En tillbakablick 1991-2019 visar att under alla dessa år har 25 st. Laxcup Vättern genomförts av 27 möjliga. Hack i tävlingsprotokollen finns 2005 och 2006 då arrangör saknades. Åren 2010 och 2011 var det vädret med hård vind och is som omöjliggjorde sjösäkert tävlande. I dagsläget (2012-2019) är det Karlsborgsortens Fiske & Fiskevårdsförening som arrangerar Laxcup Vättern med backning av externa krafter.

Under de 25 år som tävlingen genomförts har totalt 2226 team (snitt 89,04 team/år) funnits antecknade på startlistorna. Omräknat i personer med ett beräknat genomsnitt på 2,5 deltagare/båt blir något över 5 500 hugade trollare.

Att som team vinna Laxcup Vättern ger respekt, men att bli tävlingens Laxkung smäller dock högre. Betänk att det är endast 25 personer av dryga 5000 som fiskat kungligt. Under de år (1991-2004) som Laxcup Vättern arrangerades av Peter Prag förärades ”Laxkungen” ett vandringspris i skepnad av en lax i brons på en platta av trä med en gravering med fångstmannens namn och vinnarlaxens vikt. En tung pjäs som Laxkungen under prisutdelningen brukade höja upp på sträckta armar inför applåderande publik. Att få sitt namn ingraverat som Laxkung i Laxcup Vättern, häftigt. Var vandringspriset finns idag är obekant. Undertecknad har på nära håll följt alla Laxcup Vättern sedan starten 1991 samt dokumenterat tävlingsresultat och alla 25 Laxkungarna.

Laxcup Vättern 2019 (47 anmälda båtlag) 8,09 kilo – Laxkung Magnus Persson, Karlsborg

Laxcup Vättern 2018 (81 anmälda båtlag) 7,38 kilo – Laxkung Joakim Sahlberg, Lidköping

Laxcup Vättern 2017 (61 anmälda team) 7,94 kilo – Laxkung Denis Fracila, Berghem

Laxcup Vättern 2016 (49 anmälda båtlag) 9,32 kilo – Laxkung Marcus Eriksson, Lidköping

Laxcup Vättern 2015 (56 anmälda båtlag) 9,37 kilo – Laxkung Björn Ström, Tibro

Laxcup Vättern 2014 (47 anmälda båtlag) 7,53 kilo – Laxkung Tomas Borg, Tibro

Laxcup Vättern 2013 (34 anmälda båtlag) 7,03 kilo – Laxkung Daniel Kedestig, Kumla

Laxcup Vättern 2012 (30 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Niklas Wikström, Töreboda

Laxcup Vättern 2011 (Blåste bort)

Laxcup Vättern 2010 (Frös inne)

Laxcup Vättern 2009 (95 anmälda båtlag) 7,07 kilo – Laxkung Kristoffer Thorold, Mariestad

Laxcup Vättern 2008 (114 anmälda båtlag) 9,66 kilo – Laxkung Niklas Svanbom, Gävle

Laxcup Vättern 2007 (181 anmälda båtlag) 11,83 kilo – Laxkung Kristofer Johansson, Karlsborg

Laxcup Vättern 2006 arrangerades inte

Laxcup Vättern 2005 arrangerades inte

Laxcup Vättern 2004 (33 anmälda båtlag) 9,88 kilo – Laxkung Jouko Leinonen, Gislaved

Laxcup Vättern 2003 (122 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Joakim ”Predator” Sandgren, Sthlm

Laxcup Vättern 2002 (127 anmälda båtlag) Fyra laxar över tio kilo med topp 12,02 kilo, vilket är den tyngsta tävlingslaxen – Laxkung Magnus Frii, Västerås

Laxcup Vättern 2001 (135 anmälda båtlag) 8,10 kilo – Laxkung Markku Ahonen, Finland

Laxcup Vättern 2000 (118 anmälda båtlag) 7,48 kilo – Laxkung Lars Sahlin, Götene
Ps. Lars innehar rekordet på spöfångad öring i Vättern->

Laxcup Vättern 1999 (152 anmälda båtlag) 9,90 kilo – Laxkung Thomas Carlberg, Örebro

Laxcup Vättern 1998 (109 anmälda båtlag) Första tävlingslaxen över tio kilo = 10,86 kilo 88 cm – Laxkung Martin Jensen, Danmark

