Vänerns yrkesfiskare rapporterar att de 2019 tillsammans landade 7 815 kilo lax och öring, vilket omräknat blir ca 2 200 blankfiskar med uppskattad medelvikt 3,5 kilo. Fördelning av fångsten är 4 944 kilo insjölax och 2 871 kg kilo insjööring.
Medelfångst av lax & öring de senaste fem åren har legat på 12,80 ton/år. Årets fångst (7,81 ton) ligger således mycket under snittet. I jämförelse med 2018 års fångstal (12,9 ton) är 2019 siffror 5,1 ton lägre. Historiskt sett var det under 1990-talet som nätfiskets glansdagar rådde i Vänern. På den tiden ilandfördes cirka 50 ton lax/öring årligen
Vänern – nätfångad odlad lax & öring åren 2014 till 2019
2019 = 7,8 ton ( 4,9 ton lax & 2,8 ton öring)
2018 = 12,9 ton (11,1 ton lax & 1,8 ton öring)
2017 = 11,7 ton ( 9,3 ton lax & 2,4 ton öring)
2016 = 14,3 ton (10,1 ton lax & 4,1 ton öring)
2015 = 17,0 ton (13,5 ton lax & 3,4 ton öring)
2014 = 17,0 ton (12,4 ton lax & 4,5 ton öring)
(Fångstuppgifter Hav & Vatten)
Lax- och öringutsättningarna i Vänern finansieras av…
De årliga utsättningarna av smålaxar/öringar i Klarälven och Vänern bekostas till övervägande delen av Fortum Sverige AB (kompensationsutsättningar) och Laxfond Vänern samt frivilliga bidrag från trollingklubbar m.fl. Noterbart i sammanhanget är att 2019 sattes ingen Gullspångslax ut vare sig i Vänern eller Klarälven. Även i år, 2020 kommer utsättningarna av Gullspångslax nollas.
Läs mer om Vänerlax/öring här->
Laxutsättning – Varför utsättningar av lax i Vättern?
Så lyder rubriken på en artikel som hösten 2019 publicerades på Länsstyrelsens hemsida vattern.org–> Daniel Rydberg, Fiskerikonsulent i Jönköping har författat/sammanställt artikeln och ger en historisk tillbakablick samt förklarar dagsaktuellt läge. Det har uppenbarligen hänt en hel del sedan de regelbundna utsättningarna av smålaxar i Vättern drog igång för i runda slängar 60 år sedan.
Nya tag togs 2015
En viktig händelse i modern tid är att sedan 2015 har ansvarsfördelningen mellan intressenter, organisationer och myndigheter tydliggjorts, vilket bör räta ut eventuella frågetecken bland fiskare i gemen samt hos fisk- och naturintresserade i allmänhet. Även orsaken att återfångsterna av lax i dagsläget inte återspeglar utsättningstalen förklaras också. Visserligen inte en vetenskaplig förklaring, men väl en sannolik sådan.
Citat;
Länsstyrelsen ger tillstånd, beviljar medel samt deltar i kontrollerna av fisken.
Sportfiskarna är huvudman och ansvarar för det praktiska genomförandet av utsättningarna samt genomför delar av kontrollerna.
Mer lax i Vättern arbetar för att genom insamling och fördelning av medel ge förutsättningar för utsättning av så mycket lax som möjligt i Vättern.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bidrar med biologiska råd bland annat gällande huruvida laxens närvaro påverkar Vätterns värdefulla ekosystem.
Fiskodlarna ansvarar för att leverera utsättningsfisk av god kvalitet.
Varför Sportfiskarna och inte Länsstyrelsen?
Citat;
”Länsstyrelserna var i många år huvudman för utsättningarna men ansvarsfördelningen ändrades 2015 då Sportfiskarna tog över ansvaret för utsättningarna. Bakgrunden var att länsstyrelserna ville renodla sin roll som myndighet samtidigt som Sportfiskarna såg arbetet som ett sätt att stärka sitt arbete med att gynna sportfisket i Vättern”.
– Sportfiskarna har således sedan 2015 till dags dato skött sin uppgift som huvudman helt enligt ansvarsfördelningen och fixat sättfisk till Vättern. Sportfiskarna med Peter Belin i spetsen (2015-2019) har således jobbat hårt och resultatet av deras slit och släp kan utläsas i antal sättfiskar som sjösatts. Åren 2015-2018 sattes det ut 76 958 Gullspångslaxar och 18 900 Klarälvslaxar 2019–>, vilket sammantaget blir 95 858 sättfiskar. Det gör ett snitt på 19 171 sättfiskar/år. Som mest är det tillåtet att sätta ut 20 000 sättfiskar (insjölax) årligen.
