Utsättningstalen och var sättfisken sätts ut påverkar trollarnas återfångster i Vänern

Lax- och öringfisket i Vänern baseras på årliga utsättningar. Sättfiskarna sätts ut i Vänern och i Klarälven. Utsättningssiffrorna visar tydligt att merparten av småfiskarna spolas ut i Klarälven och inte i Vänern. Ska trollingfisket (gäller även nätfiske) premieras med mesta möjliga återfångster är det utsättningar i Vänern som gäller.

Utsättningarna i Vänern stoppas!
Merparten av Fortums kompensationsutsättning (cirka 175 000 st/år) sker i Klarälven. Småfiskar som efter utsättningen löper ”gatlopp” bland rovfiskar och svultna fåglar för att nå ut i Vänern. Vad Sportfishing News erfar kommer Fortum av myndigheterna anbefallas att framledes endast sätta Fortumfiskar i Klarälven. 2013 satte Fortum ut 18 752 sättfiskar (Gullspångsöring) direkt i sjön, vilket skedde vid Gaperhult.

76 387 sättfiskar 2013
Totalt sattes det ut 76 387 sättfiskar lax/öring i Vänern (notera i Vänern) 2013. 57 635 av dessa bekostades (ca. 1,2 miljoner kronor) av Laxfond Vänern samt via insamlingar, typ Silverlaxen, Trollingklubbar m.fl. Exempelvis att Sävenfors Fiskodling bidrog med fler än 1 000 smolt.

Goda återfångster 2014?
Bilden (staplarna) ovan visar utsättningstalen gjorda i Vänern åren 2001-2013. Utsättningstalen 2011/12 är de mest intressanta för fisket i närtid. De goda fångsterna höst/vinter 2013 har sin upprinnelse från den ca. 80 000 ”hyggliga” utsättningen 2011. (med beräknad tio procents återfångst = 8 000 lax/öring) I år kommer sättfiskarna från 2012 så smått börja ingå i fångsterna och kunna klubbas. Återfångsterna 2014/15 kommer med största sannolikhet bli goda, speciellt med fiskar i spannet 60-75 cm.

Nätad lax 21 kr/kg
Till pluskontot för goda återfångster kan läggas att yrkesfisket senaste tiden minskat ansträngningarna att nätledes snärja lax. Minskad lönsamhet på försåld lax är främsta orsaken. Senaste prisnotering på lax (17 januari 2014) hämtad från Göteborgs Fiskauktion var låga 21 kr/kilo + moms o avgifter.

Miljoner kronor årligen
Hur massiva framtida utsättningarna kommer bli ute i Vänern hänger samman med hur bidragsvilliga de fiskande (läs trollare) kommer vara samt om Laxfond Vänerns upphandlingar fortgår. Någonstans runt 1,5 miljoner kr/år (notera årligen) är vad som behövs till det sk. smoltkontot för att återfångsterna ska vara ungefär som de varit senaste halvåret.

Dekal = Symboliskt Fiskekort
På sociala nätsidor debatteras/tycks/tänks det titt som tätt i laxfiskefrågor. Understundom har förslaget att en statlig ”fiskelicens/fiskekort” gällande Vänern bör införas väckts. Ja, då skulle bidragsviljan (tvånget rättare sagt) rusa i höjden! Verkligheten är att det redan nu finns möjlighet att bidra med medel till smolt. Det finns faktiskt sjukligt hårt, ideellt arbetande människor och klubbverksamhet runt innanhavet som mot insättning av ett antal kronor på ”smoltkontot” i retur får en klisterdekal (FISKEKORT) som tack. Ett synligt bevis på att de bidragit till nya sättfiskar.


 

Trollingtävlingar – närande eller tärande?

Lördagen den 11 januari avgjordes trollingträffen Jullaxen med utgång Baggerud, Vänern. 24 båtlag deltog. Efter avslutad fiskefajt redovisade 15 team föredömligt sin fångstfakta. Siffror som Peter Belin, Sportfiskarna sedan sammanställt. Bilden ovan visar några intressanta fångstsiffror som att 97 blankfiskar fick smaka vasst stål tävlingsdagen. 43 laxar och 2 öringar över minimåttet 60 cm klubbades och ilandfördes av rapporterande 15 team. Vänernfiskets ”Bag limit” är max tre klubbade lax/öring (60 cm och klippt fettfena) per fiskare/dag.

