Vänerns yrkesfiskare rapporterar att de 2019 tillsammans landade 7 815 kilo lax och öring, vilket omräknat blir ca 2 200 blankfiskar med uppskattad medelvikt 3,5 kilo. Fördelning av fångsten är 4 944 kilo insjölax och 2 871 kg kilo insjööring.

Medelfångst av lax & öring de senaste fem åren har legat på 12,80 ton/år. Årets fångst (7,81 ton) ligger således mycket under snittet. I jämförelse med 2018 års fångstal (12,9 ton) är 2019 siffror 5,1 ton lägre. Historiskt sett var det under 1990-talet som nätfiskets glansdagar rådde i Vänern. På den tiden ilandfördes cirka 50 ton lax/öring årligen

Vänern – nätfångad odlad lax & öring åren 2014 till 2019
2019 =  7,8 ton ( 4,9 ton lax & 2,8 ton öring)
2018 = 12,9 ton (11,1 ton lax & 1,8 ton öring)
2017 = 11,7 ton ( 9,3 ton lax & 2,4 ton öring)
2016 = 14,3 ton (10,1 ton lax & 4,1 ton öring)
2015 = 17,0 ton (13,5 ton lax & 3,4 ton öring)
2014 = 17,0 ton (12,4 ton lax & 4,5 ton öring)

(Fångstuppgifter Hav & Vatten)

Lax- och öringutsättningarna i Vänern finansieras av…
De årliga utsättningarna av smålaxar/öringar i Klarälven och Vänern bekostas till övervägande delen av Fortum Sverige AB (kompensationsutsättningar) och Laxfond Vänern samt frivilliga bidrag från trollingklubbar m.fl. Noterbart i sammanhanget är att 2019 sattes ingen Gullspångslax ut vare sig i Vänern eller Klarälven. Även i år, 2020 kommer utsättningarna av Gullspångslax nollas.
Läs mer om Vänerlax/öring här->

En hel del har hänt på Vätterfronten under 2010-talet. Exempelvis våren 2016 fångades ett nytt Svenskt rekord på gädda, en 21,07-kilos med längd 128 cm. Lägg därtill att den numera mycket populära fiskemetoden vertikalfiske efter röding introducerades sommaren 2010.

Öringfångsterna har pekat uppåt under gångna decenniet, vilket till stor del beror på lyckade biotopjobb i tillrinnande lekvattendrag. Ju fler romkorn som kläcks, högre överlevnad på smolten vilket per automatik ger bättre återfångster.

Laxfisket är i nuläget svajigt. Åren 2011-2014 var däremot bra. Fångstresultaten från senaste stortävlingar som Hjodraget och Laxcup Vättern samt mindre klubbtävlingar visar på usla laxfångster. Som lök på laxen har utsättningsmaterialet av Gullspångsstam blivit en bristvara och fr.o.m. i år ersatts med småvuxen Klarälvslax->>

2010 inleddes med kyla och is. Det skulle dröja till mitten av april innan isen försvann i skärgården och gäddfisket i öppet vatten kom igång. Vårfisket efter ”suggor”, alltså stora lekgäddor är synonymt med Vätterns norra skärgård.

2010 års Vättersugga, tillika Sveriges tyngsta nämnda år, vägde 17,20 kilo med längd 124 cm. Fångstdatum 20 april. Se bild ovan. 2011 års tyngsta Vättergädda vägde 18,78 kg och mätte 125 cm. 2015 års tyngsta vårgädda vägde 18,26 kg med längd 124 cm. Svenska rekordgäddan 21,07 kg med längd 128 cm->> fångades den 1 april 2016. Ytterligare en Vättergädda som sticker ut är en kustfiskefångad 17,5-kilos från klipporna norr om Granvik den 22 januari 2017. Se bild nedan.

2010 Vertikalfiske efter röding introduceras
Fiskekompisarna, tillika närkingarna Stefan ”Källan” Källström och Jonas Svensson ställde en afton i juli 2010 båtfärden till norra delen av Vättern i närheten av Stångskäret för att fiska röding. Gammalt, hederligt rödingfiske stod bl.a. på programmet. Båtpimpelfiske, spö och blänke är rödingfiske på gammalt vis.

Radarparet Stefan och Jonas hade förutom pimpelgrejor även tagit med sig haspelspön för att om möjligt betvinga röding på dessa. Jonas hade några dagar tidigare fångat Vätterns första sk. vertikalröding, en 65 centimeters på jigg. Rödingen i djupet registrerades via ekolod för att sedan ”prickskjutas” med jiggen.

Däremot tekniken att tokveva hem betet från djupet tillskrivs inte Stefan eller Jonas. Nej, det är Jonas fru, Ann Charlotte som av misstag tokvevade fast första rödingen. Efter några timmar på sjön utan något napp ville hon hem, och i frustration började hon tokveva upp jiggen. Pang! så satt den där. Resten är som sagt historia. Fröet till det moderna rödingfisket var sått. Stefan är i vissa fiskekretsar en kändis och via sitt kontaktnät inom fiskesvängen spred han de vertikala rödingrönen vidare.