Laxcup Vättern 1997 (107 anmälda båtlag) 7,94 kilo – Laxkung Bo Björk, Skövde

Laxcup Vättern 1996 (111 anmälda båtlag) 7,24 kilo – Laxkung Ove Munther, Kumla

Laxcup Vättern 1995 (105 anmälda båtlag) 6,48 kilo – Laxkung Hannu Södersved, Fagersta

Laxcup Vättern 1994 (104 anmälda båtlag) 9,74 kilo – Laxkung Eino Mikkonen, Finland

Laxcup Vättern 1993 (86 anmälda båtlag) 6,70 kilo – Laxkung Johan Hultqvist, Motala

Laxcup Vättern 1992 (78 anmälda båtlag) 8,52 kilo – Laxkung Thomas Bergman, Arboga

Laxcup Vättern 1991 (44 anmälda båtlag) 9,22 kilo – Laxkung Berry Spaak, Karlsborg

Karlsborgsortens Fiske och Fiskevårdsförening (KFFF) höll fredagen den 15 mars 2019 informationsmöte under temat ”Har laxfisket i Vättern en framtid?”. Nämnda förening har sedan 2013 arrangerat Laxcup Vättern med hemmahamn Karlsborg. Laxcup Vättern hade premiär i november 1991. Under laxcup-resans historia har tävlingsledningen skiftat. Sedan 2007 har intäkterna från Laxcup Vättern varit den mest betydande bidragsgivaren till insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. MLiV bildades vårvintern 2003 för att i viss mån ”rädda” laxutsättningarna, vilket nödvändigtvis inte är detsamma som att förbättra laxfångsterna. MLiV har troget slussat bidragen vidare till i huvudsak finansiering av sättfisk i skepnad av små Gullspångslaxar. Under MLiV tidiga år var det Länsstyrelsen som skötte upphandlingen av sättfisk, kontroll av odlingar och administrativa göromål mm. Sedan 2015 är tågordningen dock en annan, ty då gjorde Sportfiskeförbundet entré på den sk. smoltarenan och antog bl.a. uppdraget upphandlingen av sättfisk mm. Över en natt blev på så vis sättfisken 25 procent dyrare då de belades med moms från att tidigare ha varit momsbefriade.

KFFF gav inte tappt utan har till utsättningarna 2015-2018 matat in cirka 200 000 kronor till MLiV. Återkopplingen från MLiV och Sportfiskeförbundet har enligt KFFF däremot varit näst intill obefintlig! Klubbledningen, med ordförande Stefan Åberg i spetsen, tog därför i december 2018 beslutet att tillfälligt frysa innestående (ca 110 000 kr) medel för att om möjligt få svar på frågan ”Vad får vi för pengarna, egentligen?”

Även funderingar kring varför all sättfisk sedan 2009 spolas ut i sjöns sydvästra kant i Starbäcks hamn och inte sprids ut på flera platser runt sjön är för klubbledningen också ett frågetecken. Lägg därtill att laxfrågan i Vättern 2019 befinner sig i ett vägskäl, såsom att Gullspångslaxen i nuläget och ett antal år framöver kommer vara ett minne blott och ersätts med småvuxen Klarälvslax. Tidigast 2022 kan Gullspångslax åter bli aktuell som sättfisk.

Inför KFFF;s informationsmöte fredagen den 15 mars 2019 hade förutom laxfiskeintresserade även MLiV-folk och Sportfiskarnas Peter Belin bjudits in. Cirka 40 personer hörsammade inbjudan. Dock kom ingen från styrelsen i MLiV och/eller Sportfiskeförbundet. Oavsett ansvarigas bortavaro kunde en del intressanta fakta presenteras och som i någon mån rätade ut några av KFFF;s frågetecken. Fakta som inhämtats från Länsstyrelsens många genom åren gjorda undersökningar, typ återfångster av märkt fisk och vilka utsättningsplatser runt sjön som gett bäst återfångster.

De visar att utsättningar gjorda i norra delen av Vättern gett bättre återfångster än de i Starbäck. Även en sammanställning för utsättningar, kostnader och intäkter för Vättern åren 2015-2018 presenterades. Lägg därtill historisk dokumentation i skepnad av bilder/fångstrapporter av de tyngsta fångsterna av Östersjölax, Gullspångslax och Klarälvslax gjorda i Vättern visades.

