustning kan man nu på ett ojämförligt sportsligt sätt matcha fisken när – och där – den är som mest välkonditionerad”.


I mitten av 1980-talet ingick Jan Olsson i en projektgrupp gällande Vänerlaxfrågan. Det var i den vevan som undertecknad fick närkontakt med honom och fick ta del av hans trollinrön. Tips & trix som jag bl.a. förmedlade vidare via sportfiskekrönikor i lokal dagspress mellan Vänern och Vättern.

Tre ”åttor” toppvikterna på 2010 års utsättning av märkt Vänerlax

Fritt fram för egna funderingar gällande fångststatistik som härrör från 1 000 märkta smolt av Gullspångslax som sattes ut vid Gaperhult, Vänern den 11 maj 2010. 25 av laxarna har i dagsläget återfångats och bokförts, alltså ett återfångsttal på 2,5 procent, vilket faktiskt är ett högt sådant när det gäller märkt fisk. Tre i topp är sk. åttor och fyran vägde 7,2 kilo och släpfiskades fast vid Vänersnäs den 22 maj 2013.

2013-01-05 fångades på trolling Norr Mittledaren, Dalbosjön en 90 cm lång Vänernlax med vikt 8 kilo

2013-01-13 fångades på trolling Jeppegrund, Dalbosjön en 88-centimetare, modell blanklax på prick 8050 gram

2013-11-14 fångades på trolling (djuprigg 9 m o Tomic TT 530) vid Djupskär, Dalbosjön en 87 cm grann 8-kilos Gullspångare.

(Medellängden på de tvååriga smålaxarna var vid utsättningstillfället den 11 maj 2010 cirka 210 mm – Ynglen hade kläckts våren 2008. Medellivslängden på en lax ligger någonstans runt sex år)

I samband med utsättning av smålaxar märks ett antal med Carlinbricka alt. Floytag. Vitsen med att ”tagga” fisk är att framtida återfångster ska visa laxens tillväxt och i viss mån även om utsättningen varit lyckad eller ej. Märkning av fisk är en ganska trubbigt metod att få fram pålitliga fakta. Inte att förglömma – för att märka fisk måste ett ingrepp göras. Det inte alls ovanligt att laxar som märkts uppvisar fula sår vid återfångst. Citat; ”SLU under notering – såret där märket satt var inte fint. Såg köttigt och infekterat ut”.

Ger fisk som märkts med Floytag bättre återfångster än Carlin? Undersökningar från USA visar att merparten av småfisken som märkts med Floytag ofta tappar taggen. Tapptalen påstås var så höga som 60 procent! Cirkapriset för märkning och registrering av en återfångad Vänerlax med Floytag ligger på upp emot 300 kr.

Även om märkena sitter fast på fisken måste myndigheterna dessutom förlita sig på att fångstmannen/kvinnan rapporterar sin fångst av märkt fisk. Oavsett vad man tycker om märkningsförsök finns rön att hämta från dessa.

Utsättningstalen och var sättfisken sätts ut påverkar trollarnas återfångster i Vänern

Lax- och öringfisket i Vänern baseras på årliga utsättningar. Sättfiskarna sätts ut i Vänern och i Klarälven. Utsättningssiffrorna visar tydligt att merparten av småfiskarna spolas ut i Klarälven och inte i Vänern. Ska trollingfisket (gäller även nätfiske) premieras med mesta möjliga återfångster är det utsättningar i Vänern som gäller.

Utsättningarna i Vänern stoppas!
Merparten av Fortums kompensationsutsättning (cirka 175 000 st/år) sker i Klarälven. Småfiskar som efter utsättningen löper ”gatlopp” bland rovfiskar och svultna fåglar för att nå ut i Vänern. Vad Sportfishing News erfar kommer Fortum av myndigheterna anbefallas att framledes endast sätta Fortumfiskar i Klarälven. 2013 satte Fortum ut 18 752 sättfiskar (Gullspångsöring) direkt i sjön, vilket skedde vid Gaperhult.

76 387 sättfiskar 2013
Totalt sattes det ut 76 387 sättfiskar lax/öring i Vänern (notera i Vänern) 2013. 57 635 av dessa bekostades (ca. 1,2 miljoner kronor) av Laxfond Vänern samt via insamlingar, typ Silverlaxen, Trollingklubbar m.fl. Exempelvis att Sävenfors Fiskodling bidrog med fler än 1 000 smolt.

Goda återfångster 2014?
Bilden (staplarna) ovan visar utsättningstalen gjorda i Vänern åren 2001-2013. Utsättningstalen 2011/12 är de mest intressanta för fisket i närtid. De goda fångsterna höst/vinter 2013 har sin upprinnelse från den ca. 80 000 ”hyggliga” utsättningen 2011. (med beräknad tio procents återfångst = 8 000 lax/öring) I år kommer sättfiskarna från 2012 så smått börja ingå i fångsterna och kunna klubbas. Återfångsterna 2014/15 kommer med största sannolikhet bli goda, speciellt med fiskar i spannet 60-75 cm.

Nätad lax 21 kr/kg
Till pluskontot för goda återfångster kan läggas att yrkesfisket senaste tiden minskat ansträngningarna att nätledes snärja lax. Minskad lönsamhet på försåld lax är främsta orsaken. Senaste prisnotering på lax (17 januari 2014) hämtad från Göteborgs Fiskauktion var låga 21 kr/kilo + moms o avgifter.