2010 Under tre dagar i augusti genomfördes provfiske efter röding via trolling. Bakom projektet stod Länsstyrelsen Jönköping.

Fångade rödingar, oavsett storlek, märktes med sändare och släpptes åter och följdes sedan via pejling för att se utfallet av Catch & release.

2011-2014 var laxfisket bra. Lyckade utsättningar av Gullspångslaxar var orsaken. Kustfisket var nämnda säsonger glimrande. En nybörjare inom kustfiskegebitet fångade under sin första säsong, senhösten 2013 hela 17 laxar! Kustfiskare med rutin firade även de triumfer->>

Laxfisket i Vättern är helt beroende av regelbundna, tillika lyckade utsättningar av smålaxar och storleken på utsättningstalen är den yttersta gränsen på återfångsttalen. Det går helt enkelt inte att dra upp fler laxar än vad som satts ut.

Vätterns unika karaktär med branta klipphyllor och bråddjup ända in till land gör att strandfiske funkar. Att det är tillåtet att fritt fiska från land härleds till våren 1985 då det fria handredskapsfisket infördes.

2013 Gigantisk Vätterröding fångades via lodutter

Lördag förmiddag den 31 augusti äntrade Smålänningen Bo Wiblom sin nio meter långa Vättersnipa i Gränna hamn för några timmars rödingfiske på Vättern. Via metoden lodutter med kopparspinnare fångade Bo tidernas tyngsta röding. På Gränna Fiskrökeri krönta våg visade exakt 10,3 kilo, en hanfisk som mätte 90 cm.

Lodutterfiske efter Vätterröding är en gammal tradition runt Vättern.->> Dock en utdöende fiskeform till det moderna trollingfiskets fördel.

2014 avslutades märkning av lax i Vättern.

Vitsen att ”tagga” fisk är att framtida återfångster ska visa laxens tillväxt och i viss mån även om utsättningen varit lyckad eller ej. En ganska trubbigt metod att få fram pålitliga fakta. Perioden 1982-2002 där 48 000 märkta laxungar ingick visade på hela 18,4 procent återfångst, vilket är ett mycket högt tal.

2015. Vätternvårdsförbundet rapporterar att uppemot 30 000 rödingar beräknas återutsättas vid fritidsfiske i Vättern varje år.

Kunskapen om rödingens överlevnad vid återutsättning är begränsad men en genomförd studie i Vättern visar att dödligheten ligger mellan 10-30 procent på återutsatt röding.

2015. Sportfiskeförbundet tar över ansvaret för utsättningarna av sättfisk till Vättern->>

2017 Klimatförändringar hotar ekosystemet i Vättern->>
-Klimatförändringarna kommer att förändra hela detta kallvattenekosystem som har varit mer eller mindre oförändrat sedan inlandsisen drog sig tillbaka, säger Måns Lindell på Vätternvårdsförbundet. Varmare Vättern kan slå hårt mot djur- och växtliv i sjön, till exempel rödingen. Forskare vid Örebro universitet har i en pilotstudie sett att halterna av mikroplaster ligger tio gånger högre i Vättern än i Östersjön.

2018 Sista utsättningen av Gullspångslax i Vättern?->>

2019 Karlsborgsortens Fiske och Fiskevårdsförening (KFFF) höll fredagen den 15 mars informationsmöte under temat Har laxfisket i Vättern en framtid?->>

2019 Laxcup Vättern vid vägs ände!
Laxcup Vättern har sedan starten 1991 förknippats med tuff vintertrolling med chans på stor insjölax. En tillbakablick 1991-2019 visar att under alla dessa år har 25 st. Laxcup Vättern genomförts av 27 möjliga. Sedan 2012 till dags datum är det Karlsborgsortens Fiske & Fiskevårdsförening med backning av externa krafter som arrangerat. Ynka 11 laxar vägdes in 2019->>

Decenniet är avslutat. Hög tid att sammanfatta några fisk- och fiskerelaterade händelser från 2010-talet gällande Vänern, Sveriges mesta insjöfiskevatten. Tio epokgörande, typ ut- eller avvecklingar följer.

1. 2019 sattes det inte ut så mycket som en enda liten Gullspångslax vare sig i Klarälven eller Vänern. En historisk händelse i Vänerns moderna era. Avsaknad av tillräcklig mängd med frisk avelsfisk är den främsta orsaken till uppkommit läge. Få eller inga befruktade romkorn är lika med tomma odlingskar. Noll Gullspångslax! Inledningen av 2020-talet ser fortsatt mörk ut för sjöns juvel, Gullspångslaxen.

2. Ytterligare en historisk händelse som skett under 2010-talet är att Fortums kompensationsutsättningar (175 000 smolt/år) numera baseras övervägande delen av ettårig sättfisk. Förr om åren var det tvåårig sättfisk som gällde i Klarälven och Vänern. Laxfond Vänern håller dock fortfarande fast vid att endast sätta ut tvåårig sättfisk, vilket i deras fall sker på skilda platser runt Vänern.

