Kategori: Laxfiske

Yrkesfisket i Vänern redovisar kraftigt minskade fångster av lax & öring 2019.

Vänerns yrkesfiskare rapporterar att de 2019 tillsammans landade 7 815 kilo lax och öring, vilket omräknat blir ca 2 200 blankfiskar med uppskattad medelvikt 3,5 kilo. Fördelning av fångsten är 4 944 kilo insjölax och 2 871 kg kilo insjööring.

Medelfångst av lax & öring de senaste fem åren har legat på 12,80 ton/år. Årets fångst (7,81 ton) ligger således mycket under snittet. I jämförelse med 2018 års fångstal (12,9 ton) är 2019 siffror 5,1 ton lägre. Historiskt sett var det under 1990-talet som nätfiskets glansdagar rådde i Vänern. På den tiden ilandfördes cirka 50 ton lax/öring årligen

Vänern – nätfångad odlad lax & öring åren 2014 till 2019
2019 =  7,8 ton ( 4,9 ton lax & 2,8 ton öring)
2018 = 12,9 ton (11,1 ton lax & 1,8 ton öring)
2017 = 11,7 ton ( 9,3 ton lax & 2,4 ton öring)
2016 = 14,3 ton (10,1 ton lax & 4,1 ton öring)
2015 = 17,0 ton (13,5 ton lax & 3,4 ton öring)
2014 = 17,0 ton (12,4 ton lax & 4,5 ton öring)

(Fångstuppgifter Hav & Vatten)

Lax- och öringutsättningarna i Vänern finansieras av…
De årliga utsättningarna av smålaxar/öringar i Klarälven och Vänern bekostas till övervägande delen av Fortum Sverige AB (kompensationsutsättningar) och Laxfond Vänern samt frivilliga bidrag från trollingklubbar m.fl. Noterbart i sammanhanget är att 2019 sattes ingen Gullspångslax ut vare sig i Vänern eller Klarälven. Även i år, 2020 kommer utsättningarna av Gullspångslax nollas.
Läs mer om Vänerlax/öring här->

Laxutsättning – Varför utsättningar av lax i Vättern?

Laxutsättning – Varför utsättningar av lax i Vättern?
Så lyder rubriken på en artikel som hösten 2019 publicerades på Länsstyrelsens hemsida vattern.org–> Daniel Rydberg, Fiskerikonsulent i Jönköping har författat/sammanställt artikeln och ger en historisk tillbakablick samt förklarar dagsaktuellt läge. Det har uppenbarligen hänt en hel del sedan de regelbundna utsättningarna av smålaxar i Vättern drog igång för i runda slängar 60 år sedan.

Nya tag togs 2015
En viktig händelse i modern tid är att sedan 2015 har ansvarsfördelningen mellan intressenter, organisationer och myndigheter tydliggjorts, vilket bör räta ut eventuella frågetecken bland fiskare i gemen samt hos fisk- och naturintresserade i allmänhet. Även orsaken att återfångsterna av lax i dagsläget inte återspeglar utsättningstalen förklaras också. Visserligen inte en vetenskaplig förklaring, men väl en sannolik sådan.

Citat;
Länsstyrelsen ger tillstånd, beviljar medel samt deltar i kontrollerna av fisken.
Sportfiskarna är huvudman och ansvarar för det praktiska genomförandet av utsättningarna samt genomför delar av kontrollerna.
Mer lax i Vättern arbetar för att genom insamling och fördelning av medel ge förutsättningar för utsättning av så mycket lax som möjligt i Vättern.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bidrar med biologiska råd bland annat gällande huruvida laxens närvaro påverkar Vätterns värdefulla ekosystem.
Fiskodlarna ansvarar för att leverera utsättningsfisk av god kvalitet.


Varför Sportfiskarna och inte Länsstyrelsen?
Citat;
”Länsstyrelserna var i många år huvudman för utsättningarna men ansvarsfördelningen ändrades 2015 då Sportfiskarna tog över ansvaret för utsättningarna. Bakgrunden var att länsstyrelserna ville renodla sin roll som myndighet samtidigt som Sportfiskarna såg arbetet som ett sätt att stärka sitt arbete med att gynna sportfisket i Vättern”.