Sammanställning av utsättningar, kostnader och intäkter för Vättern åren 2015-2018.

76 958 Gullspångslaxar har satts ut Starbäcks hamn. Sättfiskarna har inklusive transport kostat 2 124 166 kronor (snittpris styck 27,60 kr).

Lägg därtill kostnader för utfört arbete av Länsstyrelsen på 162 975 kronor (styck per smolt 2,10 kr)

samt arbetskostnader utfört av Sportfiskarna 217 000 kronor (styck per smolt 2,80 kr), vilket sammantaget blir 2 504 141 kronor, vilket gör ett snittpris per smolt 32,50 kronor sjösatt och klart.

Laxcup Vättern, en av Sveriges äldsta trollingtävlingar har funnits på trollingarenan i 27 år. Tävlingens första startskott avfyrades en gråkall novembermorgon 1991 från bryggan i Granviks hamn. Då som nu är det bara lax som räknas. Laxar som härrör från utsättningar som görs årligen sedan många år. Dåvarande Granviksborna Peter & Birgitta Prag höll i tillställningen t.o.m. Laxcup Vättern 2004. Osäkert laxfiske i kombination med färre tävlingsdeltagare samt att tunga sponsorer flydde fältet var främsta orsaken till att Prag gav upp och sedan även flyttade från bygden.

Under PP:s tid vid laxrodret arrangerades Laxcupen i november. Granvik var tävlingens första startplats de första nio cuparna, men i samband med att Laxcup Vättern firade tionde upplagan i ordningen år 2000 flyttades arrangemanget till Karlsborg. Karlsborg är sedan dess utgångshamn för Laxcup Vättern. Laxcup Vättern arrangerades inte 2005 och 2006. Nystarten kom 7-9 december 2007 då Wildwater Fishing AB med fiskeguide Johan Abelsson i spetsen hoppade in på Laxcup:s arenan. Hela 181 båtlag fanns med på startlistan 2007, vilket är rekord i antal startande sedan starten 1991. Ägarbilden inom Wildwater förändrades efter några år och ”nya” WW tog över och höll ut t.o.m. 2011 som oturligt nog blåste inne. Även 2010 års upplaga ställdes in p.g.a. ishinder.

Ånyo såg det ut som om Laxcup Vättern skulle bli ett minne blott, men räddades senhösten 2012 av Mariestadsbon Sten-Gunnar Steénson och Vänerns Sportfiskeförenings som meddelade att de kunde ge sig i kast med att arrangera Laxcup Vättern 2012. Visserligen i en bantad upplaga i jämförelse med fornstora Laxcup:s dagar, men en tävling dock. 30 båtlag anmälde sitt intresse att delta. I dagsläget är det i huvudsak medlemmar i Karlsborgsortens Fiske och Fiskevårdsförening med backning av tävlingsledare Sten-Gunnar Stéenson, Vänerns Sportfiskeförening som ser till att Laxcup Vättern håller ställningarna som en av Sveriges äldsta trollingtävlingar och som nyhet för i år är en deltävling i SM-Trolling.

2018 års Laxcup Vättern planeras genomföras 1-2 december (reservdagar 8-9 december) med start- och målgång Stenbryggan Karlsborg.
Info och anmälan KFF.se->
Tillbakablick Laxcup Vättern 1991-2017

Laxcup Vättern 1991 (44 anmälda båtlag) 9,22 kilo – Laxkung Berry Spaak, Karlsborg

Laxcup Vättern 1992 (78 anmälda båtlag) 8,52 kilo – Laxkung Thomas Bergman, Arboga

Laxcup Vättern 1993 (86 anmälda båtlag) 6,70 kilo – Laxkung Johan Hultqvist, Motala

Laxcup Vättern 1994 (104 anmälda båtlag) 9,74 kilo – Laxkung Eino Mikkonen, Finland

Laxcup Vättern 1995 (105 anmälda båtlag) 6,48 kilo – Laxkung Hannu Södersved, Fagersta