3. Inför Laxfond Vänerns utsättningar 2019 slog Länsstyrelsen Västra Götaland stopp för fortsatta utsättningar i Baggerud och Laxhall. Laxhall Brommösund, Torsö är sedan många år en erkänt bra utsättningsplats och hundratusentals prickfiskar har under årens lopp satts ut just där.

Även Baggerud i Vänerns nordöstra hörn ströks som utsättningsplats. Närheten till Gullspångsälven är orsaken till stoppen då risken att felvandrare (odlad fisk) simmar upp i Gullspångsälven ska minimeras så långt det bara går. Lägg därtill att Länsstyrelsen och HaV hösten 2019 presenterade ett förslag på ett utökat fredningsområde utanför Gullspångsälven, vilket sätter stopp för allt trollingfiske i en stor del av Värmlandssjön om förslaget genomförs. Beslut i frågan tas under 2020.

4. I mitten av augusti 2019 invigdes en helt nybyggd, toppmodern fiskodling i Gammelkroppa, Filipstad. En odling som enligt uppgift kostade 110 miljoner kronor att bygga. Odlingen är optimerad för att kunna ta fram runt 200 000 ettåriga sättfiskar/år.

Nya Wermlands-tidningen skrev i samband med invigningen. Saxade citat från NWT.se följer;

”Här ska framtidens Klarälvslaxar och öringar födas upp. – Det finns ingen liknande anläggning, säger Marco Blixt, fiskeansvarig hos Fortum. Det har odlats lax och öring i Gammelkroppa i många år. Men den tidigare anläggningen blev omodern och Fortum beslutade att investera i en ny.

– Tidigare var det en väldigt enkel utomhusanläggning. Allting behövde förbättras, säger Marco Blixt. – Vi har utrett många olika alternativ. Vi har tittat på lägen i Forshaga och i Deje, men efter många vändor och förstudier landade vi i att vi stannar kvar i Gammelkroppa.

Nu står en modern inomhusanläggning klar och ska framöver leverera smolt – smålaxar och öringar – som ska sättas ut i Klarälven och Vänern. Verksamheten kallas för kompensationsodling.

På hösten kläms fiskar på rom i Fortums anläggning i Forshaga. Därefter körs den till kläckeriet som finns i odlingen i Gammelkroppa. Efter ett eller två år, när laxarna och öringarna nått stadiet smolt, lämnar de odlingen. – Vi är skyldiga att sätta ut 175 000 smolt årligen. Det villkoret är kopplat driften av våra vattenkraftverk i Klarälven och Gullspångsälven. Om vi inte sätter ut fisken får vi inte köra våra vattenkraftverk, säger Marco Blixt.

Enligt honom är den nya anläggningen Sveriges första klimatanpassade kompensationsodling. Här kan vattnet anpassas och temperaturen sänkas många grader när det behövs. Något som kan vara avgörande.

Under förra årets (2018) varma sommar var dödligheten bland fiskynglen hög. – Förra året var extremt. Då hade vi en yngeldödlighet på 60 procent. Det är inte acceptabelt. Den nya anläggningen har dragit intresse till sig. – Det är många i branschen som har hört av sig och vill komma och titta. Fiskodlingen ägs av Fortum, men den drivs på entreprenad av Gammelkroppa lax AB”.

5. Lax- och öringfisket i Vänern de senaste tio åren har understundom varit makalöst bra. Säsongerna 2018/19 har stuckit ut allra mest med flertal imponerande fångster av välväxta insjölaxar. Exempelvis vid Kinnekulleträffen 2019 fångade årets vinnarlag Team Karlsson & Nordh, Götene ett sexpack Gullspångslaxar med den rekordtunga vikten 46,58 kilo, vilket gav imponerande 7,76 kg/lax i medelvikt.

Det är Kinnekulleträffens tyngsta balja sedan starten 1992. Tidigare rekordbaljor har vägt 39,72 kilo (Team Olsson 2018) och 39,08 kilo (Team Big Catch 1998). Ytterligare ett sexpack av dignitet (46 kg prick) fångades på Dalslandssidan av sjön den 6 januari 2019 av Zoltan & Tobbe. Två av laxarna vägde 10+ kg. Se bild nedan.

Laxen med stort G från 2010-talet bordades den 15 december 2018 i Dalbosjön. Strömstadsbon Lars Lycke tillsammans med svärfar Kjell Olsen är duon bakom fångsten.

Storlaxens exakta vikt noterades på krönt våg hos ICA Kronan, Mellerud till 13 606 gram->  Enligt fångststatistiken är 13,606:an (99 cm lång) tidernas näst tyngsta Gullspångslax som fångats på sportfiskeredskap i Vänern. Vänerrekordet på lax lyder 13,92 kg och är från 17 dec. 2007.