Länsstyrelsen har även de fullgjort sin uppgift genom att ha gett tillstånd till utsättningarna samt beviljat medel mm. MLiV har via insamlade medel i skepnad av hundratusentals kronor bidragit till att spä på smoltkassan. Att SLU gjort sitt i sammanhanget kan förutsättas.
Vad Fiskodlarna anbelangar har de bevisligen levererat sättfisk, vilket kan avläsas i antalet sättfiskar som spolats ut i sjön sedan 2015. Starbäcks hamn som är belägen i Vätterns sydvästra del är platsen där alla de 95 858 sättfiskarna sjösatts. Följdfråga. Vilken plats är Vätterns bästa utsättningsplats? Daniel Rydberg skriver följande.
Citat;
”Återfångsten är dels ett mått på överlevnad och dels ett mått på tillväxt. Riktigt låg återfångst beror med all sannolikhet inte på utsättningsplats utan på utsättningsmaterialets kvalitet”.
– Laxutsättningar är en färskvara och största delen som är ”inne” i fisket i nuläget (läs december 2019) härrör från 2017 och framförallt 2018 års utsättningar. Senast snabbväxande Gullspångslax (tvåårig fisk) sattes ut i Starbäck skedde våren 2018 och levererades av EM-lax (15 400 st.) och Källefall Fiskodling (4 600 st.)
Maxad utsättning av Gullspångslax så sent som 2018–> och ändå är återfångsterna sparsmakade! Trollare och kustfiskare undrar, typ vad de allt sämre återfångsterna beror på, egentligen. Kan en av orsakerna till de sviktande återfångsterna vara valet av utsättningsplats? Länsstyrelsens svar på frågan är glasklar. Citat; ”Riktigt låg återfångst beror med all sannolikhet inte på utsättningsplats utan på utsättningsmaterialets kvalitet”.
Sänka minimåttet alt. minska utsättningsmängden lax
Följdfråga. Hur kommer Länsstyrelsen att agera om mot förmodan återfångsterna helt plötsligt blir påtagligt goda med många, stora laxar som fångstresultat? Länsstyrelsens svar lyder.
Citat;
”Konkurrensen om bytesfisk eller andra effekter kan på sikt medföra problem. Om man i framtiden bedömer att risken för påverkan på Vättern blir för stor är sänkning av minimimåttet på lax en åtgärd som kommer att prioriteras. Ett sänkt minimimått skulle minska laxens påverkan på Vätterns ekosystem. En ytterligare åtgärd är att minska utsättningsmängden av lax. Till exempel skulle en ökad överlevnad av utsatta laxsmolt som gör att fler klarar sig förstärka risken för konkurrenseffekter”.
Karlsborgsortens Fiske och Fiskevårdsförening (KFFF) höll fredagen den 15 mars 2019 informationsmöte under temat ”Har laxfisket i Vättern en framtid?”. Nämnda förening har sedan 2013 arrangerat Laxcup Vättern med hemmahamn Karlsborg. Laxcup Vättern hade premiär i november 1991. Under laxcup-resans historia har tävlingsledningen skiftat. Sedan 2007 har intäkterna från Laxcup Vättern varit den mest betydande bidragsgivaren till insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. MLiV bildades vårvintern 2003 för att i viss mån ”rädda” laxutsättningarna, vilket nödvändigtvis inte är detsamma som att förbättra laxfångsterna. MLiV har troget slussat bidragen vidare till i huvudsak finansiering av sättfisk i skepnad av små Gullspångslaxar. Under MLiV tidiga år var det Länsstyrelsen som skötte upphandlingen av sättfisk, kontroll av odlingar och administrativa göromål mm. Sedan 2015 är tågordningen dock en annan, ty då gjorde Sportfiskeförbundet entré på den sk. smoltarenan och antog bl.a. uppdraget upphandlingen av sättfisk mm. Över en natt blev på så vis sättfisken 25 procent dyrare då de belades med moms från att tidigare ha varit momsbefriade.
