I år 2017 är det tio år sedan (2007) som det senast var ett Storlaxsus i Vättern av äkta tungt format. Storlaxfisket i Vättern var således bättre förr, åtminstone om man skärskådar senaste tio årens fångstfakta. Toppåret 2007 års storlaxfiske i Vättern avslutade den 25 december med en rekordtung sk. flytringslax. En 12,55 kilos Gullspångslax som fångades av Skövdebon Anders Knutsson från guppande flytring på fluga och flugspö. Enligt fångstlistorna är Anders insjölax den tyngsta som fångats på flugspö i öppen sjö någonsin. (senast det fångades Gullspångslax av storformat från flytring i Vättern var den 8 november 2017 då Skövdebon Henrik Granath luftade en 11,6-kilos lekfärgad hane. En fisk som fick gå åter efter vägning och fotografering)

Tio år – så gick det till då den rekordtunga flytringslaxen fångades i Vättern–>

Vintern 2006/07 gick storlaxarna till i Vättern som aldrig tidigare eller senare. Exempelvis bara under december 2006 räknades sju 13-kilos laxar in med en 14,98-kilos i topp. Vårvintern 2007 blev Vätterlaxfisket imponerande tungt med topplaxar som viktade 15,79 kilo och 15,12 kg.

Fångstfakta tunga Gullspångslaxar Toppåret 2007  Vättern

Gullspångslax 13,2 kg (103 cm) 24 januari 2007 fångstman Thomas Thyr
Gullspångslaxar 13,65 kg & 10,25 kg 28 januari 2007 Team Pablo

Gullspångslax 12,8 kg 3 februari 2007 fångstman Jonas Lundblom
Gullspångslax 13,8 kg (104 cm) 3 februari 2007 fångstman Peter Lindfors

Gullspångslax 15,79 kg (101,5 cm) 4 februari 2007 fångstman Mats Forsén

Gullspångslax 14,48 kg (104 cm) 7 februari 2007 fångstman Martin Engström
Gullspångslax 13,9 kg (100 cm) 18 februari 2007 fångstman Tommy Lindelöf

Gullspångslax 13,76 kg (100 cm) 1 mars 2007 fångstman Johnny Ekeflo
Gullspångslax 12,8 kg 3 mars 2007 fångstman Benny Ludvigsson
Gullspångslax 14 kg (98 cm) 3 mars fångstman Mikael Medin
(Mikael tillsammans med Daniel Kedestig fångade tre storlaxar över 11 kilo nämnda datum)

Gullspångslax 15,12 kg (103 cm) 4 mars 2007 fångstman Andreas Liljeberg
Gullspångslax 11,13 kg 8 mars 2007 fångstman Lennart Carlsson

Dubbelhugg Gullspångslaxar 13,32 kg (98 cm) & 10,72 kg (92 cm) 15 april 2007 fångstman Magnus P:son Pettersson
Gullspångslax 13 kg 14 maj 2007 fångstman Juha Salmela

Gullspångslax 12,55 kg (99 cm) 25 december 2007 fångstman Anders Knutsson

Ridån för Landlaxfiskesäsongen, Vättern 2017/18 har gått upp. Det trevliga i förställningen är att med största sannolikhet kommer laxarna att gå till i hyfsat antal i vinter då det sammantaget har satts ut hela 37 000 smålaxar av årskull 2014. Laxar som nu efter 1,5-2 års tillväxt i sjön bör ha antagit fångststorlek 60 centimeter och längre. Den som landlaxfiskar får se…

Att man fritt får fiska Vätterlax från land beror på följande fakta. Först och främst att det fria handredskapsfisket infördes våren 1985 samt att det regelbundet har satts ut Gullspångslax i sjön.

OBS! Utsättningarna av Gullspånglax kommer fr.o.m. våren 2019 att ersättas med Klarälvslax.

De regelbundna utsättningarna av Gullspångslax inleddes 1959, med det var först i slutet av 1980-talet som landlaxfisket började få fotfäste bland hugade spösvingare.

Klipporna vid Omberg samt sträckan Hästholmen och söderut till Ödeshög var först ut. Platser som ännu denna dag är de allra bästa, åtminstone på Östgötasidan. En av de allra första storlaxarna som drogs upp från land var en 12,3-kilos från den 8 oktober 1990. Fångstplats lär ha varit klipporna norr om Ödeshög.