6. Tävlingsarenorna Kinnekulleträffen i Hällekis som startade våren 1992 och Sunnanåträffen Mellerud som såg dagens ljus hösten 1985 är fortfarande i allra högsta grad med i trollingfiske-matchen. Visserligen har arrangörsstaberna skiftat under årens lopp, men grundidén att jobba för ett fortsatt bra laxfiske i Vänern är fast förankrat. Under senare år har arrangörerna av trollingtävlingar (träffar och klubbmästerskap mm) samlat in hundratusentals kronor för inköp av sättfisk.

7. Mars 2015. Till ny VD för Laxfond Vänern utsågs Thomas Johansson från Mellerud. Thomas är naturintresserad med bl.a. uppdrag inom Svenska Jägarförbundet, Västra Götaland Väst. Det har visat sig att Herr Johansson är en träffsäker herre även inom fiskesvängen. Han har föredömligt jobbat och agerat transparant för att stärka laxfisket i Vänern.

”Laxfond Vänern är en stiftelse som bildades 1988 av kommunerna och länsstyrelserna runt sjön. Syftet är bl.a. att skapa ett bra fiske efter lax och öring. Laxfonden finansierar årligen utsättning av smolt på skilda platser i sjön. Verksamheten leds av en styrelse på fem personer samt en vd. För att bereda frågor finns inrättat en fiskeridelegation med företrädare för fiskeintressen, naturvårdsintressen, turism m fl. Årligen hålls ett laxting där aktuella frågor presenteras. VD Laxfond Vänern Thomas Johansson”.

8. December 2016. Länsstyrelsen Västra Götalands Län. Virussjukdomen infektiös pankreasnekros, IPN, konstaterades i början av december 2016 vid avelsfisket för Vänerns laxbestånd. För att förhindra smittspridning införde Jordbruksverket smittskyddsåtgärder på avelsfiskanläggningen i Forshaga där den smittade fisken återfanns. Smittans källa är oklar. Fisken/arna som uppvisade IPN var honfisk av Gullspångsöring. Inga nya fall av IPN har konstateras.

9. Det fångas varje höst avelsfisk i Klarälven, Forshaga. Lekfisk som sedan kramas på rom och mjölke. Efter att rommen befruktats läggs kornen i kläckbackar och transporteras sedan vidare till karantän i speciella lokaler. Personal från Statens Veterinärmedicinska Anstalt håller koll på att avelsfisk och romkorn i detta läge är fri från sjukdomar.

10. April 2019. Vid invägning och scanning Kinnekulleträffen 2019 noterades tävlingens allra första Pit Taggade fisk, en Klarälvslax.

Klarälvslaxen hade satts ut som ettårig (vikt 28 gram längd 152 mm) den 10 maj 2017 i Klarälven, Forshaga. 23 månader senare (12 april 2019) fångades den på spö utanför Baggerud. Vikt 2 650 gram med längd 62 cm, vilket gör en tillväxt på 114 gram/månad.

Källor; Fortum Sverige AB, Fiskodlingarna Sävenfors, EM Lax och Gammelkroppa Lax AB samt Länsstyrelserna Västra Götaland, Värmland och Laxfond Vänern m.fl.

Intresset att kustfiska insjölax från Vätterns klippor är en sysselsättning som gillas av många spöslitare. Att uppleva fiskelyckan att ha en fullvuxen Gullspångslax på tråden är svårslaget.

Det råder dock nya tider med anledning att utsättningarna av Gullspångslax gått i stå och ersatts med Klarälvslax -> med start våren 2019. Chansen finns dock ännu att få känna rycket av Gullspångslax då det så sent som i maj 2018 sattes ut 20 000 små g-laxar. Laxar som om de haft en hygglig överlevnad, tillika tillväxt i dagsläget (nov. 2019) gott och väl mäter över minimåttet 60 cm.

Fångstrapporterna i höst har inte duggat tätt, tyvärr. Nej, de har varit ovanligt sparsmakade, åtminstone med avsändare Västgötasidan av Vättern. Några få laxar har dock fångats från klipporna i höst, exempelvis i närheten av Granvik. Tilläggas kan att senhöst/vinter 2018 var fångsterna också synnerligen klena. Däremot var säsongen 2017 understundom okej. Dock inte att jämföra med fornstora kustfiskesäsonger då huggen duggade tätt.

Tips på gångbart ”godis” som brukar falla Gullspångarna i smaken är kustvobblers, typ beten som syns på bilden nedan.

Kustfiske efter Gullspångslax i Vättern snart ett minne blott!->

Vi som gillar kustfiske kan i närtid vara med om ett historiskt fiskafänge i Vätterns moderna era! Någon av oss – du eller jag – kan faktiskt bli den som fångar Vätterns sista Gullspånglax.