KFFF gav inte tappt utan har till utsättningarna 2015-2018 matat in cirka 200 000 kronor till MLiV. Återkopplingen från MLiV och Sportfiskeförbundet har enligt KFFF däremot varit näst intill obefintlig! Klubbledningen, med ordförande Stefan Åberg i spetsen, tog därför i december 2018 beslutet att tillfälligt frysa innestående (ca 110 000 kr) medel för att om möjligt få svar på frågan ”Vad får vi för pengarna, egentligen?”
Även funderingar kring varför all sättfisk sedan 2009 spolas ut i sjöns sydvästra kant i Starbäcks hamn och inte sprids ut på flera platser runt sjön är för klubbledningen också ett frågetecken. Lägg därtill att laxfrågan i Vättern 2019 befinner sig i ett vägskäl, såsom att Gullspångslaxen i nuläget och ett antal år framöver kommer vara ett minne blott och ersätts med småvuxen Klarälvslax. Tidigast 2022 kan Gullspångslax åter bli aktuell som sättfisk.
Inför KFFF;s informationsmöte fredagen den 15 mars 2019 hade förutom laxfiskeintresserade även MLiV-folk och Sportfiskarnas Peter Belin bjudits in. Cirka 40 personer hörsammade inbjudan. Dock kom ingen från styrelsen i MLiV och/eller Sportfiskeförbundet. Oavsett ansvarigas bortavaro kunde en del intressanta fakta presenteras och som i någon mån rätade ut några av KFFF;s frågetecken. Fakta som inhämtats från Länsstyrelsens många genom åren gjorda undersökningar, typ återfångster av märkt fisk och vilka utsättningsplatser runt sjön som gett bäst återfångster.
De visar att utsättningar gjorda i norra delen av Vättern gett bättre återfångster än de i Starbäck. Även en sammanställning för utsättningar, kostnader och intäkter för Vättern åren 2015-2018 presenterades. Lägg därtill historisk dokumentation i skepnad av bilder/fångstrapporter av de tyngsta fångsterna av Östersjölax, Gullspångslax och Klarälvslax gjorda i Vättern visades.
Sammanställning av utsättningar, kostnader och intäkter för Vättern åren 2015-2018.
76 958 Gullspångslaxar har satts ut Starbäcks hamn. Sättfiskarna har inklusive transport kostat 2 124 166 kronor (snittpris styck 27,60 kr).
Lägg därtill kostnader för utfört arbete av Länsstyrelsen på 162 975 kronor (styck per smolt 2,10 kr)
samt arbetskostnader utfört av Sportfiskarna 217 000 kronor (styck per smolt 2,80 kr), vilket sammantaget blir 2 504 141 kronor, vilket gör ett snittpris per smolt 32,50 kronor sjösatt och klart.
]]>
Vänerns yrkesfiskare rapporterar att de 2018 tillsammans landade 12 925 kilo lax och öring, vilket omräknat blir ca 3 700 blankfiskar med uppskattad medelvikt 3,5 kilo. Fördelning av fångsten är 11 136 kilo insjölax och 1 789 kilo insjööring.
Medelfångst av lax & öring de senaste fem åren är 14,58 ton. Årets fångst (12,92 ton) ligger således under snittet. Noterbart är att fångsten av öring 2018 är den lägsta i modern tid.
Historiskt sett var det under 1990-talet som nätfiskets glansdagar rådde i Vänern. På den tiden ilandfördes cirka 50 ton lax/öring årligen. Minskade fångster, javisst! Men prisbilden på lax har varit på uppåtgående under senare år, vilket till viss mån i rena kronor kompenserat de lägre fångsterna.
Vänern – nätfångad odlad lax & öring åren 2014 till 2018
2018 = 12,9 ton (11,1 ton lax & 1,8 ton öring)
2017 = 11,7 ton ( 9,3 ton lax & 2,4 ton öring)
2016 = 14,3 ton (10,1 ton lax & 4,1 ton öring)
2015 = 17,0 ton (13,5 ton lax & 3,4 ton öring)
2014 = 17,0 ton (12,4 ton lax & 4,5 ton öring)
(Fångstuppgifter Hav & Vatten)
Lax- och öringutsättningarna i Vänern finansieras av…
De årliga utsättningarna av smålaxar/öringar i Klarälven och Vänern bekostas till övervägande delen av Fortum Sverige AB (kompensationsutsättningar) och Laxfond Vänern samt frivilliga bidrag från trollingklubbar m.fl.
