Forskare vid Umeå universitet i samarbete med kollegor vid Amsterdams universitet publicerade våren 2003 i den ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences intressanta rön om abborrarnas liv. Studien ger en första heltäckande förklaringen av dynamiken i tusenbrödratillstånd.

”Gigantiska kannibaler driver dynamiken i sjöars ekosystem”

Forskare vid institutionen för ekologi och geovetenskap i Umeå undersökte sammansättningen av abborre samt djur- och växtplankton i en liten skogssjö i Västerbotten under åren 1992 till 2001. I den aktuella sjön fanns det under vissa perioder gott om tusenbröder, det vill säga abborrar som stannat upp i växten eftersom de inte fått i sig tillräckligt med näring.

Det finns många sjöar med tusenbrödratillstånd. Tidigare har man utgått från att det föds en ny årsklass som utvecklas till nya tusenbröder när de gamla tusenbröderna dör bort, säger Lennart Persson, professor vid Umeå universitet. I sådana fall skulle sjöarna ständigt bestå av tusenbröder. Men så är inte fallet. Umeåforskarna har nu visat att fisksamhället växlar mellan två olika faser. I den ena fasen dominerar några få gigantiska abborrar och årsyngel. I den andra fasen dominerar tusenbröder. Skiftet mellan de olika faserna påverkar hela sjöekosystemet ända ner till minsta lilla växtplankton. Biomassan hos växtplankton är exempelvis mer än dubbelt så hög under gigantfasen som under tusenbrödrafasen. Oberoende av ålder livnär sig abborrar på djurplankton även om årsyngel har den största effekten på djurplankton.

KANNIBALER
Större abborrar är dessutom kannibaler och äter gärna yngre abborrar. För att de äldre abborrarna ska få i sig så mycket energi som möjligt bör de unga offren inte vara alltför små. Tidigare modeller har inte tagit hänsyn till den energi som fisk, i det här fallet abborrar, kan utvinna via kannibalism. I artikeln i Proceedings of the National Academy of Sciences visar författarna empiriskt och med en modell att detta är av högsta betydelse för fisksamhällets dynamik. Genom kannibalism kan abborrarna under en fas bli väldigt storvuxna. Dessa gigantiska fiskar driver dynamiken i sjöekosystem.

När antalet äldre abborrar, kannibaler, är högt förorsakar de en stor dödlighet bland de unga offren. Men kannibalerna växer sakta och blir tusenbröder, eftersom de inte kan utvinna tillräckligt med energi då deras offer, abborrynglen, är väldigt små när de fångas. På grund av den höga kannibalismen finns det bara årsyngel under en kort period av tillväxtsäsongen. Trycket på årsynglets huvudsakliga föda, djurplankton, är därför låg, vilket i sin tur leder till att djurplankton kan trycka ned sin föda, växtplankton, till låga nivåer. Samtidigt är nyrekryteringen av abborre väldigt liten på grund av den höga kannibalismen. Dödligheten hos äldre abborrar kompenseras därför inte och antalet kannibaler minskar år för år. När tillräckligt många tusenbrödraabborrar dött bort förlorar de kontroll över sina offer, som därmed också överlever längre och blir större.

GIGANTER
De kvarvarande kannibalerna kommer därför att öka dramatiskt i storlek och bli giganter genom att äta av de stora årsyngeln. Även om de gigantiska kannibalerna bara är få till antalet ökar den totala fruktbarheten för några år framåt. Under den här tiden föds det alltså fler abborrar och dessutom överlever fler årsyngel. Ynglen konkurrerar då ut de ettåriga abborrarna, som svälter till döds, vilket sker eftersom årsynglet trycker ner den gemensamma födan, djurplankton, till väldigt låga nivåer. Detta leder i sin tur till en ökning av djurplanktons föda, växtplankton. Eftersom ettåriga abborrar konkurreras ut av årsyngel sker dock en mycket liten ny rekrytering till de gigantiska kannibalerna och efter ett antal år kompenseras inte dödligheten hos giganterna av den höga fruktbarheten per gigant. Antalet årsyngel minskar därmed, vilket i sin tur leder till minskad konkurrens för ettåriga abborrar, som därför överlever sitt andra levnadsår och bildar en ny stark årsklass av kannibaler. Denna starka årsklass kommer på grund av sitt stora antal att kraftigt kannibalisera på kommande års årsyngel och äter dessa då de är yngre och mindre energirika, varmed abborrbeståndet återigen kommer att domineras av tusenbröder.

Gammal abborre under luppen->>

Catch and release går ut på att fångad fisk ska släppas åter i vattnet i oskadat skick. I ett seriöst c&r ingår bl.a. att minimera fiskens exponering i luften. Tips! Vid ismete är det lämpligt att fylla pulkan med vatten. När sedan storgäddorna hugger tätt är det bara att sjösätta dem i pulkan för återhämtning. Därefter kan man i raskt tempo väga, mäta, fotografera och släppa fiskarna åter.