Tillbakablick – Kustfiskefångade 20,4-kilos Gullspångslax->

Fredag den 24 maj 2019 var det nypremiär för utsättning av Klarälvslax i Vättern. 10 900 tvååriga Klarälvslaxar sattes ut i Starbäcks hamn. Se MLiV-> Fiskodling EM-lax Fengersfors levererade.

Senast det sattes ut Klarälvslax i Vättern (14 800 st.) var 1985. Kort efter 1985 års utsättning av K-lax var ett faktum protokollfördes att framtida utsättningar, med start 1986 skulle endast Gullspångslax sättas ut. Främsta orsak till beslutet var att tidigare utsättningar av G-lax visat på mycket goda återfångsttal, allt enligt märkningsförsök.

Klarälvslax har satts ut i Vättern år 1979 (15 000 st.) år 1983 (9 100 st.) år 1984 (14 600 st.) och år 1985 (14 800 st.), vilket sammantaget blir 53 500 K-laxar. Tusentals av K-laxarna som sattes ut i Vättern ovan angivna år hade märkts med sk. Carlinmärke.

Finessen med att märka fisk är att vid återfångst få svar på hur fiskens tillväxt varit, vilka utsättningsplatser som gett hög överlevnad och var i sjön de flesta återfångsterna gjorts. Ambitionen från myndighetshåll, då som nu, bör vara att satsade kronor på inköp av sättfisk ska ge så många och stora laxar som möjligt åter. Sedan 2014 har dock inga märkningar av sättfisk i Vättern skett.

Hur stor kan en Klarälvslax bli i Vättern?
Den tyngsta återfångade, brickmärkta Klarälvslax från Vättern fick friheten den 9 september 1984 som 20 cm lång i Breviks hamn. Den 13 maj 1987 (33 månader senare) gick den bet och hade då uppnått en längd på 83 cm och vikt 6 600 gram, vilket visar på en genomsnittligt tillväxt 200 gr/månad. En Klarälvslax på dryga sex kilo är en stor sådan. Enligt Fortums avelsfiske i Klarälven Forshaga, Vänern ligger snittvikten på lekvandrande K-laxar runt 3,5-4 kilo. Hur årets utsättningar (totalt tvåårig 10 900 st. i maj samt 8 000 st. tvåsomrig i oktober.) av K-laxar i Vättern utlöper kommer de som trollar/kustfiskar att få se om några år.

Tyngsta märkta Gullspångslax från Vättern 14,995 kilo
Som jämförelse kan konstateras att den största, märkta Gullspångslax som återfångats i Vättern är betydligt ”biffigare” än den tyngsta Vätter K-laxen på 6,6 kg. Notera märkt Gullspångslax i Vättern. (I december 1997 registrerades en omärkt Gullspångslax på 20,4 kilo-> vägd på krönt våg)
Den tyngsta Gullspångslaxen med en Carlinbricka i ryggen vägde 14 995 gram och var 109 cm lång. Utsättningsplats var i Breviks hamn den 13 maj 2004 och mätte vid sjösättning 148 mm. Den ca. 70 gram G-laxen levererades av Sävenfors Fiskodling. Den 11 november 2007 (42 månader efter utsättning) vägde den 14,995 kilo. Dess tillväxttakt hade varit 356 gr/månad.

Gullspångslax härstammar från Vänern och anses vara världens mest snabbväxande sk. Landlocked Atlantic Salmon, insjölax som lever hela sitt liv i sötvatten. De extremt få kvarvarande exemplaren av vilda fiskar leker i Gullspångsälven, ett tillflöde till Vänern och dess avkomma, alltså smolten växer sig sedan stora i nämnda innanhav.

När det gäller de lekmogna Gullspångslaxarna som kommer från odling fångas de i fiskfällan i Forshaga, Klarälven. När processen flyter på enligt planerna kramas leklaxarna på rom och mjölke och avkomman från dessa föds sedan upp i odlingar för att efter två år i mänsklig omvårdnad levereras som smolt till Vättern. Tyvärr har avelsfisket efter Gullspångslax i Klarälven fallerat under senare år pga. olika orsaker och därför har brist (avsaknad) på avelsfisk uppstått. I nuläget finns därför inga Gullspångslaxar att köpa till Vättern (gäller också till Vänern). Därför kommer Klarälvslax ersätta Gullspångslax i Vättern.

Kinnekulleträffen 2019 med STM i Trolling avgjordes dagarna 12-14 april med ut- och målgång Hönsäter hamn, Hällekis.
87 båtlag var anmälda och full styrka deltog Dag 1. Antalet båtlag ”sjönk” till 85 på lördagen och 67 på söndagen. Väderleksläget de tre tävlingsdagarna var frostnupna mornar, kall nordanvind och solsken. Uttryck hördes; att det var bistert att vistas på sjön. Fiskafänget var trots sin kylslagenhet bra. Exempelvis kånkades tre fulla baljor iland. Den tyngsta av trion sexpack vägde 46,58 kilo. Lägg därtill att tre laxar över tio kilo fångades samt inte att förglömma att årets Kinnekulleträff bjöd på den rekordhöga medelvikten (5,40 kg) av 221 invägda lax- och öringar. 74 båtlag registrerades för fångst.