Utsättningarna av Gullspångslax upphör!
Från och med i år, 2019 är det slut med utsättningarna av Gullspångslax med avs. Laxfond Vänern & trollingklubbar då odlingarna Sävenfors och EM Lax i Fengerfors inte har någon G-lax att leverera. I bästa fall tidigast 2022 kan det åter finnas G-lax för leverans. Dock inte alls säkert då nämnda odlingar köper rom/yngel från Gammelkroppa Lax AB som sköter avelsfisket i Klarälven vid Forshaga. Olika anledningar har gjort att brist (gäller endast G-lax) på avelsfisk i Klarälven uppstått.
Åren 2015-2018 har det totalt satts ut 432 582 Gullspångslaxar i Vänern & Klarälven fördelat på 224 570 ettåriga och 212 727 tvååriga sättfiskar. 318 686 (74% av 432 582 st.) med fettfenan & höger bukfena klippt och övriga 113 896 (26%) med bara fettfenan klippt.
Gullspångslax totalt 2018 = 87 361 fördelat på 53 180 tvååriga och 34 181 ettåriga. (42 000 endast klippt fettfena och 45 361 klippt fettfena & höger bukfena)
Gullspångslax totalt 2017 = 174 138 fördelat på 68 758 tvååriga och 105 380 ettåriga. (34 300 endast klippt fettfena och 139 838 klippt fettfena & höger bukfena)
Gullspångslax totalt 2016 = 85 975 fördelat på 40 630 tvååriga och 45 345 ettåriga. (22 696 endast klippt fettfena och 63 279 klippt fettfena & höger bukfena)
Gullspångslax totalt 2015 = 85 108 fördelat på 45 444 tvååriga och 39 664 ettåriga. (14 900 endast klippt fettfena och 70 208 klippt fettfena & höger bukfena)
Källor; Fortum Sverige AB, Fiskodlingarna Sävenfors, EM Lax och Gammelkroppa Lax AB samt Länsstyrelserna Västra Götaland, Värmland och Laxfond Vänern m.fl.
Utsättningarna av Gullspångslax upphör!
Från och med i år, 2019 är det slut med utsättningarna av Gullspångslax med avs. Laxfond Vänern & trollingklubbar då odlingarna Sävenfors och EM Lax i Fengerfors inte har någon G-lax att leverera. I bästa fall tidigast 2022 kan det åter finnas G-lax för leverans. Dock inte alls säkert då nämnda odlingar köper rom/yngel från Gammelkroppa Lax AB som sköter avelsfisket i Klarälven vid Forshaga. Olika anledningar har gjort att brist (gäller endast G-lax) på avelsfisk i Klarälven uppstått. Det är inte tillåtet att ersätta Gullspångslax med Klarälvslax i Vänern. Därav kommer Laxfond Vänern & Trollingklubbar under 2019 endast satsa på utsättningar av Gullspångsöring.
Strömstadsbon Lars Lycke tillsammans med svärfar Kjell Olsen fick lördagen den 15 december ute på Vänerns vida vidder gå i närkamp med en insjölax av äkta storformat. Duon byttes av under kampens gång för att orka hålla stången, i detta fall ett 7 fot kort Ugly Stick spö, mot besten i djupet. Upprinnelsen till Vänervistelsen, denna ganska blåsiga lördag, var att Melleruds Trollingklubb kallat till KM. En klubbkamp som sent ska glömmas.
Lycke & Olsen som kallar sig för Team Inge Koll släpade sina beten i Dalbosjön i närheten av en plats som kallas Bananen. De yttre förhållandena var en ruffig nordostan som fick vågorna att resa, bottendjup ca. 20 meter, vattentemp 5,7 grader och glesa ansamlingar av bytesfisk under båten. Laget fiskar från en Ryds 550 HT-båt med en 115 hk. Suzuki i aktern.
Vid 12.00-snåret löste plötsligt ett av djupriggspöna. I linändan (Platil 0,40 mm nylon) satt en löja trädd i en Jackpot (kallades förr VK) betesskalle med en Dodger framför som lockblänke. Anrättningen fiskades nio meter ned och tre meter bakom blylodet. Således var linlängden från löja till rulltrumma drygt 12 meter, typ korthållsfiske. Hugget var våldsamt och efterföljande utras var i ordets rätta betydelse brutalt. Ljudet från knarren i Ambassadeurrullen var hysteriskt då laxen i djupet i ett huj tömde rulltrumman på snudd 100 meter lina enligt rullens räkneverk. Att det var något stort som nappat var herrarna ombord helt överens om.