– Sportfiskarna har således sedan 2015 till dags dato skött sin uppgift som huvudman helt enligt ansvarsfördelningen och fixat sättfisk till Vättern. Sportfiskarna med Peter Belin i spetsen (2015-2019) har således jobbat hårt och resultatet av deras slit och släp kan utläsas i antal sättfiskar som sjösatts. Åren 2015-2018 sattes det ut 76 958 Gullspångslaxar och 18 900 Klarälvslaxar 2019–>, vilket sammantaget blir 95 858 sättfiskar. Det gör ett snitt på 19 171 sättfiskar/år. Som mest är det tillåtet att sätta ut 20 000 sättfiskar (insjölax) årligen.

Länsstyrelsen har även de fullgjort sin uppgift genom att ha gett tillstånd till utsättningarna samt beviljat medel mm. MLiV har via insamlade medel i skepnad av hundratusentals kronor bidragit till att spä på smoltkassan. Att SLU gjort sitt i sammanhanget kan förutsättas.

Vad Fiskodlarna anbelangar har de bevisligen levererat sättfisk, vilket kan avläsas i antalet sättfiskar som spolats ut i sjön sedan 2015. Starbäcks hamn som är belägen i Vätterns sydvästra del är platsen där alla de 95 858 sättfiskarna sjösatts. Följdfråga. Vilken plats är Vätterns bästa utsättningsplats? Daniel Rydberg skriver följande.

Citat;
”Återfångsten är dels ett mått på överlevnad och dels ett mått på tillväxt. Riktigt låg återfångst beror med all sannolikhet inte på utsättningsplats utan på utsättningsmaterialets kvalitet”.


– Laxutsättningar är en färskvara och största delen som är ”inne” i fisket i nuläget (läs december 2019) härrör från 2017 och framförallt 2018 års utsättningar. Senast snabbväxande Gullspångslax (tvåårig fisk) sattes ut i Starbäck skedde våren 2018 och levererades av EM-lax (15 400 st.) och Källefall Fiskodling (4 600 st.)

 Maxad utsättning av Gullspångslax så sent som 2018–> och ändå är återfångsterna sparsmakade! Trollare och kustfiskare undrar, typ vad de allt sämre återfångsterna beror på, egentligen. Kan en av orsakerna till de sviktande återfångsterna vara valet av utsättningsplats? Länsstyrelsens svar på frågan är glasklar. Citat; ”Riktigt låg återfångst beror med all sannolikhet inte på utsättningsplats utan på utsättningsmaterialets kvalitet”.

Sänka minimåttet alt. minska utsättningsmängden lax

Följdfråga. Hur kommer Länsstyrelsen att agera om mot förmodan återfångsterna helt plötsligt blir påtagligt goda med många, stora laxar som fångstresultat? Länsstyrelsens svar lyder.

Citat;
”Konkurrensen om bytesfisk eller andra effekter kan på sikt medföra problem. Om man i framtiden bedömer att risken för påverkan på Vättern blir för stor är sänkning av minimimåttet på lax en åtgärd som kommer att prioriteras. Ett sänkt minimimått skulle minska laxens påverkan på Vätterns ekosystem. En ytterligare åtgärd är att minska utsättningsmängden av lax. Till exempel skulle en ökad överlevnad av utsatta laxsmolt som gör att fler klarar sig förstärka risken för konkurrenseffekter”.

KFFF frågar – Vad får vi för pengarna, egentligen?