Att de strandnära vattnen norr om Ödeshög vid Öninge är heta präntades med besked fast på landlaxfiskets historieblad i december 1997, då världens hittills tyngsta insjölax (20,4 kg) fångades. Dagen då det begav sig var söndagen den 21 december 1997. Fångstmannen Dennis Gustavsson svingade då ut dupp och hemmaknutna tubfluga, typ spigg över Vätterns vattenvidder. Flugan som bedrog jättelaxen var bunden på plaströr, klädd med mylarslang i pärlemo, vinge av svart gethår samt dressad med några grönt glänsande strån med flash.

När det gäller ”hot spots” på Västgötasidan av innanhavet ligger merparten norr om lillbyn Granvik. Platser som Sjömarken, Gräddhyllan, Namnlösa skäret och Mellbo-ön är heta. Mängden lax som dragits upp här kan räknas i ton. Området besöks förutom av klippfiskare även av flugfiskande flytringsfiskare. Här finns kobbar och skär som passar guppande ringfiskare perfekt. Även platser söder om Granvik såsom Klangahamn och Nyttorp är heta fiskesträckor.

Så här gick det till då de tre tyngsta laxarna via metoderna dupp/tubfluga, flugspö och flytring fångades->

Att fiska regnbåge och öring i put & take vatten är mycket populärt och inte sällan inkörsporten för många att upptäcka nöjet att sportfiska. Det finns gott om P&T-vatten i hela Sverige. Västgötska Hökensås Sportfiske med strömfiske Tidan vid Baltak är rikskänt. Bilderna är från Baltak april 2017.

Det var i april 1957 som sportfiskeverksamheten på Hökensås startade. Inför premiären för 60 år sedan hade laxfisk satts ut i några av områdets många sjöar med fokus på Björnsjön. Att Hökensås Sportfiske kom till beror i stort på fiskeriassistenten Tore Persson, som hösten 1956 tog upp frågan vid ett förvaltningsutskott med Hushållningssällskapet.

Ett utdrag från den 6 oktober 1956 visar följande ”sekreteraren från fiskeriassistenten framförde inkommet förslag om att sällskapet skulle arrendera fiskevatten inom Hökensås häradsallmänning. Sedan herr ordförande med flera framfört sin tillfredsställelse med att sällskapet tager initiativ på detta område, beslöts, att fiskevattnen skulle arrenderas”

Tidigare samma höst (1956) hade det provfiskats i en del av sjöarna och även sporadiska inplanteringar på privat initiativ hade gjorts med bäckröding. Åke Sandberg från Tidaholm var en av dessa som fått tillstånd att plantera ut bäckröding, vilka hade satts ut i Björnsjön. Åke insåg genast att sjöarna på Hökensås kunde utvecklas till ett fiskeparadis, vilket i sin tur raskt ledde till att han anställdes av Hushållningssällskapet för att sköta tillsynen av Hökensås och Fiskodlingen på Källefall. År 1985 gick Åke Sandberg i pension. Herr Sandberg var också med om att iordningställa strömfiskavattnet Tidan vid Baltak, vilket skedde i slutet av 1970-talet.

Ett avbrott i fiskafänget under dagens lopp för att i goda vänner lag njuta av en gemensam måltid är aldrig fel

Fiskevatten som ger ”valuta” för kostnad av fiskekort är populära. Sportfiske går i första hand ut på att fånga fisk. Gärna i sällskap med fiskande vänner, vilket gör att delad fiskeupplevelse blir till en dubbel sådan.

Flugfiskare! Visste Du att det finns ett svenskt flugfiskemagasin på nätet som heter Fly Only? Gratis dessutom
Klicka och kolla in

Fly Only->

Mittfiske.se->

Den digitala fisketidningen Magasin Mitt Fiske publicerade sitt första nummer våren 2013. Sedan premiärupplagan nätades har personerna bakom MMF oförtrutet fiskat vidare i cybervärlden.
NYHET! I senaste upplagan (MMF nr.2 2016) lanserades den digitala flugfisketidningen Magazin Fly Only-> som en del i magasinen. Redaktör för MFO är Cornelis Hollestien. Undertecknad har bidragit med material i skepnad av Skater`s Walts->