Miljoner kronor årligen
Hur massiva framtida utsättningarna kommer bli ute i Vänern hänger samman med hur bidragsvilliga de fiskande (läs trollare) kommer vara samt om Laxfond Vänerns upphandlingar fortgår. Någonstans runt 1,5 miljoner kr/år (notera årligen) är vad som behövs till det sk. smoltkontot för att återfångsterna ska vara ungefär som de varit senaste halvåret.

Dekal = Symboliskt Fiskekort
På sociala nätsidor debatteras/tycks/tänks det titt som tätt i laxfiskefrågor. Understundom har förslaget att en statlig ”fiskelicens/fiskekort” gällande Vänern bör införas väckts. Ja, då skulle bidragsviljan (tvånget rättare sagt) rusa i höjden! Verkligheten är att det redan nu finns möjlighet att bidra med medel till smolt. Det finns faktiskt sjukligt hårt, ideellt arbetande människor och klubbverksamhet runt innanhavet som mot insättning av ett antal kronor på ”smoltkontot” i retur får en klisterdekal (FISKEKORT) som tack. Ett synligt bevis på att de bidragit till nya sättfiskar.


 

Trollingtävlingar – närande eller tärande?

Lördagen den 11 januari avgjordes trollingträffen Jullaxen med utgång Baggerud, Vänern. 24 båtlag deltog. Efter avslutad fiskefajt redovisade 15 team föredömligt sin fångstfakta. Siffror som Peter Belin, Sportfiskarna sedan sammanställt. Bilden ovan visar några intressanta fångstsiffror som att 97 blankfiskar fick smaka vasst stål tävlingsdagen. 43 laxar och 2 öringar över minimåttet 60 cm klubbades och ilandfördes av rapporterande 15 team. Vänernfiskets ”Bag limit” är max tre klubbade lax/öring (60 cm och klippt fettfena) per fiskare/dag.

Enligt uppgift genererade Jullaxen 4 400 kronor via anmälningsavgift till inköp av sättfisk. En gest som tydligt visar att de finns fiskare/arrangör som i någon mån önskar kompensera uttagen av tävlingsfisk. Under senare år har engagerade fiskare/guider/klubbar m.fl. med liv och lust sökt ragga pengar till sättfisk. En välfylld smoltkassa är ett måste för att säkra framtida utsättningar, helst fulltaliga sådana. Ju fler sättfiskar som sätts direkt i sjön, desto bättre återfångster.

Jullaxen – närande eller tärande?
En sättfisk kostar cirka 20 kronor styck. Summan 4 400 kronor som Jullaxen inbringade räcker till inköp av i runda slängar 220 smolt. Återfångsterna av märkt fisk i Vänern (officiella siffror) har under årens lopp varit någon enda ynka procent!!! Med nämnda återfångsttal som mall kommer i så fall 220 sättfiskar ge som mest ett ”sexpack” alternativt ”full balja” godkända laxfiskar åter . Däremot om man räknar med återfångsttal på mer realistiska 10 procent kommer 220 sättfiskar generera 22 laxar över minmåttet 60 cm åter.

Med det optimistiska tio-procent-tänket krävs för att kompensera uttaget av en godkänd lax minst att 200 kronor går tillbaka till sättfisk. Jullaxens 15 team av 24 deltagande/anmälda som valde att rapportera klubbade tillsammans 45 blankfiskar. För att kompensera uttaget av 45 laxfiskar behövs det 9 000 kronor till sättfisk. Jullaxen, närande eller acceptabelt tärande?

Laxcup Vättern – närande eller tärande?
Laxcup Vättern 2013 deltog 24 båtlag. Två tävlingsdagar gav sammantaget 29 laxar med medelvikt 3,87 kg på vågen. För att fullt ut kompensera kostnaden för uttaget av ilandförd fångst måste som lägst 6 000 kronor gå till sättfisk. När tävlingsledare Sten-Gunnar Stéenson med Vänerns Sportfiskeförening i ryggen summerade överskottet från Laxcup Vättern 2013 landade det på 31 500 kronor som skänktes till MLiV för inköp av sättfisk. Nämnda summa kommer i bästa fall täcka kostnaden för cirka 1500 sättfiskar, vilket i förlängningen kommer ge runt 150 godkända laxar åter. Närande eller tärande? Fritt fram för funderingar.

För att nätt och jämt vara en närande lax-trollare/landfiskare bör man för varje lax som klubbas kompensera med som lägst 200 kr till sättfisk för att inte vara en tärande laxfångare. Kvalitén (goda återfångster) rörande framtida laxfångster i Vättern och Vänern finns förenklat uttryckt i de fiskandes plånböcker.

¤Trolling är ett internationellt vedertaget uttryck för släpfiske från båt med sportfiskeredskap och kan grovt sett jämföras med gamla tiders dragrodd med linvinda alternativt fast lod- och utterfiske. Vid trollingfiske fångas dock fisken alltid via rulle, spö, lina och bete, alltså på sportfiskeredskap. De spöfiskare som ännu inte ”hajat” begreppet trollingfiske brukar ibland slarvigt kasta ur sig att metoden kan liknas vid ett osportsligt och effektivt maskinfiske! Helt visst är mycket inom trollingen ett prylintensivt fiske, däremot absolut inte osportsligt och definitivt inte effektivare än andra fiskemetoder. Släpfiske från båt innebär däremot att man når fiskar och områden som den vanlige strandfiskaren sällan eller aldrig kommer åt. Det är där som trollingfisket skiljer sig som mest från andra sportfiskegrenar.