Enligt uppgift genererade Jullaxen 4 400 kronor via anmälningsavgift till inköp av sättfisk. En gest som tydligt visar att de finns fiskare/arrangör som i någon mån önskar kompensera uttagen av tävlingsfisk. Under senare år har engagerade fiskare/guider/klubbar m.fl. med liv och lust sökt ragga pengar till sättfisk. En välfylld smoltkassa är ett måste för att säkra framtida utsättningar, helst fulltaliga sådana. Ju fler sättfiskar som sätts direkt i sjön, desto bättre återfångster.

Jullaxen – närande eller tärande?
En sättfisk kostar cirka 20 kronor styck. Summan 4 400 kronor som Jullaxen inbringade räcker till inköp av i runda slängar 220 smolt. Återfångsterna av märkt fisk i Vänern (officiella siffror) har under årens lopp varit någon enda ynka procent!!! Med nämnda återfångsttal som mall kommer i så fall 220 sättfiskar ge som mest ett ”sexpack” alternativt ”full balja” godkända laxfiskar åter . Däremot om man räknar med återfångsttal på mer realistiska 10 procent kommer 220 sättfiskar generera 22 laxar över minmåttet 60 cm åter.

Med det optimistiska tio-procent-tänket krävs för att kompensera uttaget av en godkänd lax minst att 200 kronor går tillbaka till sättfisk. Jullaxens 15 team av 24 deltagande/anmälda som valde att rapportera klubbade tillsammans 45 blankfiskar. För att kompensera uttaget av 45 laxfiskar behövs det 9 000 kronor till sättfisk. Jullaxen, närande eller acceptabelt tärande?

Laxcup Vättern – närande eller tärande?
Laxcup Vättern 2013 deltog 24 båtlag. Två tävlingsdagar gav sammantaget 29 laxar med medelvikt 3,87 kg på vågen. För att fullt ut kompensera kostnaden för uttaget av ilandförd fångst måste som lägst 6 000 kronor gå till sättfisk. När tävlingsledare Sten-Gunnar Stéenson med Vänerns Sportfiskeförening i ryggen summerade överskottet från Laxcup Vättern 2013 landade det på 31 500 kronor som skänktes till MLiV för inköp av sättfisk. Nämnda summa kommer i bästa fall täcka kostnaden för cirka 1500 sättfiskar, vilket i förlängningen kommer ge runt 150 godkända laxar åter. Närande eller tärande? Fritt fram för funderingar.

För att nätt och jämt vara en närande lax-trollare/landfiskare bör man för varje lax som klubbas kompensera med som lägst 200 kr till sättfisk för att inte vara en tärande laxfångare. Kvalitén (goda återfångster) rörande framtida laxfångster i Vättern och Vänern finns förenklat uttryckt i de fiskandes plånböcker.

¤Trolling är ett internationellt vedertaget uttryck för släpfiske från båt med sportfiskeredskap och kan grovt sett jämföras med gamla tiders dragrodd med linvinda alternativt fast lod- och utterfiske. Vid trollingfiske fångas dock fisken alltid via rulle, spö, lina och bete, alltså på sportfiskeredskap. De spöfiskare som ännu inte ”hajat” begreppet trollingfiske brukar ibland slarvigt kasta ur sig att metoden kan liknas vid ett osportsligt och effektivt maskinfiske! Helt visst är mycket inom trollingen ett prylintensivt fiske, däremot absolut inte osportsligt och definitivt inte effektivare än andra fiskemetoder. Släpfiske från båt innebär däremot att man når fiskar och områden som den vanlige strandfiskaren sällan eller aldrig kommer åt. Det är där som trollingfisket skiljer sig som mest från andra sportfiskegrenar.

Frasse filat fram världsrekordlax i frigolit!