Två av tre tävlingsdagar räknas i Kinnekulleträffen.

Årets vinnarlag Team Karlsson & Nordh, Götene inledde fredagen den 12 april (Dag 1) med att fånga ett sexpack Gullspångslaxar med den rekordtunga vikten 46,58 kilo, vilket gav imponerande 7,76 kg/lax i medelvikt.

Det är Kinnekulleträffens tyngsta balja sedan starten 1992. Tidigare rekordbaljor har vägt 39,72 kilo (Team Olsson 2018) och 39,08 kilo (Team Big Catch 1998). Lag Karlsson & Nordh vägde Dag 2 in tre (14,82 kg) blankfiskar och Dag 3 två laxar (15,85 kg) med en 10,21-kilos i topp.

Lag F.I.S från Färgelanda tog silver. Fredag hade de fyra fiskar (24,05 kg), lördag fyra (27,58 kg) och söndag, en 3,34-kilos.

Bronsplatsen belades av Team Wiljen från Töreboda som även de startade med ett halvdussin (37,14 kg) blankfiskar under fredagen. Lördag vägde de in två fiskar (10,76 kg) och söndagen en 7,3-kilos.

Tre Gullspångslaxar över 10 kilo fångades under Kinnekulleträffen 2019.

1. Team Marcus/Abbe, Tibro vikt 11,160 kg (91 cm). Fångstdatum 12 april.

2. Team Tidan, Tidan vikt 10,440 kg (höger bukfena klippt) Fångstdatum 12 april.

3. Team Karlsson & Nordh, Götene vikt 10,21 kg (höger bukfena klippt) Fångstdatum 14 april.

Kinnekulleträffen 2019 tre tyngsta Gullspångsöringar
1. Team Håkan & Emil, Lerdala vikt 8,94 kg. Fångstdatum 12 april.

2. Team Full Säl, Ingelstad vikt 8,61 kg. Fångstdatum 12 april.

3. Team De Gule, Laxå vikt 8,56 kg (80 cm). Fångstdatum 14 april. De Gule fångade under söndagen vid Storebank fem Gullspångsöringar med medelvikt 6,19 kilo.

Fångstfakta Kinnekulleträffen 2019
87 anmälda båtlag och 74 av dessa vägde tillsammans tävlingsdagarna in 221 laxfiskar (totalvikt 1194,49 kg) med medelvikt 5,40 kilo.
Antal laxar 145 stycken (70 st. hade höger bukfena klippt) och 76 öringar = 221 laxfiskar.

Söndag Dag 3 – kl.07.00-15.00
67 båtlag på sjön och 25 av dessa vägde tillsammans in 18 laxar och 22 öringar med medelvikt 5,11 kg. Finaldagens toppfisk, en 10,21-kilos G-lax betvingades av Lag Karlsson & Nordh, Götene.

Lördag Dag 2 – kl.07.00-17.30
85 båtlag fajtades och 33 av lagen hade fiskelyckan att väga in 31 laxar och 23 öringar. Medelvikt 5,17 kg. Lördagens toppfisk blev en 83 cm lång Gullspångslax med vikt 9,23 kilo som fångades av Team Blomman, Hova.

Fredag Dag 1 – kl.07.00-17.30
87 båtlag deltog och 64 vägde in 127 godkända (minimått 62 cm) laxar- (96 st.) och öringar (31 st.) med den dunderhöga medelvikten 5,59 kg. En Gullspångslax med vikt 11,16 kilo var fredagens tyngsta fisk. Team Marcus & Abbe från Tibro registrerades för bamselaxen.

(Kinnekulleträffen 2018 fångades det 342 laxfiskar med sammanlagda vikten 1547,6 kilo som gav medelvikt 4,53 kg/fisk. Av 74 deltagande lag vägde 64 in fisk. En 90 cm lång Gullspångslax med vikt 9,53 kilo blev 2018 års tyngsta tävlingsfisk).

Karlsborgsortens Fiske och Fiskevårdsförening (KFFF) höll fredagen den 15 mars 2019 informationsmöte under temat ”Har laxfisket i Vättern en framtid?”. Nämnda förening har sedan 2013 arrangerat Laxcup Vättern med hemmahamn Karlsborg. Laxcup Vättern hade premiär i november 1991. Under laxcup-resans historia har tävlingsledningen skiftat. Sedan 2007 har intäkterna från Laxcup Vättern varit den mest betydande bidragsgivaren till insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. MLiV bildades vårvintern 2003 för att i viss mån ”rädda” laxutsättningarna, vilket nödvändigtvis inte är detsamma som att förbättra laxfångsterna. MLiV har troget slussat bidragen vidare till i huvudsak finansiering av sättfisk i skepnad av små Gullspångslaxar. Under MLiV tidiga år var det Länsstyrelsen som skötte upphandlingen av sättfisk, kontroll av odlingar och administrativa göromål mm. Sedan 2015 är tågordningen dock en annan, ty då gjorde Sportfiskeförbundet entré på den sk. smoltarenan och antog bl.a. uppdraget upphandlingen av sättfisk mm. Över en natt blev på så vis sättfisken 25 procent dyrare då de belades med moms från att tidigare ha varit momsbefriade.