Lars fajtade fisken inledningsvis. Sedan fick Kjell ta över. Ett äkta lagarbete, kort och gott. Efter många om och men och gissningar därtill hur stor fisken kunde vara uppenbarade sig så småningom en storfisk, blank som en hallspegel, utmed båtsidan. Den är stooor… Lars nätade och så var kampen över. Storlaxens exakta vikt noterades på krönt våg hos ICA Kronan, Mellerud till 13 606 gram. Enligt fångststatistiken är 13,606:an tidernas näst tyngsta Gullspångslax som fångats på sportfiskeredskap.
”Den är stor och tung, vilken fantastisk fin lax”
Vänerrekordet på lax lyder 13,92 kilo och fångade den 17 december 2007 utanför Kristinehamn av Fiskeguide Petter Larsson->
]]>
Vad är det som händer med laxen i våra älvar och åar? Som plötsligt blir sjuka och dör. Från Torne älv i norr till Mörrumsån i söder. Kaliber om jakten på orsaken och hur situationen ser ut just nu.
]]>
Tag chansen att för ett rimligt pris boka 3 dagars laxfiske av högsta klass i mars 2019 tillsammans med Östersjöns två mest erfarna laxguider, Jan Svenstrup, Danmark och Johan Abelsson, Sverige. Inga andra guider har mer antal laxfiskedagar och fångster av stora fiskar per säsong på Östersjön under senaste 20 åren.
Du får lära dig hur experterna gör
Chansen att landa ditt livs finaste lax och samtidigt som du få lära dig gångbara fiskeknep som att;
# Trimma dina laxskedar för olika farter.
# Tackla dina sillar/löjor med olika tackel.
# Taktik på havet, hur man ska tänka.
# Hur fiskar man med Flashers/Dodgers.
# Hur fiskar man med Dipsy divers.
# Ytfiske.
# Ekolod och kartplotter kunskaper.
Det finns mycket att tänka på för att bli en bra trollingfiskare, vilket Jan Svenstrup och Johan Abelsson kommer förmedla kunskap om.
Pris 5500 D.KR / 7600 SEK
per person ingår 3 dagars fiske, husrum, frukost, lunchpaket och middag. Utöver detta kommer alla deltagarna få en påse med bra beten med mera.
Plats för 8 personer per omgång. Manskapet byter båt varje dag så man får chans att se hur både Johan Abelsson och Jan Svenstrup gör.
Utgångshamn är Kåseberga hamn som ligger mellan Ystad och Simrishamn nära bra laxområden under mars månad. Boende på Eja gårdens pensionat som vi kommer ha helt för oss själva ligger 3 km från hamnen. Kombinationen bra boende och god mat, vad kan vara bättre för starten på ett laxfiskeäventyr?
Datum som gäller
Period 1: 8-9-10 mars
Period 2: 15-16-17 mars
Bokning och information – kontakta
Jan Svenstrup +45-22 219968 och mail [email protected]
Johan Abelsson +46-708 768910 eller mail [email protected]
Välkomna till en riktig trevlig fisketur hälsar Johan och Jan
Sunnanåträffen Mellerud med Nordiska Mästerskapet samt deltävling SM i trollingfiske 12-14 oktober 2018 är i hamn. Det bestående minnet från årets tävling är de makalösa soluppgångarna samt att det mäktiga innanhavet Vänern var fiskbar alla tre tävlingsdagarna. Antalet anmälda team var 83 stycken, vilket är ett av de bättre talen sedan starten 1985. Själva fiskafänget var si så där. Sunnanåträffen har aldrig varit känd för några mängdfångster. Nej, träffens motto har allt sedan starten 1985 varit att träffas under gemytliga former och som ”lök på laxen” krydda samvaron med några dagars fiskefajter.
