Gös är den viktigaste fisken i det yrkesmässiga insjöfisket i Vänern, Mälaren och Hjälmaren 2019. Sammantaget nätades hela 505 113 kilo gös i nämnda sjöar. Om man räknar med en medelvikt 1,5 kg/gös blir det ca. 336 000 stycken. Abborrfångsterna 2019 blev sammantaget 62 831 kilo och gädda 88 065 kilo. Se bild som visar fångsttalen enligt Källa Hav & Vatten.
De två något tilltufsade fiskarna på bild här ovan är nors-> och siklöja-> Nors och siklöja är vid en första anblick snarlika och förväxlas inte sällan. Fiskarter som är mycket viktig stapelföda för gös och abborre. En halvannat kilo tung gös spottade upp norsen och en abborre på cirka trekvarts kilo spydde upp siklöjan. Båda rovfiskarna fångades på samma plats, dock på skilda djup. Gösen gick bet på en helt bottennära fiskad 20 grams jigg på 15 meters bottendjup. Abborren fångades på frivatten, cirka nio meter ned på en fem gram sakta sjunkande jigg.
Att välja beten som i storlek, form och kulör påminner om de naturliga originalen samt fiska dessa på ”rätt” djup ökar chansen till fångst.
Nors beskrivs på följande vis i Nationalnyckeln till Sveriges Flora och Fauna.
Nors, en långsträckt silverskimrande art med en omisskännlig doft av gurka. Den har fettfena och ett markant underbett, vilket den gör att kan förväxlas med siklöja. Totallängd 45 cm, vanligen 20 cm. Hos nors förekommer ofta en större, fiskätande form (kallas i Vänern för Norskung) och en mindre planktonätande. Nors lever i medelstora, större sjöar och i Östersjöns brackvatten. Leken sker tidig vår. Insjölevande nors leker både längs stränder och i angränsande vattendrag.
Siklöja, en silverblank och slank fisk med fettfena, uppåtriktad mun och tydligt underbett. Totallängd 35 cm, vanligen 20 centimeter. Siklöja är en pelagisk stimfisk som lever i sjöar och svagt bräckt vatten i Östersjön. Den påträffas huvudsakligen i större, djupare sjöar. I de fria vattenmassorna jagar den kräftdjur och djurplankton samt undantagsvis fiskar och insekter som snappas från ytan. Den rör sig ytnära om natten och djupare dagtid. Leker om hösten och fiskas då kommersiellt för dess rom. (siklöja finns som vårlekare i sällsynta fall – känt från fyra sjöar)
I Sverige finns i runda slängar 95 700 sjöar, 300 000 kilometer vattendrag och över 200 mil kustvatten. Sportfiske går att utöva i hela Sverige, vilket också miljoner spöfiskare årligen gör. Inte underligt då studier visar att störst värde för välbefinnande har den naturbaserade fritiden. Exempel på utomhusaktivitet som har en snabbverkande effekt på människors förmåga att koppla av och få nya krafter är sportfiske.
Tisdagen den 26 juni kopplade 68 personer (rekorddeltagande) av med spöt i hand då de deltog i Gösanappet på sjön Örlen. En avslappnad fyratimmars kvällstävling i dess enklaste form. Bakom arrangemanget som anordnades för 18:e året i rad står Örlens Fiskevårdområdesförening-> i samarbete med Tibro SFK->
Nytt för år var att C&R rekommenderades. Om någon ändå önskade klubba fisk så var det ok. Att i ett nu införa strikt C&R är inte gjort i en handvändning. Tibro SFK bildades 1954 och har sedan dess tillblivelse tills nu varit en utpräglad sk. ”klubbarklubb”. Under årens lopp har sammantaget tonvis med tävlingsfisk dödats. Säckvis med pimplad småabborre, proppfulla påsar med vitfisk och hela stim med släpfiskad gädda samt saltfisk i mängd vid kustfisketävlingar har hamnat på vågen. Det var då – nu är vågen utbytt mot en mätbräda, åtminstone i Gösanappet.
Reglerna är ett spö per person och hiva och dra upp så många gösar (minimått 45 cm) och gäddor (50 cm minimått) man hinner tävlingstiden 18-22. Fångad fisk läggs på mätbrädan och fotograferas. Bilden skickas därefter mobilt till tävlingsledningen som registrerar fångsten. Den person som har mesta fisklängden blir Gösanappsmästare och får motta några hundringar i prispengar samt en ingravering i vandringspriset.