Glöm inte att väga fisken med en bra våg innan du släpper din fångst.

Pimpelfiske från is idkas vanligtvis med pimpelsticka, rev och pirk. Det är således inget måste att spöt är försett med en pimpelrulle. Det är gott nog att linan förvaras på en enkel spole eller två pinnar på spöt. Vid napp handhalas fisken upp genom hålet. Under senare år har intresset samt användandet av speciella pimpelrullar till vintrigt pimpelfiske ökat.

Pimpelrullar är inget nytt påfund. Redan så tidigt som i mitten av 1940-talet marknadsförde AB Urfabriken i Svängsta via broschyren Record Fiske en pimpelrulle med namnet Record 300. (se bild ovan) ABU:s pimpelrulle tillverkades i en liten serie under en kort period och i företagets första utgåva av Napp och Nytt 1948 fanns den inte med. I samlarkretsar av gamla rullar är ABU:s pimpelrulle efteraktad. En svårfunnen rulle som betingar ett högt pris, oftast fyrsiffrigt sådant.

Det finns exempelvis haspelrullar som är gjorda för att användas specifikt till isfiske, modell pimpelfiske. Det som oftast skiljer en ”iskall” rulle mot en vanlig haspelrulle är bl.a. att den frostiga upplagan har en större diameter på spolen, vilket ska reducera att linan tvinnas, exempelvis då den via handkraft med stängd bygel dras av spolen. Till detta kan läggas att spolen på en ”frusen” haspel dessutom brukar vara grundare, alltså sväljer färre meter lina än vad en ordinär haspeltrumma gör. I pimpelsammanhang handlar det inte om några långa kast, därav en grund spole. Lintrissan på bygeln som linan löper över då fisken/betet vevas upp från djupet brukar dessutom vara fast (ej lagrad/rörlig) på en isfiskehaspel. Onödigt med lagrad/rörlig lintrissa på en isfiskerulle då rörliga delar oftast fryser fast i minusgrader.

Black Betty Free Fall

Iskall haspelrulle i all ära, men isfiskerullen framför alla andra som gett eko bland pimpelnördar är Fish 13 Black Betty Free Fall. Enkelt förklarat är BBFF att likna med en storspolig flugrulle. BBFF har ett bromssystem ut över det vanliga och kan under fajt justeras. Linan släpps ut via ”vantvänligt” tryck på en trigger. Det Fria Fallet, alltså hur lätt linan löper ut från spolen justeras via bromsmagnet. Så kallade ”professional overrun” är därför sällsynt.
Se kort filmklipp BBFF->

Ps. Uppfattningen vad ett lyckat pimpelfiske är för något skiftar från person till person samt från en dag till en annan. Vissa dagar räcker det med att under lättsamma former umgås i goda vänners lag. Vid andra tillfällen är det fullt fokus på troféfisk som gäller. Oavsett vilket så är pimpelfiske alltid lika kul då fiskeupplevelser inte mäts i kilon.

Skaror med spöfiskare har senaste tiden flockats vid Forshemsviken, norr om Hällekis Vänern för att fånga regnbåge i mängd. Ryktet att kassodlingen i området råkat ut för ett haveri har spritt sig långt utanför kommungränsen. Hur mycket fisk som slunkit ut från odlingen och ut i Vänern är oklart. En dagsaktuell koll i kassarna visar att fisken däri uppvisar tecken på ohälsa. Där flyter död fisk med svamp samt fiskar som simmar upp och ner och visar tecken på att duka under. Även en titt ned i borrhålen i närheten av kassarna ser man död fisk på botten. Fiskafänget över lag är dock inte dött utan det nappar titt som tätt.

Odlingen drivs av EM-lax AB. På deras hemsida står följande info. Citat; ”EM-Lax grundades 1983 av Olav Rydholm. Idag mer än 20 år senare är företaget en av de ledande producenterna av ögonpunktad rom och regnbågsyngel i Sverige med produktion på fem olika platser i södra Sverige. EM-Lax är ett familjeföretag som använder den senaste tekniken inom danskt och svenskt vattenbruk med en produktion av flera arter fisk, med majoriteten av produktion av Regnbåge (Oncorhyncus mykiss), men även Röding (Salvelinus alpinus) och lax (Salmo salar). Den större delen av bolagets produktion av yngel och ögonpunktad rom går vidare till matfiskproduktion. Men bolaget säljer även sina produkter för utplantering i hotade vattendrag eller till sportfiske entusiaster”.

