Lax på släpspö får fiskenerven att gå i spinn



Släpfiske med ”akterspö” var förr om åren mer regel än undantag vid laxtrollingen i Vättern. En liten flytande vobbler alternativt en hårig tubfluga på kort lina, sjösatt i propellersprutet bakom båten fick insjölaxarna att gå till attack. Den tyngsta Vätterlax som enligt uppgift fångats via akterspö med vobbler är en honlax med vikt 14,1 kilo. Silverfisken gjorde sitt livs sista bett en kulen novemberdag 1991 i vattnen norr om Karlsborg.

Bakspöfiske är ett uttryck för fiske med korta 5-30 meters linsläpp bakom båten. Förutom vanligt trollingspö går det även bra att bakspöfiska med flugspö och tubfluga.
Ut med grejorna bakom båten. Spöt sätts därefter i spöhållaren med spötoppen riktad bakåt, alltså akterut. Fiskefarten varierar från 1,5 till 1,7 knop.
I fluglinans fall är den förhållandevis tjock, vilket gör att den liksom ormar sig fram i vågorna bakom båten, vilket ger en extra rörelse åt hårtussen.

Föreningsbandet mellan fluglina och betet (en tvåtums tubfluga är lagom stor) består av en cirka tre meter lång 0,35 mm tafs av fluorcarbonlina.
Flugmönstret, i detta fall en Cliffhanger, binds på plasttub som dressats med mylarslang black pearl. Vingen består av några strån Crystal flash och hår från räv som färgats svart.
Som huggpunkt, tillika hållare till trekroken (stl.sex) används en självlysande slang i grönt.

Cliffhangern presenterades för Vätterlaxarna för första gången i slutet av 1990-talet.
Först ut att ha en sådan i tafsspetsen var landlaxfiskarna på östgötasidan av Vättern.

Se filmklipp när Team Ajax får napp av Vätterlax på bakspö.

Laxen hoppar högt i Gullspångsälven – ett naturens skådespel

Fiskeupplevelser behöver inte alltid vara lika med krokad fisk, utan ibland räcker det med att kunna skåda
eller fotografera fisk för att naturupplevelsen ska kännas lyckad. En plats som kan rekommenderas där
man med största sannolikhet kan fånga lax och öring på bild/näthinnan är i Gullspångsälven.
I forsen nedströms dammfästet pågår just nu och ett antal veckor framåt ett naturens skådespel i form av
höga laxhopp.
Det mesta är ordnat för att besökare ska trivas. Där finns parkeringsplats, grusgång och skyddsräcken så
man inte druttar i älven samt bord och bänkar att slå sig ned på. Grusgången är så pass bra att även
rullstolsburna kan komma intill. Laxleken kommer att ha sin topp de närmsta veckorna.

Minskat intresse för Mer Lax i Vättern

För att säkra laxfisket i Vättern behövs frivilliga bidrag till inköp av sättfisk. Spöfiskarna har sedan början av 2000-talet en stor del av Vätterlaxfisket i egna plånböcker. Det är tillåtet att sätta ut 20 000 smolt/år till en kostnad av cirka en halv miljon kronor. Hittills i år har det inkommit 21 900 kronor till Mer Lax i Vättern smoltkassa.

Trollare och landlaxfiskare i tusental blöter sina beten i Vättern årligen och att samla in medel till nödvändiga cirka 500 000 kronor som en utsättning av 20 000 sättfiskar/år kostar borde därför vara förhållandevis lätt. Målet har dock inte nåtts under ett enda års insamling (MLiV bildades 2003) nå ovan nämnda summa. I genomsnitt har inkommit 96 294 kr/år. 2012 års siffror landade på 93 970 kronor. Hittills i år (januari-september 2013) har MLiV smoltkassa spätts på med 21 900 kronor, vilket omräknat ger drygt 800 smolt. Intresset från sportfiskehåll att bidra med medel har bevisligen minskat i jämförelse med tidigare år.

Det framtida laxfisket i Vättern är därför i gungning, åtminstone om utsättningarna ska finansieras via frivilliga bidrag med avsändare sportfiskare.
Följdfråga. Kommer myndigheterna framledes på egen hand skaka fram medel till 20 000 smolt/år? För kännedom. I år finansierade myndigheterna utsättningen (en bantad sådan) i egen regi utan att äska medel från MLiV. Utsättningstalet av smolt 2013 landade på 5 800 smolt som levererades av Fengersfors Fiskodling.