KFFF gav inte tappt utan har till utsättningarna 2015-2018 matat in cirka 200 000 kronor till MLiV. Återkopplingen från MLiV och Sportfiskeförbundet har enligt KFFF däremot varit näst intill obefintlig! Klubbledningen, med ordförande Stefan Åberg i spetsen, tog därför i december 2018 beslutet att tillfälligt frysa innestående (ca 110 000 kr) medel för att om möjligt få svar på frågan ”Vad får vi för pengarna, egentligen?”

Även funderingar kring varför all sättfisk sedan 2009 spolas ut i sjöns sydvästra kant i Starbäcks hamn och inte sprids ut på flera platser runt sjön är för klubbledningen också ett frågetecken. Lägg därtill att laxfrågan i Vättern 2019 befinner sig i ett vägskäl, såsom att Gullspångslaxen i nuläget och ett antal år framöver kommer vara ett minne blott och ersätts med småvuxen Klarälvslax. Tidigast 2022 kan Gullspångslax åter bli aktuell som sättfisk.

Inför KFFF;s informationsmöte fredagen den 15 mars 2019 hade förutom laxfiskeintresserade även MLiV-folk och Sportfiskarnas Peter Belin bjudits in. Cirka 40 personer hörsammade inbjudan. Dock kom ingen från styrelsen i MLiV och/eller Sportfiskeförbundet. Oavsett ansvarigas bortavaro kunde en del intressanta fakta presenteras och som i någon mån rätade ut några av KFFF;s frågetecken. Fakta som inhämtats från Länsstyrelsens många genom åren gjorda undersökningar, typ återfångster av märkt fisk och vilka utsättningsplatser runt sjön som gett bäst återfångster.

De visar att utsättningar gjorda i norra delen av Vättern gett bättre återfångster än de i Starbäck. Även en sammanställning för utsättningar, kostnader och intäkter för Vättern åren 2015-2018 presenterades. Lägg därtill historisk dokumentation i skepnad av bilder/fångstrapporter av de tyngsta fångsterna av Östersjölax, Gullspångslax och Klarälvslax gjorda i Vättern visades.

Sammanställning av utsättningar, kostnader och intäkter för Vättern åren 2015-2018.

76 958 Gullspångslaxar har satts ut Starbäcks hamn. Sättfiskarna har inklusive transport kostat 2 124 166 kronor (snittpris styck 27,60 kr).

Lägg därtill kostnader för utfört arbete av Länsstyrelsen på 162 975 kronor (styck per smolt 2,10 kr)

samt arbetskostnader utfört av Sportfiskarna 217 000 kronor (styck per smolt 2,80 kr), vilket sammantaget blir 2 504 141 kronor, vilket gör ett snittpris per smolt 32,50 kronor sjösatt och klart.

Dalslänningen Tommy Nerstrand, trollingfiskare/fiskeguide samt jobbar som projektledare för Mera Lax i Vänern har gjort det igen. Fångat Gullspångslax över tio kilo. Så sent som den 22 november 2018 bedrog han en 10,2-kilos Gullspångare. Idag, den 6 januari 2019 var det åter dags att plocka fram storlaxhåven för att näta en 11,42-kilos. Båten sjösattes i Sunnanå hamn för vidare färd mot området Bananen/Jeppe. Det är nämnda område som levererat flera granna blanklaxar senaste månaderna. I topp tronar en fetlax på 13,606 kg som fångades av Team Inge Koll den 15 december 2018.

Tommy ”Tratt” Nerstrand
Kombinationen hett hak som håller storfisk är något som alla trollare önskar sig. Tommy lät förväntansfullt tio beten gå sjön. Mittenspöt på babords sida satt en löja tacklad i en Jackpot skalle (grön/UV) med en tratt 10 cm framför betet. Linlängd 90 fot och 30 gram bly. Vid tvåtiden ylade rullen som satt fast på nämnda spö våldsamt av att hugget med stort H var ett faktum. Trots kylslaget vatten (4,4 grader) rusade fisken hårt inledningsvis. Pressen från spöt i kombination kallvatten fick dock fisken att tappa sugen ganska omgående. Den gick mest och stökade tungt för att om möjligt slippa loss. Tommy spöade obarmhärtigt fisken mot storlaxhåven. Laxen är stor – den ska upp, var hans motto. Med van hand lät han sedan laxen omslutas av rymningssäkert håvgarn. Gullspångslax 11,42 kilo – längd 92 cm och omkrets 67 cm. Nytt personbästa, tillika båtrekord på Gullspångslax, jippie.