Det finns ett ordinärt bestånd av gädda i den 1500 ha stora Örlen. Däremot är gösarna påtagligt få. Inför årets drabbning hade ynka halvdussinet gösar vägts in sedan 2000. Att det finns en och annan gös i Örlen härleds till några utsättningar som gjordes för åtskilliga år sedan. Årets upplaga registrerades 11 gäddor och en 64 cm gös (2,7 kg) fördelade på 68 deltagare. De tre längsta gäddorna mätte 67 cm, 64 cm och 63 cm. Tillställningen avslutades med korvgrillning kryddad med fiskehistorier mellan tuggorna.
Gösanappet är kort och gott lika med förebyggande egenvård där lagom hård fysisk aktivitet ingår och stärker även de sociala banden inom familjen och ökar gemenskapen mellan generationerna. Det är numera inget måste att all fångad fisk dödas för att tävlingsfiske ska vara spännande och kul enligt Tibro SFK.
Sjön Viken (45,7 km2) är Göta Kanals högsta punkt. I sjöns västra del ligger slussarna vid Tåtorp som är ”utloppet” riktning Vänern. På nämnda plats finns även en båtramp som nyttjas flitigt av båtsportfiskare som önskar göra sig ett fiskepass på Viken->
Sedan ett antal år tillbaka arrangerar Töreboda Trollingklubb-> släpfisketävlingen Gösanatta på Viken med start- och målgång Tåtorp. I år avgjordes Gösanatta start kl. 21.00 den 16 juni och målgång kl. 07.00 den 17 juni. 40 båtlag deltog. Som mest fick man fiska med fyra spön och det lag som fångade de tre längsta gösarna vann. Minimåttet var satt till 52 centimeter. Som mest var det tillåtet att klubba tre gösar/lag. Att taktiskt sumpa fisk för att om möjligt byta ut en mindre till en längre var inte tillåtet. Årets Gösanatta visar att 30 av 40 startande lag mätte in fisk. Team DC Fishing från Laxå tog guld med 2,03 centimeter. Laget fångade dessutom tävlingens längsta gös, en 84,4 centimeters som vägde 4,8 kilo. Den näst längsta ”nattgösen” mätte 71,4 cm och drogs upp av team Maria och trean på mätbrädan registrerade Lag Rävesa med en 70,3 centimetare. Det klubbades 73 gösar som mätte totalt 44,81 meter, vilket gav medellängd 61,4 centimeter. Det allmänna intrycket från 2018 års Gösanatta var att mängder med smågös under minimåttet 52 cm hade fångats och släppts åter. De större var svårtrugade!
Rapalas olika modeller av vobblers har under decennier varit populära, tillika fångstgivande beten, såväl i sött som salt vatten. Ett mycket gångbart bete är Rapala Husky Floating 13 cm made of balsa, som under 1990-talet hade sina mesta glansdagar, åtminstone bland laxtrollare på Vänern.
De som kan sin trollinghistoria vet, oftast av egen erfarenhet, att en 13 cm Husky på tråden, speciellt under höstfisket genererar prickfisk i baljan. Förutom att funka ypperligt till laxfisk är Huskyn dessutom en dräpare på gös. Det som i någon mån talade emot balsavobblern Husky var att färgvalen var sparsmakade. I slutet av 1990-talet var färgvalen följande; B, CW, GFR, P, S, SD och SFC.
För att råda bot på färgfattigheten lät man måla upp egna kulörer. Lilja Sportfiske i Kristinehamn (numera nedlagt) tog exempelvis fram egna färger. En kollektion balsahuskys skickade till USA för ommålning. Detta var innan de svenska betesmålarna gjort entré med sina färgsprutor. Fiskeguide Petter Larsson med hemort Kristinehamn var redan då under 1990-talet i släpfiskefarten och tingade påpassligt några av Liljas USA-målade Husky 13 cm.
En av Liljas, en skrikig gul med rött öga, syns på bilden här ovan. Tillsammans med 17-årige sonen Casper gjordes aftonen 22 juni ett släpfiskepass efter gös i Vänerns norra skärgård med lyckat fångstresultat. Ynglingen Casper fick privilegiet att veva hem en mycket grann 83 cm lång Vänergös med vikt 7,3 kilo som bettade på den gula, numera vintage 11 gram rapala husky made of balsa 13 cm float.
Vi har 100% koll på utrustningen du behöver för varje outdooraktivitet du kan tänka dig.
Quality Unlimited AB
Magasinsgatan 2
461 30 Trollhättan
Vandring
Löpning
Fiske
Cykling
Jakt
Copyright © 2024 outdoor.se, alla rättigheter reserverade