Den 21 december 1997 fångades tidernas tyngsta insjölax, en Vätterlax med vikt 20,4-kilo och längd 110 cm Då det begav sig skinnmonterades jättelaxen samt en täljdes som träfisk. Östgöten Kenneth ”Frasse” Fransson gjorde skinnmonteringen och Värmlänningen Jan-Ove Appelgren täljde till träfisken

Förutom skinnmonteringar gör Frasse numera även fiskar i frigolit! Finessen med en artificiell troféfisk är att originalet kan släppas levande åter. Man behöver således inte döda fisken för att kunna bevara den. Det som fordras är att några bra bilder på fångsten tas samt att fiskens längd och omkrets noteras. Fakta som Frasse sedan utgår ifrån och parar samman med pappersmallar från sparade skinnmonteringar. I gömmorna finns bl.a. mallar på gäddor i vikterna från 0,85 kg till 19,2 kilo. Gösmallar finns från 0,70 kg till 11,70 kilo. Abborre från 50 gram till 3,15 kilo.

Att skapa en konstgjord fisk som ser levande ut ur ett block av frigolit är inte gjort i en handvändning. Det har tagit Frasse i runda slängar 20 år att komma dit han är idag. Hans senaste tillskott i skepnad av frigolitfisk är Världsrekordlaxen (20,4 kg) från Vättern. Då det begav sig gjorde han en skinnmonteringen (finns bevarad) och nu, januari 2014, har jättelaxen uppdaterats i frigolit.

Besök Kenneth Franssons hemsida Frasses Fiskmontering

Bildtext: Den 2 april 1998 var det laxfest på östgötasidan av Vättern. Framsynta Ödeshög kommun uppbackade av näringslivet i kommunen har låtit välkände ”konservatorn” Kenneth Fransson i Linköping färdigställa en skinnmontering av den svenska sportfiskerekordtabellens mest makalösa fångst, Dennis Gustavssons insjödrömlax (20,4 kg) fångad från land vid Vätterns strand (Öninge) den 21 december 1997. Laxen finns nu till beskådande i Biblioteket i Ödeshög. Den avtäcktes under stor pressbevakning. Inslag från händelsen kunde bland annat ses på TV 2 i måndags kväll i programmet Landet Runt.

Ice fishing revolution…

Det finns haspelrullar som är gjorda för att användas specifikt till isfiske, modell pimpelfiske. Det som oftast skiljer en ”iskall” rulle mot en vanlig haspelrulle är bl.a. att den frostiga upplagan har en större diameter på spolen, vilket ska reducera att linan tvinnas, exempelvis då den via handkraft med stängd bygel dras av spolen. Till detta kan läggas att spolen på en ”frusen” haspel dessutom brukar vara grundare, alltså sväljer färre meter lina än vad en ordinär haspeltrumma gör. I pimpelsammanhang handlar det inte om några långa kast, därav en grund spole.

Lintrissan på bygeln som linan löper över då fisken/betet vevas upp från djupet brukar dessutom vara fast (ej lagrad/rörlig) på en isfiskehaspel. Onödigt med lagrad/rörlig lintrissa på en isfiskerulle då rörliga delar oftast fryser fast i minusgrader.

Det amerikanskinspirerade isfisket börjar så smått sprida sig i de svenska vinterfiskeleden. Bilderna visar en handfull beten som nyttjas till detta. Det påstås att beten som är försedda med röda krokar ger fler hugg än svarta/bronserade! Den röda kroken kan med fördel agnas med pyttelitet fiskhuvud alternativt abborröga. Abborre, gös och regnbåge och ibland även gädda gapar stor på dessa beten.

Klicka & kolla in artikeln  How Ice Team changed Ice Fishing

Gäddans hus – upphov till tankar och funderingar…

Visste Du att; Gäddan är Sveriges främsta sportfisk. Att på spö dra upp en gädda tyngre än tio kilo är för allra flesta sportfiskare höjden av fiskelycka. Det påstår t.o.m. att man egentligen aldrig har fiskat förrän man tagit en dust mot en stor gädda.

Visste Du att; Sportfiske är en förhållandevis billig och mycket positiv aktivitet som skär genom alla åldrar och samhällsklasser. Undersökningar både i Sverige och utomlands visar entydigt att sportfiske höjer livskvalitén, motverkar stress och förbättrar människors hälsovärden. Ut och fiska…