Bukfenorna i behåll
Enligt kännare inom laxodlarskrået är fisken med största sannolikhet från utsättningarna våren 2015 då det sattes ut i slutet av april 7 500 i Baggerud och i Gaperhult 7400, vilket sammantaget blir 14 900 tvååriga (103 gr/medelvikt) Gullspångslaxar med intakta bukfenor. Sävenfors Fiskodling var odlingen som levererade.

Utsättningarna av Gullspångslax upphör!
Från och med i år, 2019 är det slut med utsättningarna av Gullspångslax med avs. Laxfond Vänern & trollingklubbar då odlingarna Sävenfors och Fengerfors inte har någon G-lax att leverera. I bästa fall tidigast 2022 kan det åter finnas G-lax för leverans. Dock inte alls säkert då nämnda odlingar köper rom/yngel från Gammelkroppa Lax AB som sköter avelsfisket i Klarälven vid Forshaga. Olika anledningar har gjort att brist (gäller endast G-lax) på avelsfisk i Klarälven uppstått. Det är inte tillåtet att ersätta Gullspångslax med Klarälvslax i Vänern. Däremot har myndigheterna gett klartecken till att småvuxen Klarälvslax sätts ut i Vättern som substitut för Gullspångslax.

Ps! Laxfond Vänern & trollingklubbar har som mål under 2019 sätta ut 70 000 Gullspångsöringar i Vänern.

Dalslänningen Tommy Nerstrand är en välkänd trollingfiskare/fiskeguide som numera även jobbar som projektledare för Mera Lax i Vänern Det är Laxfond Vänern som är projektets ägare. Mera lax i Vänern är precis vad det låter då projektets mål är en hållbar finansiering för att säkerställa Vänerns laxfiske.

En sen avbokning på guidefisketur gav Tommy tillfälle att fiska själv idag, torsdag den 22 november 2018. Båten sjösattes vid Tösse och fiskeplats var utanför Tössekusten. De yttre förhållandena var gråväder med ringa vind. Ett och annat måsdyk signalerade att det hölls ytliga kalas på nors. Att svepa fram med betena i norsstimmen är helt rätt då även rovfisken lockas dit.

Grejorna var i sjön runt niotiden. Timmarna gick, inget hugg. Märkligt. Tommy fiskar både ofta och gärna med tacklade benlöjor, så även idag. På styrbords djuprigg fiskades sex meter ned en löja trädd i en grön/gul VK skalle med en hemmamålad UV tratt framför. I stort sett då klockan klämtade 12.00 kom äntligen dagens första hugg, typ tunggung på nämnda riggspö. Bottendjupet där fisken högg noterades till 20 meter och vattentempen i området var 8,7 grader.

Av tyngden i spöt att döma var fisken stor. Tommy är en mycket rutinerad drillare så någon panik ombord var det inte fråga om. Nej, håven låg redo där den skulle vara och fiskenerverna var också under kontroll. Fisken i djupet trilskades och höll sig väl utom synhåll 8-10 meter ned under båten. Fisken registrerades på ekolodet. Det tog Tommy cirka 20 minuter att få in fisken i rymningssäkert håvgarn. En Gullspångslax med vikt 10,2 kilo som mätte 92 centimeter. Fångstman med lax i famn dokumenterades på sjön via mobilkamera. Det blev dagens enda hugg. Enligt kännare inom laxodlarskrået är fisken med största sannolikhet från utsättning våren 2015. Nämnda år sattes det ut i Vänern (Baggerud o Gaperhult) sammantaget 14 900 tvååriga Gullspångslaxar med intakta bukfena.

Trollingtävlingen Åmål Trophy, Vänern avgjordes lördagen den 17 november 2018. På startlinjen räknades 58 team in, vilket enligt tävlingsledningen var mycket glädjande. När invägningen av dagens fångst var avklarad kunde konstateras att 27 båtlag av 58 hade lagt godkänd (minimått 62 cm) laxfisk på vågen. Trophyvinnare blev Team JS via 2 laxar och 3 öringar med sammanlagd vikt 30,26 kilo, vilket blir medelvikt 6,05 kg/fisk.

Totalt vägdes det in 25 insjölaxar (åtta av dessa hade höger bukfena klippt) plus 25 insjööringar med den sammanlagda vikten 277,40 kilo. 277,40 kilo delat med 50 gör en medelvikt på 5,54 kilo/fisk. Enligt kännare av Vänertrollingtävlingar är det den högsta medelvikten som registrerats från Vänern. Årets laxkungsteam blev Lag Andersen via en 9,92 kilos Gullspångslax. En Gullspångsöring med vikt 8,34 kilo blev Trophytävlingens tyngsta prickfisk och landades av Team Tiara. Glädjande i sammanhanget, förutom den höga medelvikten, var att fisken uppvisade god kondition, typ hade få skador av karplus som tidigare under säsongen varit påtaglig. Lösslös fisk på bettet gav således glans åt Åmål Trophy 2018.