Motordriven spark som utrustats med ekolod funkar ypperligt att i maklig fart läsa bottendjup och hitta fisk med. Allra bäst funkar metoden om isen är spegelblank och något blöt. Motorsparken på bild tillhör pensionär, tillika tekniskt kunnige Henry.H från Skövde. Nämnde herre har under en räcka av år testat sk. motordrivet ekolodsfiske med framgång.

På styret sitter förutom ekolodet även en gps monterad. En riktigt bra gps kommer underlätta. När ekolodet signalerar intressanta hak, typ djupkant eller fisk markeras platsen med ett knapptryck på gps:en. Området scannas därefter av mer noggrant och där det ser som mest lovande ut borras hål i isen för att sedan låta pirken gå mot botten. Måhända kommer belöningen omgående i skepnad av linsträckare.

Ekolodets givare ligger/sitter innesluten i en behållare fylld med vätska, blandning av vatten och T-röd. Underdelen på behållaren, typ blåsa, är av nöttålig latexgummi som under färd ligger löst an på glatt yta och formbart följer isens skiftningar. Över fuktiga isvidder med is-tjocklek runt 10-20 centimeter ”slår” ekolodet i botten/fisk lätt som en plätt.

Här har vi samlat de bästa ekoloden till ditt nästa fiskeäventyr.

Uppfattningen vad ett lyckat pimpelfiske är för något skiftar från person till person samt från en dag till en annan. Vissa dagar räcker det med att under lättsamma former umgås i goda vänners lag. Vid andra tillfällen är det fullt fokus på troféfisk som gäller. Oavsett vilket så är pimpelfiske alltid lika kul då fiskeupplevelser inte mäts i kilon. Pimpla väl.

Ps. Gös och abborre är ypperliga matfiskar och vällagad nyfångad fisk via eget spö smakar extra gott. Från is till smaklig spis. Använd en filékniv för att underlätta arbetet med att tillaga fisken.

Jan Arvidsson från Sävenfors är sedan många år helt såld på kylslaget pimpelfiske, speciellt efter abborre. Från att i decennier varit en ”vanlig” pimpelfiskare tog han för några vintrar sedan steget att börja fiska ”The American Way”, där speciellt isfiskeekolod är en iögonfallande del av utrustningen. Metoden kräver dessutom speciella spön och isfiskerullar plus balanspimplar, jiggar/myskor av tungsten mm för att fullt ut gå ”from ice age to digital age”. Linor som funkar mycket bra till det nya isfisket är fluorcarbon alt. Berkley NanoFil.

Från att ha varit en utpräglad abborrfiskare utökade Jan.A vintern 2015/16 sin pimpelrepertoar till att även omfatta gös. Janne gillar utmaningar och fiskar både ofta och gärna så fort isen bär. Dock ägnar han sig aldrig åt mängdfiske. Nej, efter att några hyggliga stekfiskar fångats vevas balansaren upp och ekolodet stängs av. Det är färdigfångat för dagen. Limit your kill gäller.

Gös och abborre har sluten simblåsa. I bokserien In Fishermen, Walley (fem böcker om totalt 1 250 sidor) beskrivs gösfiskets alla aspekter och där framkommer bl.a. att dödstalen orsakade av barotrauma (trycksjuka) inte ska underskattas och detta även om fisken ser frisk ut då den släpps åter. Undersökningar på djupfångad gös (walley) visar att dödligheten ligger runt åtta procent då fångstdjupet noterades till 9 meter. På 12 meters djup var dödstalen 18 procent för att öka till 36 procent på 15 meter. Notera att angivna tal endast gäller gös som drabbats av trycksjuka. Andra skador som även de inverkar menligt på fiskens överlevnad som ögon- och krokskador samt luftexponering mm. är undantagna i ovanstående siffror.

För att i möjligaste mån undvika Catch, Release and Kill-fiske måste vetenskapliga fakta beaktas samt para dessa med lokala förutsättningarna som gäller för dagen och stunden. Vid minsta tveksamhet att skonsamt C&R äventyras låter man bli att fiska, eller så väljer man att behålla fångsten. Vällagad gös är delikat på tallriken.

Inför pimpelfisketuren kan man studera sjökort och skapa sig en uppfattning om sjöns storlek och karaktär. Försök även att luska ut fiskens trivselplatser och huggperioder. Det påstås att merparten av all fisk håller till över hårdbotten. Även om man spöfiskat under många år är det aldrig fel att läsa, studera och begrunda böcker Lästips – Gösfiske fakta o fisketips-> och artiklar om fisk och fiske. Att kolla in fiskliga filmklipp på You Tube berikar också.