Karlsborgsortens Fiske och Fiskevårdsförening (KFFF) höll fredagen den 15 mars 2019 informationsmöte under temat ”Har laxfisket i Vättern en framtid?”. Nämnda förening har sedan 2013 arrangerat Laxcup Vättern med hemmahamn Karlsborg. Laxcup Vättern hade premiär i november 1991. Under laxcup-resans historia har tävlingsledningen skiftat. Sedan 2007 har intäkterna från Laxcup Vättern varit den mest betydande bidragsgivaren till insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. MLiV bildades vårvintern 2003 för att i viss mån ”rädda” laxutsättningarna, vilket nödvändigtvis inte är detsamma som att förbättra laxfångsterna. MLiV har troget slussat bidragen vidare till i huvudsak finansiering av sättfisk i skepnad av små Gullspångslaxar. Under MLiV tidiga år var det Länsstyrelsen som skötte upphandlingen av sättfisk, kontroll av odlingar och administrativa göromål mm. Sedan 2015 är tågordningen dock en annan, ty då gjorde Sportfiskeförbundet entré på den sk. smoltarenan och antog bl.a. uppdraget upphandlingen av sättfisk mm. Över en natt blev på så vis sättfisken 25 procent dyrare då de belades med moms från att tidigare ha varit momsbefriade.

KFFF gav inte tappt utan har till utsättningarna 2015-2018 matat in cirka 200 000 kronor till MLiV. Återkopplingen från MLiV och Sportfiskeförbundet har enligt KFFF däremot varit näst intill obefintlig! Klubbledningen, med ordförande Stefan Åberg i spetsen, tog därför i december 2018 beslutet att tillfälligt frysa innestående (ca 110 000 kr) medel för att om möjligt få svar på frågan ”Vad får vi för pengarna, egentligen?”

Även funderingar kring varför all sättfisk sedan 2009 spolas ut i sjöns sydvästra kant i Starbäcks hamn och inte sprids ut på flera platser runt sjön är för klubbledningen också ett frågetecken. Lägg därtill att laxfrågan i Vättern 2019 befinner sig i ett vägskäl, såsom att Gullspångslaxen i nuläget och ett antal år framöver kommer vara ett minne blott och ersätts med småvuxen Klarälvslax. Tidigast 2022 kan Gullspångslax åter bli aktuell som sättfisk.

Inför KFFF;s informationsmöte fredagen den 15 mars 2019 hade förutom laxfiskeintresserade även MLiV-folk och Sportfiskarnas Peter Belin bjudits in. Cirka 40 personer hörsammade inbjudan. Dock kom ingen från styrelsen i MLiV och/eller Sportfiskeförbundet. Oavsett ansvarigas bortavaro kunde en del intressanta fakta presenteras och som i någon mån rätade ut några av KFFF;s frågetecken. Fakta som inhämtats från Länsstyrelsens många genom åren gjorda undersökningar, typ återfångster av märkt fisk och vilka utsättningsplatser runt sjön som gett bäst återfångster.

De visar att utsättningar gjorda i norra delen av Vättern gett bättre återfångster än de i Starbäck. Även en sammanställning för utsättningar, kostnader och intäkter för Vättern åren 2015-2018 presenterades. Lägg därtill historisk dokumentation i skepnad av bilder/fångstrapporter av de tyngsta fångsterna av Östersjölax, Gullspångslax och Klarälvslax gjorda i Vättern visades.

Sammanställning av utsättningar, kostnader och intäkter för Vättern åren 2015-2018.

76 958 Gullspångslaxar har satts ut Starbäcks hamn. Sättfiskarna har inklusive transport kostat 2 124 166 kronor (snittpris styck 27,60 kr).

Lägg därtill kostnader för utfört arbete av Länsstyrelsen på 162 975 kronor (styck per smolt 2,10 kr)

samt arbetskostnader utfört av Sportfiskarna 217 000 kronor (styck per smolt 2,80 kr), vilket sammantaget blir 2 504 141 kronor, vilket gör ett snittpris per smolt 32,50 kronor sjösatt och klart.

Yrkesfisket Vänern landade 2018 totalt 12,92 ton lax & öring

Vänerns yrkesfiskare rapporterar att de 2018 tillsammans landade 12 925 kilo lax och öring, vilket omräknat blir ca 3 700 blankfiskar med uppskattad medelvikt 3,5 kilo. Fördelning av fångsten är 11 136 kilo insjölax och 1 789 kilo insjööring.

Medelfångst av lax & öring de senaste fem åren är 14,58 ton. Årets fångst (12,92 ton) ligger således under snittet. Noterbart är att fångsten av öring 2018 är den lägsta i modern tid.