Laxcup Vättern 1996 (111 anmälda båtlag) 7,24 kilo – Laxkung Ove Munther, Kumla

Laxcup Vättern 1997 (107 anmälda båtlag) 7,94 kilo – Laxkung Bo Björk, Skövde

Laxcup Vättern 1998 (109 anmälda båtlag) Första tävlingslaxen över tio kilo vägdes in 10,86 kilo 88 cm – Laxkung Martin Jensen, Danmark

Laxcup Vättern 1999 (152 anmälda båtlag) 9,90 kilo – Laxkung Thomas Carlberg, Örebro

Laxcup Vättern 2000 (118 anmälda båtlag) 7,48 kilo – Laxkung Lars Sahlin, Götene

Laxcup Vättern 2001 (135 anmälda båtlag) 8,10 kilo – Laxkung Markku Ahonen, Finland

Laxcup Vättern 2002 (127 anmälda båtlag) Fyra laxar över tio kilo vägdes in 12,02 kilo – Laxkung Magnus Frii, Västerås

Laxcup Vättern 2003 (122 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Joakim ”Predator” Sandgren, Sthlm

Laxcup Vättern 2004 (33 anmälda båtlag) 9,88 kilo – Laxkung Jouko Leinonen, Gislaved

Laxcup Vättern 2005 arrangerades inte

Laxcup Vättern 2006 arrangerades inte

Laxcup Vättern 2007 (181 anmälda båtlag) 11,83 kilo – Laxkung Kristofer Johansson, Karlsborg

Laxcup Vättern 2008 (114 anmälda båtlag) 9,66 kilo – Laxkung Niklas Svanbom, Gävle

Laxcup Vättern 2009 (95 anmälda båtlag) 7,07 kilo – Laxkung Kristoffer Thorold, Mariestad

Laxcup Vättern 2010 (Frös inne)

Laxcup Vättern 2011 (Blåste bort)

Laxcup Vättern 2012 (30 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Niklas Wikström, Töreboda

Laxcup Vättern 2013 (34 anmälda båtlag) 7,03 kilo – Laxkung Daniel Kedestig, Kumla

Laxcup Vättern 2014 (47 anmälda båtlag) 7,53 kilo – Laxkung Tomas Borg, Tibro

Laxcup Vättern 2015 (56 anmälda båtlag) 9,37 kilo – Laxkung Björn Ström, Tibro

Laxcup Vättern 2016 (49 anmälda båtlag) 9,32 kilo – Laxkung Marcus Eriksson, Lidköping

Laxcup Vättern 2017 (61 anmälda team) 7,94 kilo – Laxkung Denis Fracila, Berghem

Totalt 13 983 kilo laxfisk fördelade på fiskarterna insjölax, röding och insjööring ilandfördes av yrkesfisket i Vättern 2017. Siffrorna är från Hav & Vatten.

Vättern – insjölax (sättfisk Gullspångstyp)
2017 = 1,71 ton lax
2016 = 2,02 ton lax
2015 = 1,69 ton lax
2014 = 1,72 ton lax
2013 = 0,81 ton lax
2012 = 1,00 ton lax
2011 = 1,10 ton lax

Laxfångsten i Vättern 2017 gjord av yrkesfisket landade på 1,719 ton (ca 490 st. med uppskattad medelvikt 3,5 kilo) och härrör från utsättningar av odlad Gullspångslax 20 000 st/år. Utsättningar som till en betydande del bekostats av frivilliga bidrag av sportfiskare via Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. Under 1990-talet sattes 40 000 smolt/år, vilket gav högre återfångster.

Fritid/sportfiske av lax i Vättern beräknas under 2000-talet vara avsevärt högre än yrkesfiskets – se tabell här ovan och ta del av fångststatistik av yrkesfisket samt beräknat uttag från fritidsfisket där metoden trolling ingår.