Pimpelfiske efter gös vintertid är för de allra flesta ett okänt begrepp. En bra början är att djuppimpla (10-20 m) över hårdbotten med en 25-30 gram tung balanspimpel försedd med en 8:ans färgkrok som aptitretare. Håll samtidigt koll på ekolodsskärmen som med blinkningar och streck indikerar lockryck och fiskens reaktion på dessa. Fiskespänningen att på skärmen i realtid se strecken flyta samman (hugget) och samtidigt känna rycket i spöt ger rejäl darr på fiskenerven. Varning! Att nyttja isfiskelod är ytterst beroendeframkallande. Det tar bara några få blinkningar att bli en Electronic Sonar Junkie

Att fiska Put & Take, gärna från is är populärt. Det finns tusentals så kallade intensivvårdade vatten som det regelbundet pytsas ut fisk i. Regnbåge i portionsstorlek är den vanligaste PT-fisken. Dock finns det fiskeområden som satsar på stooor regnbåge och även röding av rekordformat. Grycksbo Fiskeklubb i Dalarna är en av dessa aktörer som satsar på ”big fish”. Klubben har i Stensjöområdet nyligen satt ut regnbåge och röding för en rekordsumma i klubbens snart hundraåriga historia.
Idag, den 26 december kl.08.00 skedde premiären. Senaste nytt se Grycksbo fk–>

Rödingar med vikter över tio kilo styck (12,8-kilos i topp) är för tillresta fiskare i hundratal det främsta lockbetet. Det är röding av stammen Artic Superior som genom riktad avel blir riktigt stor i jämförelse med fjäll- och storröding. Vad Sportfishing News erfar är detta första gången som rödingar av rekordformat satts ut i ett svenskt P&T-vatten.

Grycksbo Fiskeklubb-> i Dalarna har inför årets vinterfiskepremiär den 26 december i Stensjöområdet satt ut regnbåge och röding till en rekordsumma i klubbens snart hundraåriga historia. Åtskilliga av fiskarna som sjösatts väger upp emot tio kilo styck och vissa är ännu tyngre. Det snackas om en röding på 12,8 kilo!

Det är röding av stammen Artic Superior-> som genom riktad avel blir riktigt stor i jämförelse med fjäll- och storröding. Vad Sportfishing News erfar är detta första gången som rödingar av rekordformat satts ut i ett svenskt P&T-vatten.

Grycksbo fiskeklubbs Jocke Höglund hoppas att premiärfisket ska bli en trevlig tillställning med tajta linor därtill och hälsar hugade isfiskare välkomna.

Ytterligare info o filmklipp när jätterödingar sjösätts i Stensjön->

Inför vintersäsongen 2013 damp en trio Jaw Jacker ned i min pulka för vidare färd ut på isen. Mitt mesta fiske med spöhållaren JJ hittills har riktats efter regnbåge i några tjärnar i Bergslagen och på den vägen är det fortfarande.

Årets isfiskepremiär klarades av fredagen den 11 november 2016. Fiskekamrat var fiskodlare Jan Arvidsson, en av ägarna till Sävenfors Sportfiske och sedan senhösten 2013 helt såld på fiske, modell American Way. Janne är med största sannolikhet den person som i svenskt vatten betvingade den första fisken via spö riggat i en Jaw Jacker. Premiärhugget briserade klockan 11.30 den 24 november 2013 i Källtjärn.

Fisken krokas ytligt
Vid minsta sniff på agnet löser utlösningsmekanismen blixtsnabbt ut och krokar fisken längst ut i gapet. Väta i kombination med minusgrader trögar dock utlösningsmekanismen till sig. Ytligt krokad fisk på pytteliten krok gör att den lätt kan lösgöras och släppas oskadd åter om man fiskar catch and release. Pyttesmå mormyskor som spetsats med en liten degkula av doftbetet Berkley Power Bait har varit mesta betet. Live-baits som maggot och mjölmask samt stendöd tändstickslång konserverad fisk har också funkat.

Snövit ABU-combo bäst i test
Vi har testat och använt en snårskog av olika spön, rullar och linor. Top of the line är kombinationen ABU Garcia 28″ medium Veritas Ice Series Rod med en Abu Garcia Advantage reel i rullfästet. Spöt har en rapp klinga med helaktion och bockar djupt då det sitter apterat i hållaren. Den vita Abu Garcia Advantage rullen får också tummen upp. Rullbromsen är synnerligen jämn och mattar vuxen fisk utan att rycka. Nylonlinor i tjocklekarna 0,22-0,25 mm har dominerat rullarnas trummor. Tunn, stum Berkley Nanolina har även provats med godkänt resultat.

Kritik gällande fiske med JJ har hörts. Att det inte är ett äkta sportfiske då spöt sitter i en spöhållare och gör mothugg per automatik. Vad jag förstår är fisk som fångas på spö, rulle, lina och krok lika med sportfiske oavsett om spöt hålls i handen eller sitter löst nedstucket i en spöhållare. Lägg därtill att fisken alltid krokas ytligt och därför kan släppas oskadd åter då C&R idkas bidrar till att The Jaw Jacker making good ice fishermen great.