Hjobon Kari Nilsson är sedan sommaren 2015 en flitig flytringsfiskare med Vättern som hemmavatten. Favoritmetod är ringfiske med haspelspö och drag. Flytringskarriären inledde Kari en tidig morgon i juni 2015 med fångst av 6,5-kilos blanklax->

Kari har sedan premiärlaxen slök hans drag spunnit och guppat vidare och haft fiskelyckan att narra ytterligare några insjölaxar. Riktat rödingfiske har dock hägrat. Men, perioden 15 september till 31 december är Vätterrödingen fredad strandnära för riktat fiske/uttag. Övrig tid på året är det dock fritt fram att behålla som mest två rödingar pp och dag över minimått 50 cm.

Vintertid går rödingen inte sällan på jakt helt strandnära och ytligt dessutom. Lägg därtill om väder och sjögång är tjänligt är läget rätt att söka röding från flytring. Februarifärsk bildbevis syns ovan. Spinn från ring utanför Huvön, Granvik resulterade i 2,7-kilos grann röding på kroken.

Tyngsta på sportfiskeredskap fångad Vätterröding är en 8,87-kilos från 24 augusti 2006.
Läs så gick det till då rekordrödingen fångades->

Fiske från flytring förknippas inte sällan med metoden flugfiske via flugspö. När det gäller flytringsfiske på Vättern efter dess blanka laxar är det flugspö som i huvudsak gäller. Dock finns en och annan guppande figur som vågat bryta flugfiskebojorna och haspelspinner från flytring i Vättern.

Hjobon Kari Nilsson är en och har sedan sommaren 2015 kastat plåt i sjön med framgång. Sommaren 2015 som nybliven Vättern och flytringsfiskare bensparkade han sig ut på Vättern norr om Hjo en stilla morgon i slutet av juni. Insjölax strandnära sommartid och norr om Hjo dessutom! Döm om hans förvåning då plötsligt ett rejält fiskvak signalerade att en svulten lax jagade småfisk på kastavstånd från ringen. Draget, ett 28 grams skeddrag, landade efter ett precisionskast mitt i prick. Efter några få vevtag bockade spöt gott av tyngden från yster sommarlax med vikt 6 550 gram. Sommarlax ett faktum.

Sedan dess har Herr Nilsson ”flutit” vidare norr ut i Vättern och under oktober 2015 i vattnen söder om Granvik fångat flera fina insjölaxar på haspelspinn. Håller koll på bottendjupet görs med hjälp av litet, portabelt ekolod. Fiske från flytring i kombination med färsk botteninfo gör att spännande grund- och djupkanter eller på ytan synliga strömvred kan fiskas av med precision just där laxarna för stunden sveper fram.

Att man fritt får fiska Vätterlax från land beror på följande fakta. Först och främst att det sätts ut lax samt att sjöns karaktär med branta klipphyllor och bråddjup ända in till land gör att man når ut till fisken. Samt inte att förglömma, att det fria handredskapsfisket infördes våren 1985.

Landlaxfisket fick i slutet av 1980-talet fotfäste allra först på klipporna vid Omberg samt sträckan Hästholmen och söderut till Ödeshög. Platser som ännu denna dag är de allra bästa när det gäller Östgötasidan. En av de allra första storlaxarna som drogs upp från land var en 12,3-kilos från den 8 oktober 1990. Fångstplats lär ha varit klipporna norr om Ödeshög.

Att de strandnära vattnen norr om Ödeshög vid Öninge är heta präntades med besked fast på landlaxfiskets historieblad i december 1997, då världens hittills tyngsta insjölax (20,4 kg) fångades. Dagen då det begav sig var söndagen den 21 december 1997. Fångstmannen Dennis Gustavsson svingade då ut dupp och hemmaknutna tubfluga, typ spigg över Vätterns vattenvidder. Flugan som bedrog jättelaxen var bunden på plaströr, klädd med mylarslang i pärlemo, vinge av svart gethår samt dressad med några grönt glänsande strån med flash.

Så gick det till då världsrekordlaxen fångades i Vättern->

Trots att Vättern är en stor sjö med över 50 mil strand är det ändå bara två kuststräckor som är riktigt bra landfiskeplatser. Sträckor som man över lag kan nå via bilvägar och korta promenader. En del av vägarna som leder ned till sjön är dock privata där biltrafik är förbjuden. Respektera därför gällande skyltar. På Östgötasidan är det främst sträckan Ödeshög – Borghamn som gäller. Platser som Öninge, Stora Lund, Hästholmen, Stocklycke och Anudden är gångbara.