Vättern – röding (vildfångad)
2017 =  8,14 ton röding
2016 = 7,79 ton röding
2015 = 10,31 ton röding
2014 = 12,06 ton röding
2013 =  8,75 ton röding
2012 = 10,0 ton röding
2011 = 6,5 ton röding

De yrkesmässiga nätfångsterna av rödlistad vätterröding 2017 noterades till 8,149 ton. Med en uppskattade medelvikt 1,5 kilo per fisk blir det cirka 5 400 vildfiskar (sportfiskets fångster av röding beräknas dock vara mycket högre än yrkesfiskets)

Vättern – insjööring (vildfångad)
2017 = 4,11 ton öring
2016 = 2,99 ton öring
2015 = 4,91 ton öring
2014 = 4,19 ton öring
2013 = 3,59 ton öring
2012 = 6,00 ton öring
2011 = 3,30 ton öring

Uttaget av vild, självreproducerande nätfiskad Vätteröring (kallas i folkmun för Vätterlax) har åren 2011-2017 legat på ett snitt av 4,155 ton/år. 2017 års öringfångst 4,115 ton ligger mycket nära medeltalet de senaste sju åren. 2017 nätades ca 2 000 öringar med beräknad medelvikt 2 kg/st. (sportfiskets fångster av öring beräknas vara avsevärt mycket högre än yrkesfiskets)

Det är världsunikt att yrkes- och spöfiske tillåts rikta sitt fiske/uttag efter vilda laxstammar i sötvatten.

Vättern den 21 december 1997 fångades tidernas tyngsta insjölax, en Gullspångslax med vikt 20,4 kilo och längd 110 cm.

Rekordlaxen fångades vid kustfiske söndagen den 21 december 1997 (idag på datumet 20 år sedan)  från klipporna vid Öninge på Vätterns östra strand av Dennis Gustavsson. En maklös Gullspångare som balanserar på gränsen till insjölaxens maximum-vikt.

Gullspångslax som härstammar från Vänern anses vara världens mest snabbväxande sk. Landlocked Atlantic Salmon, insjölax som lever hela sitt liv i sötvatten. De extremt få kvarvarande exemplaren av vilda fiskar leker i Gullspångsälven, ett tillflöde till Vänern och dess avkomma, alltså smolten växer sig sedan stora i nämnda innanhav. När det gäller de lekmogna Gullspångslaxarna som härstammar från odling fångas de i fiskfällan i Forshaga, Klarälven. När processen flyter på enligt planerna kramas leklaxarna på rom och mjölke och avkomman från dessa föds sedan upp i odlingar för att efter två år i mänsklig omvårdnad leveras som smolt till Vättern. Tyvärr har avelsfisket efter Gullspångslax i Klarälven fallerat under senare år pga. olika orsaker och därför har brist (avsaknad) på avelsfisk uppstått. I nuläget och ett antal år in på 2020-talet finns därför inga Gullspångslaxar till Vättern att tillgå. Fr.o.m. 2019 kommer därför småvuxen Klarälvslax ersätta Rambolaxarna som gett Vättern epitetet världens bästa insjölaxvatten.

Läs och begrunda – så här gick det till då världsrekordlaxen fångades den 21 december 1997–>

Rekordlaxen finns bevarad åt eftervärlden i tre olika skepnader, nämligen som skinnmonterad, av frigolit samt som träfisk. Östgöten Kenneth ”Frasse” Fransson har gjort skinnmonteringen samt frigolitlaxen. Värmlänningen Jan-Ove Appelgren är mannen bakom träfisken.

Den 2 april 1998 var det laxfest på Östgötasidan av Vättern. Framsynta Ödeshög kommun uppbackade av näringslivet i kommunen har låtit välkände konservatorn Kenneth Fransson i Linköping färdigställa en skinnmontering av den svenska sportfiskerekordtabellens mest makalösa fångst, Dennis Gustavssons insjödrömlax (20,4 kg) fångad från land vid Vätterns strand (Öninge) den 21 december 1997. Den avtäcktes under stor pressbevakning i Biblioteket i Ödeshög. Inslag från händelsen kunde bland annat ses på TV 2 i programmet Landet Runt.

Gopön tävlingen bästa hak 2017
En handfull båtlag hade via tips och egna fångster tidigare i veckan ringat in ett hett laxhak i sjöns nordöstra sida helt nära Gopön. Teamen Åberg & Krille, King Size, Wildwater och Bertan m.fl. var några av lagen som åkte dit. Laxar fångades och ovan nämnda lag placerade sig högt upp på resultatlistan dag 1. Lördag den 2 december, alltså dag 1, vägdes in 18 laxar fördelade på 12 team. Övriga 49 båtlag gick bom. Team Åberg & Krille toppade tillställning med 4 laxar som tillsammans vägde 19,53 kilo. Team Aloha låg tvåa med 11,94 kilo fördelade på två (7,94 kg o 4 kg) laxar. Team Trollet från Askim låg trea med två invägda fiskar.

