Yrkesfiske är sedan urminnes tider ett vedertaget sätt att ta till vara på de fenförsedda resurserna i sjö och hav. Detta gäller bara så länge som endast räntan skördas och inte kapitalet beskattas. Vildfångad insjöfisk, exempelvis från Vänern är över lag nyttig mat. Här går åsikterna understundom isär bland fiskliga intressegrupper om fångad fisk, speciellt de större exemplaren, ska hamna på tallriken eller inte.
De som militant förespråkar catch & release kan inte tänka sig att klubba en enda fisk. Men att utan pardon fiska efter stora lekgäddor, så kallade ”suggor” och motionera dem på spöt en stund, väga, fotografera och sedan släppa fisken åter är helt okej. Mår stora lekgäddor bra av att få spö? Man får ibland intrycket att ”storfräsarna” i branschen strävar efter att få många ”likes”, exempelvis på FB är viktigare än att skärskåda hur, när och var man fiskar. Det ska tilläggas att Sportfishing News redaktör fiskat C&R sedan juni 1967. På den tiden var jag ganska ensam med denna hantering. Har dock hänt att jag under resan gång klubbat en och annan storgädda, bl.a. en 16,35-kilos.
Visste du att Vänergäddor som ålderbestämts under senare år visade inledningsvis på en snabb tillväxt och efter fem år hade de uppnått cirka 60 cm längd. Därefter mattades tillväxten av och för att nå meterlängd tog det en Vänergädda i snitt sexton år! Meterlånga Vänergäddor och än längre är i ordets rätta bemärkelse gammelgäddor på riktigt. Hur gamla fiskar kan bli varierar från art till art. Exempelvis de äldsta rapporterade gäddorna från England sägs ha varit 30 år, Finland 33 år och 20 år i Sverige.
Yrkesfiskets Gäddfångster i Vänern 2014-2017
2017 = 37,64 ton
2016 = 36,52 ton
2015 = 31,86 ton
2014 = 43,06 ton