När det gäller ”hot spots” på Västgötasidan av innanhavet ligger merparten norr om lillbyn Granvik. Platser som Sjömarken, Gräddhyllan, Namnlösa skäret och Mellbo-ön är heta. Mängden lax som dragits upp här kan räknas i ton. Området besöks förutom av klippfiskare även av flugfiskande flytringsfiskare. Här finns kobbar och skär som passar guppande ringfiskare perfekt. Även platser söder om Granvik såsom Klangahamn och Nyttorp är heta fiskesträckor.

Tyngsta flugspöfångade Västgötalax från land är en silverfisk som på krönt våg vägdes till 10,285 kilo. Morgonen det begav sig var lördag den 15 november 1997. Fångstmannen fiskade från den. sk. helikopterplattan nära Namnlösa Skäret. Utrustningen som sög kraften ur den 90 centimeter korta laxen var ett 9-fot flugspö i klass 5/6, grafit-rulle (laddad med flytlina o 100 yards 20 lb backing) och en flytande streamer 8:a, modell spiggfluga fastknuten i 0,26 mm tafsspets.

Så gick det till då en av svenska sportfiskehistoriens mest unika laxfångster gjordes i Vättern->

Tyngsta flytringslax från Granviksvattnen är en 12,55-kilos, längd 99 cm och omkrets 65 cm och gled in i håven den 25 december 2007. Utrustningen som ”rambolaxen” spöades upp med var; flugspö 4-delat 9,8 fot Vision klass 7-9. Vision flugrulle laddad med en flytlina i klass 8. Den cirka fyra meter långa nylontafsen hade en spets av 0,31 mm diameter. Fångstgivande fluga var en epoxy-spigg med svart vinge på streamerkrok nr.2. Enligt fångstlistorna är det den tyngsta insjölax som fångats på flugspö i öppen sjö någonsin.

Annan utrustning som kan vara trevlig att ha med är ett gasolkök så att fisken kan tillagas på plats. Att äta egenfångad fisk i naturen är få förunnat.

Så gick det till då den stora flytringslaxen fångades i Vättern->

Tidsperioden 15 september till och med 31 december är röding och öring fredad i Vättern inom fredningsområden. Till synes klara fiskeregler kan ibland ändå uppfattas som något svårförståliga. Exempel följer från den mycket populära strandfiske, flytring och trollingsträckan nordost om Granvik från sydspetsen på Huvön och norrut förbi Sjömarken till Mellboön.

När fredningstid på öring och röding (15/9 – 31/12) råder är det på nämnda sträcka förbjudet att trolla närmare än 300 meter från land under tidspannet 15 september till och med 30 november. Fredningstiden på röding och öring gäller till och med sista december. Således är det tillåtet att trolla lax strandnära (inte röding/öring) med start 1 december till 14 september.

Att idka handredskapsfiske från bergfast klippa, drivande flytring eller båt inom fredningsområden vid Sjömarken är tillåtet året runt. Av misstag krokad röding och öring måste dock skyndsamt släppas åter perioden 15 sept. – 31 dec. Att fiska från klipporna med spö är lika med handredskapsfiske. Hur många spön som varje fiskare får använda är oklart. Vid klippfiske efter Vätterlax är det inte alls ovanligt att utövaren nyttjar två spön samtidigt, ett spinnspö och ett mete med död betesfisk.

När det gäller handredskapsfiske från båt står det i lagtexten att metoden som sådan inte får kräva båt för att utföras. Spinn- och flugfiske eller mete för den delen kräver ingen båt för att utföras. Att från båt horisontellt kasta ut sitt bete är således lagligt året runt, precis som klippfisket. Följdfråga? Är det tillåtet att från båt vertikalfiska (pimpelfiska) efter exempelvis lax eller abborre inom fredningsområden året runt, alltså även under fredningstid? Det finns de som utläser fiskereglerna att det är tillåtet att vertikalfiska, åtminstone från ankrad via elmotor båt inom fredningsområden. Således grönt ljus för att hålla båten stilla med elmotor året runt, men inte att motorledes dra/släpa betet under/efter flytetyget, åtminstone inte under perioden 15/9 – 30/11. Skulle man ”råka” fånga fredad art (röding/öring) vid vertikalt lax- eller abborrfiske måste fisken skyndsamt återutsättas.