Laxkung Denis Fracila kammade hem 10 000 kronor
Team Aloha (Hans-Erik Martinsson och Denis Fracila från Berghamn) hade valt att fiska utanför Granvik på sjöns västsida under lördagen. Området i närheten av Huvön och norrut riktning Sjömarken har under årens lopp levererat åtskilligt med granna laxar. Så även i år. Via ett djupriggat (ca 6 m ned) litet skeddrag i grön ton och fiskad på långt släpp bakom lodet i ca 2,3 knops fart bedrogs en 7,94-kilos Gullspångslax med längd 82 cm, vilken blev Laxcup Vättern 2017 tyngsta fisk. Höll i spöt gjorde Denis Fracile och han blev därmed årets Laxkung samt 10 000 kronor rikare.

Finaldagen
Söndag morgon den 3 december blåste det mycket hårt. Tävlingsledningen beslöt därför att flytta fram starten till kl 09.00. Enligt vindprognosen var vindarna i avtagande under förmiddagen. Vinden bedarrade lagom till att 53 team dök upp till start. Åtta av lördagslagen valde att stanna på landbacken.

Djupriggsfiske Ledarduon Åberg & Krille plus ytterligare några av toppteamen, däribland Team King Size från Östansjö, satte kurs mot Gopön. Laxar fångades. Några gick bet på djuprigg, typ flasher och den Stive. Djupriggsfiske i all ära, men bete och metod som gav flest fisk (det vägdes in 36 laxar totalt) tävlingsdagarna var ytligt fiskade Strike Pro 905G.

Team Åberg & Krille tog guld

Team Åberg & Krille vägde finaldagen in en 4,2-kilos som med lördagens fyra (6,39 kg, 5,91 kg, 3,9 kg o 3,33 kg) laxar gav dem totalsegern. Söndagen lades 18 laxar på vågen fördela på 15 team. Totalt i Laxcup Vättern 2017 vägdes det in 36 laxar med medelvikt 4,32 kilo fördelade på 21 team. Således gick 40 team tomt i Laxcup Vättern 2017.

Laxcup Vättern 2012-2017 har genererat 239 130 kronor till sättfisk
Avgiften för att delta i Laxcup Vättern 2017 var satt till 300 kronor per person. Årets upplaga deltog 143 personer fördelade på 61 team, vilket gav ett snitt på 2,34 personer/båt. Enkel matematik 143 x 300 kronor = 42 900 kronor. Hela summan går till Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern till inköp av sättfisk. Ett laxsmolt av Gullspångslax till Vättern kostar cirka 30 kronor styck inklusive moms. Årets summa räcker således till att bekosta 1 430 sättfiskar. En realistisk beräknad återfångst på 10 procent av utsatta fiskar blir till cirka 150 fångstbara laxar över minmåttet 60 centimeter.

OBS! Med start 2019 kommer snabbväxande Gullspångslax att ersättas med Klarälvslax i Vättern. Anledning – avelsfisket efter Gullspångslax som sker i Forshaga, Klarälven (mynnar i Vänern) har senaste åren fallerat. Det finns helt enkelt inga smolt av Gullspångslax att tillgå.

Avgiften för att delta i Laxcup Vättern 2017 var satt till 300 kronor per person. Årets upplaga deltog 143 personer fördelade på 61 team, vilket gav ett snitt på 2,34 personer/båt. Enkel matematik 143 x 300 kronor = 42 900 kronor. Hela summan kommer överlämnas till Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern till inköp av sättfisk.

Ett laxsmolt till Vättern kostar cirka 30 kronor styck inklusive moms. Ovan nämnda summa räcker således till att bekosta 1 430 sättfiskar. En realistisk beräknad återfångst på 10 procent av utsatta fiskar blir till cirka 150 fångstbara laxar över minimåttet 60 centimeter.

Dag två 3 december 2017 – Start 09.00 Laxcup Vättern 2017. Av lördagens 61 team backade åtta, vilket gör att 53 båtlag åkt ut. Vindprognosen lovar något avtagande vindar under dagen och vridande mot väst. Målgång vid Stenbryggan i Karlsborg 15.00 och sedan följer invägning och prisutdelning så fort som det bara går.