111 laxfiskar på vågen
Totalt vägdes det in de tre tävlingsdagarna 71 laxar (39 av dessa hade höger bukfena klippt) och 40 öringar (fem hade bukfenan klippt) fördelade på 51 team. Segrade gjorde Team 99 från Skoghall. Tävlingen tyngsta fisk, en 8,95-kilos lax betvingades finaldagen upp av Roland Sandholm från Töreboda. Även tävlingens tyngsta öring som viktade 7,2 kilo gick bet under söndagen. Prickfisken fångades av Team Lund/Johansson från Trollhättan
Fredag. På startlistan inför årets batalj, den 34:e i ordningen fanns 83 båtlag registrerade, varav 81 kom till start dag 1. Starten gick kl.08.00 med målgång 16.00. 22 team vägde sammantaget in 20 laxar och 14 öringar på fredagen. Team No Fish från Lundsbrunn toppade tillställningen dag 1 via fem fiskar som tillsammans vägde 17,09 kilo, vilket gav medelvikt 3,41 kg/fisk. Fredagens tyngsta fisk, en lekfärgad Gullspångslax tyngde vågen till 7,79 kg och fångades av Zoltan Szasz i Team Full Pull från Gråbo.
Lördag. 83 båtlag av 83 anmälda kom till start kl.08.00 med målgång 16.00. 30 team hade fisk i påsarna och övriga 53 lag gick bom. Tyngsta lördagssäck (19,33 kg) vägdes in av Team Larsson från Gullspång som fångat fyra granna firrar där den tyngsta var en insjölax med vikt 6,98 kilo. Fångstplats var sydost Hjortens udde. Laget består av bröderna Niklas, Markus och Joakim (Z-bait) Larsson.
Lördagens bamsefisk (Gullspångslax 8,16 kg – 87 cm) knep Jonas Krantz från Skövde. Blanklaxen gick bet över en 33 fot ned djupriggad löja trädd i en Anchovy betesskalle.
Söndag. Finaldagen kom 77 båtlag av 83 anmälda till start. Två av tre fiskedagar räknas i Sunnanåträffen. Att fiska bort sig dag 1 eller 2 är således ingen katastrof. Inför finaldagen ledde Team No Fish från Lundsbrunn med 328,3 poäng tätt följd av Östgötalaget Kirby med 321,8 poäng. Ytterligare några lag, däribland Team 99 med sina 312,8 poäng, hade även de känning på topplacering. Fiske är fiske som det så vackert heter och när väl söndagens invägning var avklarad stod det klart att Team 99 från Skoghall blev till en 1:a. Team Berggren, Trollhättan (låg femma inför finaldagen) snodde silvret och Team No Fish halkade ned från toppen till tredje plats. Totalt vägdes det in 17 laxar och 14 öringar finaldagen fördelade på 27 team. Tyngsta tävlingslax (8,95 kg 84 cm) 2018 fångades under söndagen av Roland Sandholm, Töreboda. Tillsammans med lagkamraten Dan Granath lyckades de få fetlaxen i håven. Blankfisken gick bet cirka fem distans utanför Sunnanå på en ytligt fiskad löja trädd i en Salsa Tiger skalle.
IPN
Virussjukdomen infektiös pankreasnekros, IPN, konstaterades i början av december 2016 i avelsfisket för Vänerns laxbestånd. För att förhindra smittspridning införde Jordbruksverket smittskyddsåtgärder på avelsfiskanläggningen där den smittade fisken återfanns. Smittans källa är oklar då som nu. Kontroller pågår fortfarande för att få en bild av sjukdomen samt att upptäcka/stoppa smittspridning. Vid årets Sunnanåträff har personal från Länsstyrelsen varit på plats och tagit prover från fångad laxfisk. Prover (108 stycken) som billedes kommer att köras till SVA i Uppsala för analys.
IPN är en virussmitta som främst angriper laxfiskar. Sjukdomen har inte påträffats i svenska insjöar tidigare men är vanligt förekommande i stora delar av Europa, inklusive flera av våra grannländer. Den orsakar där stora problem och höga kostnader i sättfiskodlingar. Sjukdomen ger sig vanligen till känna i form av plötslig hög dödlighet bland fiskyngel eller smolt. Fisken uppvisar yttre symtom som mörkfärgning av huden och svullen buk. Häftiga korkskruvsliknande simrörelser är karakteristiskt. Öppnar man fisken ser man ofta blödningar i bukfett och inre organ.
]]>
Länsstyrelsen Jönköpings Län skriver; ”Nyligen presenterades resultat från undersökningar av fritidsfisket på Vättern. Undersökningarna visar att fritidsfisket 2015 var omfattande och fångsterna stora, där en stor del av fångsten återutsattes.