Se Fiskeregler Vättern->

Tillbakablick. Lördagen den 15 november 1997 skrev Skaraborgaren Magnus Lindström in sig i den svenska sportfiskehistorien med besked via en landfiskad på flugspö fångad 10,285 kilos Gullspångslax. Tillsammans med tre fiskekompisar hade han i arla morgonstund slagit läger på udden med ”cementplattan” (se bilden här ovan) som i landlaxfiskekretsar är ett het hak vid Vätterns nordvästra strand ca. tre kilometer norr om lillbyn Granvik.

Magnus utrustning bestod av ett 9-fot Loop HM-spö i klass 5/6. I rullfästet satt en Loop Grafitrulle som grundats med 100 yards 20 lbs backing och toppats med 6:ans flytlina. I den cirka tre meter långa, heldragna 0,26 mm nylontafsen knöts en flytande! streamer, modell spiggfluga i stl.8 knutsäkert fast.

Klockan 08.30 och detta helt utan förvarning (10-12 m ut) försvann spiggflugan i en mäktig vattenvirvel då den i sakta mak hankades hem. En urstark fisk som i ett första djupt utras drog ut hela fluglinan samt på när hela backlinan innan den stannade. Leksaksspö och storlax, inte bra alls. Efter 25 minuters intensiv fajt kunde Magnus kompis, Christer Appelqvist klättra ned till vattenbrynet och handfast ”taila” laxen och därefter lyfta upp den på bergfast klippa. Striden var över. Insjölax 10,285 kg vägd på krönt våg. Blanklaxen mättes till 90 cm och dess omkrets till 59 cm. Stjärtfenan var imponerande 30 cm. De unika bilderna här ovan som visar Magnus in action då spöt kröker och uppvisande av fångsten samt flugan med stort F ”fångades” via analog kamera och negativ färgfilm.

Magnus Lindströms från klipporna på flugspö fångade insjölax är en av svenska sportfiskehistoriens allra mest unika laxfångster. Det är fortfarande (läs november 2014) den hittills tyngsta som fångats på flugspö från land.

Flugfiske från flytring toppas listan med en 12,55-kilos från 25 december 2007->

Senast som en riktigt stor landlax fångades i Vättern var fredagen den 14 november 2008. Det var nämnda datum som Martin Gustavsson från Åby klämde till med en 108 cm lekfärgad lax på grymma 15,2 kilo.

Spinnfiske från ”Bonnabryggan” i Borghamn med en 27 grams Gladsax oliv/silver i beteshaken var grejorna som bedrog den stora hanfisken. Efter att dess vikt och längd noterats samt några bilder tagits fick den friheten åter. Anledning att fisken släpptes levande tillbaka var att fångstmannen tyckte den var för stor för att han på ett vettigt sätt skulle kunna ta hand om den. Tidigare samma dag hade han ”knackat” en 63 centimeters matlax och middagen var räddad. Martins storlax klämmer in sig på Topp-tiolistans sjätteplats spöfångade Vätterlaxar.

Tio i Topp – Insjölax Vättern 1990-2014

 1: 20,40 kg 110 cm (21 dec. 1997)->
2: 17,65 kg 105 cm ( 8 dec. 1990)
3: 17,20 kg 105 cm (18 dec. 1990)
4: 17,18 kg 108 cm (18 nov. 1990)
5: 15,798 kg 101,5 cm ( 4 feb. 2007)
6: 15,20 kg 108 cm lekfärgad¤ C&R (14 nov. 2008)
7: 15,12 kg 103 cm ( 4 mar. 2007)
8: 14,98 kg 102,5 cm (17 dec. 2006)
9: 14,85 kg 110 cm vägd rensad/lekfärgad¤ (23 nov. 1991)
10: 14,80 kg 100 cm (11 nov. 1990)

¤Odlad och utsatt Vätterlax som blir lekmogen reproducerar sig inte utan dör. Som leklax har den så att säga nått toppen av sitt liv både i vikt och ålder, allt enligt personer som är väl insatta i insjölaxens liv och leverne.