Laxcup Vättern 7-8 december 2013
Eldsjälen, tillika ideellt arbetande Sten-Gunnar Stéenson kommer även i år på egen hand arrangera Laxcup Vättern med utgång Karlsborg. Herr Stéenson hoppade in på Laxcup Vättern-arenan så sent som 2012 då tidigare arrangörer fått nog. Laxcup Vättern 2012 genererade cirka 30 000 kronor till smolt. Årets Laxcup Vättern planeras att genomföras 7 och 8 december.

Se information om Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern

Trycksjuka dödar….

Catch & Release är numera vanligt förekommande inom fiskesvängen. Att idka släppa fisk åter kräver förutom skonsamt handlag med fångsten även vetskap om fisken kommer att ha en hygglig chans att överleva när den släpps åter. Fiskar med sluten simblåsa – exempelvis gös – har svårt att klara av snabba tryckförändringar, typ att snabbt vevas upp från djupet till ytan.

I USA har det gjorts en räcka av seriösa undersökningar om hur Walley (en nära släkting till vår gös) påverkas att i rask takt hankas upp från skilda djup för att sedan släppas åter. I bokserien In Fishermen, Walley (fem böcker 1 250 sidor) som behandlar gösfiskets (walley) alla aspekter framkommer bl.a. att dödsorsak uppkommen av trycksjuka inte ska underskattas och detta även om fisken ser frisk ut då den släpps åter.

Undersökningar visar att dödligheten ligger på åtta procent då fångstdjupet varit 30 fot. På 40 fots djup hoppar dödstalen upp till 18 procent och vid 50 fot 36 procent. Procenttalen gäller endast trycksjuka. Andra skador som även de inverkar menligt på fisken överlevnad såsom krokskador och luftexponering mm. är undantaget i ovanstående siffror.

Tre tusen fyrahektos öringar i Skagern

Den stora sjön Skagern (nr 17 i Sverige) som gränsar till Värmland, Närke och Västra Götaland späddes häromveckan på med 3 000 tresomriga, fenklippta Gullspångsöringar med medelvikt 400 gram. Prickfiskarna har haft sin uppväxt på Sävenfors Fiskodling. Utflödet ur Skagern är Gullspångsälven som mynnar i Vänern. Det är i nämnda vattendrag som en spillra av vild Vänerlax (G-Öring och G-lax) fortfarande leker. I sammanhanget kan berättas att förr om åren var det tillåtet att sätta ut odlad Gullspånglax i sjön. Dock har det visat sig att odlade laxar smitit från Skagern via Gullspångsälven till Vänern. Hur vet man det? Jo, brickmärkta laxar från Skagern har fångats på trolling i Vänern. Rymlingar som i sämsta fall återvänder till Gullspångälven och blandar sig in i leken med vild fisk. Utsättningarna av odlad Gullspånglax i Skagern har stoppats. Årets utsättning av Gullspångsöring i Skagern ska förhoppningsvis stanna kvar i sjön och framgent om några år generera en och annan sträckt lina. Här följer en kort story om ett lyckat öringfiske signerat Göran ”Team Marre” Andersson

Fångade storöring i Skagern på Lysarn
Göran ”Team Marre” Andersson med fru Majvor gjorde sommaren 2012 Skagern med fiskemålet att om möjligt fånga några matgösar. Rampen vid Otterberget nyttjades för att få båten i sjön. Båtfärden ställdes i riktning Gudhammarsviken. Färska fångstrapporter berättade att gösen fanns där på sjöns sydvästra sida. Väl på plats var det dags att rigga prylarna och få betena i sjön. Först sjösattes de så kallade ytspöna, därefter var det dags att aptera djupriggarna. En Strike Pro 10,5 cm i färg ”lysarn” häktades fast på styrbordsriggen. När betet var nere på fiskligt djup spändes spöt upp och knarren på rullen slogs på. Några få sekunder senare blev det Strike i grejorna. Rullbromsen gav full hals samtidigt som linan formligen forsade från trumman. Fast fisk ropade Göran och greppade spöt. Fisken i djupet var snabb och hann sno åt sig 240 fot lina innan Göran fick hejd på firren. Herr Andersson är en rutinerad trollare med många duster på sitt samvete och kunde efter cirka 15 minuters kamp näta en 85 cm fet öring med vikt 8 250 gram. En prickig skönhet med klippt fettfena (i denna sjö tecknet på att fisken är odlad) som så småningom ändade i Görans varmrök hemma på villatomten.