Visman, ett litet och intimt strömvatten i Värmländsk bruksmiljö

Att få smyga fram i snårig terräng utmed en liten bäck eller å och flugmeta skygg laxfisk är i mitt tycke den mest spännande form av flugfiske man kan ägna sig åt. Det lilla värmländska vattendraget Visman erbjuder just detta. En cirka fyra kilometer lång kortfiskesträcka där det så sent som senhösten 2010 sattes ut regnbågsöring för första gången. Numera har även öring pytsats ut. Om Visman ska kallas för å eller bäck är en smaksak. Säkert är däremot att det i snitt 3 meter breda vattendraget har sin upprinnelse i sjön Vismen och efter cirka 2,5 mils flöde mynnar den ut i Kolstrandsviken på Vänerns östra sida, ett par mil norr om Gullspång. Under resans lopp, från sjö till innanhav, finns en handfull dammar och minikraftverk. Det är ungefär mitt på åns sträckning med Jonsbols Kvarn som övre gräns och cirka 4 kilometer nedströms denna till bruksdammen vid Bäckhammars pappersbruk, som flugfiske är upplåtet mot lösande av fiskekort. Kontrasten mellan oväsendet i fabrikens närhet till stillheten längst upp på sträckan är påtaglig med susande skog och porlande vatten som ljudkuliss.

Strömmen är här knädjup och ett par vadarstövlar är fullt tillräckligt för att kunna korsa ån torrskodd. Lite här och var bromsas strömmens framfart av storstenar och grunda höljor. Heta hak där fisken har sina stånd- och matplatser. Den cirka 1 kilometer långa övre sträckan är som gjord för nedströmsfiske med våtfluga, nymf eller liten streamer i tafsspetsen. Även fickfiske med torrfluga kan rekommenderas, speciellt då ytan ringas av vak. Fördelen med att försiktigt fiska sig nedströms, ett kast, ett steg och nytt kast osv. är att man ”springer” på heta hak som håller fisk.

Längre ned på sträckan är ån betydligt djupare och strömmen avsevärt långsammare. På snabbströmmens bottenstenar finns mängder med krypande nymfer av gul forsslända. Även frilevande nattsländelarver huserar där. Till detta kan adderas en och annan liten bytesfisk. Det finns sparsamt med vitfisk, abborre och smågäddor i åns hela sträckning. Koncentrationen av ”skräpfisk” är som tätast i bruksdammen. Det har konstaterats att regnbågarna i ån gärna äter småfisk, framförallt är det de sk. semiförvildade bågarna som tuggar småmört. Så när den skrämda småfisken skvätter kan det vara läge att sjösätta en fluga knuten i skepnad av ett fiskyngel. Måhända kommer åns gammelfisk att gå bet på en streamer mot strömmen. Lyckas man sedan med konststycket att spöa upp fisken ända in i håven är det tillåtet att som mest behålla två regnbågar per dygn och kort. De som flugfiskar brukar dock släppa merparten (av fiskarna) åter. Fiskar som fått sig en minnesbeta att krok dressad med fjäder ska undvikas. Visman ingår numera i min favoritkollektion av sydsvenska strömsträckor. Ett vatten som ställer både flugfiskekunnande och tålamod på sin spets.

Vägvisaren:  Det är lätt att hitta till Visman och samhället Bäckhammar med dess stora på långt håll iögonfallande och doftande sulfatmassafabrik/pappersbruk. Samhället (Koordinaterna är N 59 11 045 & E 14 11 326) ligger på Vänerns östra sida utmed länsväg 26 mellan Gullspång och Kristinehamn.

Fiskekort till Visman kan köpas ICA Nyvalls i Bäckhammar tel: 0550 – 290 23

Nya fiskeregler i nedre delen av ån Tidan, Mariestad

Ån Tidan är hela 19 mil lång från källflöde till dess mynning i Vänern vid Mariestad.  Åns nedre turbulenta sträckning har lekbottnar som passar högt rankade fiskarter som sjölevande öring, asp och gös. För att skydda dessa arter fullt ut från att fångas på spö har fiskereglerna stramats upp ytterligare på sträckan Tidans Fiskevårdsområdesförening nedre del som förvaltas/organiseras av Mariestads Sporfiskeklubb med Sten-Gunnar Stéenson i spetsen.

Vid Skolberget, mitt inne i Mariestad ligger en av Sveriges viktigaste lekplatser för asp. Det har konstaterats att ett stort antal lekfiskar av misstag felkrokats (inte alls ovanligt att kroken fastnat i fisken rygg) och skadats. Fiskelagen 2004:37 §3 är tydlig och riktat fiske efter asp är förbjudet under april och maj i tillrinnande vattendrag till Vänern.

När det gäller fiske efter romstinna göshonor har det tills nu varit okej att göra så. Merparten av lekgösarna har klubbats då Catch and release inte är påtagligt populärt fiskesätt just här. För att säkerställa ett framtida bra bestånd av gös har Mariestads Sportfiskeklubb därför infört ett helt fredat område vid gösleken. Från bron vid Göteborgsvägen och nedströms till Marieholmsbron vid residenset är allt fiske, utom håvfiske efter nors, förbjudet från 1 jan. till och med 25 maj. Den ”vanliga” gösfredningstiden fr. o. m. 25 april t.o.m. 25 maj gäller i övriga delar av Tidans nedre Fiskevårdsområde.

De stora lekgäddorna stimmar sig på fjärd och i vik


Merparten av dagens gäddfiskare, oavsett om de trollar eller spinner hem sina beten, fiskar enligt mottot fånga, fotografera, släpp åter. Bildserien (plåtad våren 2013 i norra Vättern) är en sk. aptitretare för att om möjligt öka intresseset att fiska stooor gädda. Det är nu och en bit in i april som de romstinna lekgäddorna, de med rekordvikt går till på fjärd och i vik…

Hett gäddfiske i kalla Vättern

Det öppna vattnets fiske efter lekgäddor i norra Vätterns skärgård är nu i full gång. Redan i månadsskiftet februari/mars sågs säsongens första gäddjägare blötlägga sina beten i vilda Vättern. Exempelvis gången veckända kunde dryga dussinet gäddracers räknas in och gäddor bordades, varav en handfull av dessa var sk. tioklubbare. Toppgäddan hittills är en 14,8-kilos, vilket är en imponerande fisk. Merparten av fiskarna har släpfiskats fast med mört som bete. Vattentempen ligger från låga 1,5 till 2 grader.

Vertikalt prickskytte ett hot mot gösen?

Fiskguide Hans Nordin lyfter frågan om gösens döds-zon. Citat: ”Tyvärr pratas det väldigt lite om den här typen av problem i fackpress och på fiskesajter som gärna vill betrakta sig som seriösa. Tusentals gösar dör förmodligen av trycksjuka varje år därför att de fångas i döds-zonen – på för stora djup. Detta får vi aldrig läsa om i fiskerapporter eller maffiga reportage och artiklar eller se på You Tube där framgångsrika fiskafängen med grandiosa fångstbilder numera presenteras i ändlösa rader. Svenskt sportfiske har på bara några decennier förändrats från relativt harmlöst nöje, lek och avkoppling i naturen till att bli en fråga om Hej & Hå och flams, och tävlande i allt från att sälja mest prylar snabbast till att synas 15 sekunder på en skärm oftare än andra. På prestationsfiskets festliga altare och i jakten på en stunds famefactor i det uppskruvade flödet – offras fiskarna”. Ovanstående rader är saxade från ett längre inlägg.
Läs Hans Nordins hela inlägg här —>