Historiskt sett var det under 1990-talet som nätfiskets glansdagar rådde i Vänern. På den tiden ilandfördes cirka 50 ton lax/öring årligen. Minskade fångster, javisst! Men prisbilden på lax har varit på uppåtgående under senare år, vilket till viss mån i rena kronor kompenserat de lägre fångsterna.

Vänern – nätfångad odlad lax & öring åren 2014 till 2018
2018 = 12,9 ton (11,1 ton lax & 1,8 ton öring)
2017 = 11,7 ton ( 9,3 ton lax & 2,4 ton öring)
2016 = 14,3 ton (10,1 ton lax & 4,1 ton öring)
2015 = 17,0 ton (13,5 ton lax & 3,4 ton öring)
2014 = 17,0 ton (12,4 ton lax & 4,5 ton öring)

(Fångstuppgifter Hav & Vatten)

Lax- och öringutsättningarna i Vänern finansieras av…
De årliga utsättningarna av smålaxar/öringar i Klarälven och Vänern bekostas till övervägande delen av Fortum Sverige AB (kompensationsutsättningar) och Laxfond Vänern samt frivilliga bidrag från trollingklubbar m.fl.

Utsättningarna av Gullspångslax upphör!
Från och med i år, 2019 är det slut med utsättningarna av Gullspångslax med avs. Laxfond Vänern & trollingklubbar då odlingarna Sävenfors och EM Lax i Fengerfors inte har någon G-lax att leverera. I bästa fall tidigast 2022 kan det åter finnas G-lax för leverans. Dock inte alls säkert då nämnda odlingar köper rom/yngel från Gammelkroppa Lax AB som sköter avelsfisket i Klarälven vid Forshaga. Olika anledningar har gjort att brist (gäller endast G-lax) på avelsfisk i Klarälven uppstått.

2015-2018 har det totalt satts ut 432 582 Gullspångslaxar i Vänern & Klarälven

Åren 2015-2018 har det totalt satts ut 432 582 Gullspångslaxar i Vänern & Klarälven fördelat på 224 570 ettåriga och 212 727 tvååriga sättfiskar. 318 686 (74% av 432 582 st.) med fettfenan & höger bukfena klippt och övriga 113 896 (26%) med bara fettfenan klippt.

Gullspångslax totalt 2018 = 87 361 fördelat på 53 180 tvååriga och 34 181 ettåriga. (42 000 endast klippt fettfena och 45 361 klippt fettfena & höger bukfena)

Gullspångslax totalt 2017 = 174 138 fördelat på 68 758 tvååriga och 105 380 ettåriga. (34 300 endast klippt fettfena och 139 838 klippt fettfena & höger bukfena)

Gullspångslax totalt 2016 = 85 975 fördelat på 40 630 tvååriga och 45 345 ettåriga. (22 696 endast klippt fettfena och 63 279 klippt fettfena & höger bukfena)

Gullspångslax totalt 2015 = 85 108 fördelat på 45 444 tvååriga och 39 664 ettåriga. (14 900 endast klippt fettfena och 70 208 klippt fettfena & höger bukfena)

Källor; Fortum Sverige AB, Fiskodlingarna Sävenfors, EM Lax och Gammelkroppa Lax AB samt Länsstyrelserna Västra Götaland, Värmland och Laxfond Vänern m.fl.

Utsättningarna av Gullspångslax upphör!
Från och med i år, 2019 är det slut med utsättningarna av Gullspångslax med avs. Laxfond Vänern & trollingklubbar då odlingarna Sävenfors och EM Lax i Fengerfors inte har någon G-lax att leverera. I bästa fall tidigast 2022 kan det åter finnas G-lax för leverans. Dock inte alls säkert då nämnda odlingar köper rom/yngel från Gammelkroppa Lax AB som sköter avelsfisket i Klarälven vid Forshaga. Olika anledningar har gjort att brist (gäller endast G-lax) på avelsfisk i Klarälven uppstått. Det är inte tillåtet att ersätta Gullspångslax med Klarälvslax i Vänern. Därav kommer Laxfond Vänern & Trollingklubbar under 2019 endast satsa på utsättningar av Gullspångsöring.