Fritidsfiskets totala uttag av röding 2015 var 16,1 ton fördelat på 9 500 rödingar. Därutöver återutsattes 24 400 rödingar med en sammanlagd vikt av 26,4 ton. Sammantaget fångades nästan 34 000 rödingar med en vikt av 42,5 ton. Sett till både omfattning och fångst dominerades fritidsfisket av trolling efter röding, öring och lax. En metod som ökat kraftigt under senare år är vertikalfisket efter röding. Undersökningar av överlevanden hos återutsatt röding visar att omkring 77 procent bedömdes överleva återutsättning vid trollingfiske under sommaren medan i princip samtliga undersökta individer bedömdes överleva återutsättning vid vertikalfiske.
Länsstyrelsen i Jönköpings län, som har samordningsansvaret för länsstyrelsernas arbete med fisk och fiske i Vättern, har med hjälp av frivilliga dels undersökt fritidsfiskets omfattning och fångst i Vättern 2015 och dels överlevnaden hos återutsatt röding vid trollingfiske och vertikalfiske. Drygt 500 personer som fiskat på Vättern 2015 har besvarat den enkät som ligger till grund för undersökningen av fritidsfiskets omfattning och fångst.
— För att kunna förvalta fiskbestånd på ett långsiktigt hållbart sätt behövs kunskap om fiskets fångster och omfattning. Yrkesfisket har fångstrapporteringsskyldighet till myndigheterna. Något liknande finns inte för fritidsfisket. Därför genomför vi återkommande fritidsfiskeundersökningar på Vättern, säger Rasmus Linderfalk, fiskerikonsulent vid Länsstyrelsen i Jönköping.
Undersökningen var den första som redovisar fångstdata för vertikalfiske efter röding. Mer än 90 procent av den upptagna fångsten vid vertikalfiske bestod av röding. Dessutom var åtta av tio rödingar över minimimått. Detta visar att metoden är selektiv på stor röding, vilket kan jämföras med t ex trollingfiske där varannan röding var under minimimått.
Resultatet visar att mycket fisk återutsattes. För de sju arterna (röding, öring, lax, abborre, gädda, sik och lake) som bedömts vara viktigast för fisket återutsattes sammanlagt över 50 000 fiskar under 2015. Röding, abborre och gädda var de vanligaste arterna att återutsätta. Vid trollingfiske återutsattes tre av fyra rödingar under 2015 medan man vid vertikalfiske återutsatte nästan 90 procent.
Resultat från undersökningar av överlevnaden av återutsatt röding visar att krokplaceringen tycks vara starkast kopplat till rödingens möjlighet att överleva. Då rödingen krokas långt bak i munhålan eller i svalget riskerar den ofta att dö. Ju längre bak i munnen rödingen krokas desto längre tid tar det för fisken att dyka ner i vattnet efter att den släppts tillbaka och ju sämre är överlevnaden. Under tiden den befinner sig på ytan riskerar den att bli attackerad av fåglar. Problemet med fåglar som attackerar återutsatt röding tycks vara betydligt mindre vid vertikalfiske då båten ligger kvar i närheten av återutsatt fisk, till skillnad från en trollingbåt som rör sig framåt. En större andel av fisken dyker också direkt efter återutsättning vid vertikalfiske än vid trolling.
— Vi kan konstateras att det återutsätts mycket fisk och att det därför är viktigt att fisken hanteras på ett bra sätt som leder till hög överlevnad. Vår ambition är genomföra fler undersökningar för att kunna ge bättre rekommendationer om hur fisket och hanteringen av fisk kan bedrivas för att öka överlevnaden vid återutsättning, säger Adam Johansson, fiskerikonsulent vid Länsstyrelsen i Jönköping.
Fritidsfisket och yrkesfisket stod vardera för drygt 40 ton avlivad fisk under 2015. Röding fångades totalt sett mest. Fritidsfiskets fångstuttag av röding, lax, abborre och gädda var större än yrkesfiskets uttag. Trots höga uttag inom fritidsfiske och yrkesfiske påvisar provfisken en positiv beståndsutveckling hos rödingen, en ökning som dock sker från mycket låga nivåer. Fångsterna av fisk har ökat under senare år tack vare de förstärkta bestånden. T ex fångar man idag i snitt 2 rödingar per fisketur vid trolling”.
]]>