Granna, vilda öringar trollingfångas enligt färska rapporter just nu i mängd runt hela Vättern. Det är inte alls ovanligt att öringar med vikter från tre kilo till över fem kilo fångas. Öringbonanza råder och huggen duggar tätt.

Att Vätteröringen ökat i antal under senare år beror på flera faktorer där biotopvård i lekbäckarna är en. Kombinationen ideellt, oavlönat arbete och insatser från myndigheter gjorda i tillrinnande vattendrag har ökat förutsättningarna för lyckade öringlekar. Det påstås att Vättern numera späs på med cirka 30 000 öringsmolt årligen.

Att som Sportfiskare utan kostnad få tulla på beståndet av vild Vätteröring (minimått 50 cm samt få behålla max tre öringar fiskande/dag) är unikt, världsunikt faktiskt. Detta om något bör stämma till eftertanke innan man greppar fishbonkern för att utdela ett dödligt slag mot fiskens skalle. Måhända bör man vara återhållsam i klubbandet även om det är lagligt att behålla tre öringar/dag per person.

Internationellt sett är stora uttag av vild öring sällan eller aldrig tillåtet.

Vätterrekord på öring lyder på 8,42 kilo
Så gick det till då rekordöringen fångades–>

Vättern – yrkesfiskefångad insjööring
Uttaget av vild, självreproducerande av yrkesfisket nätfiskad Vätteröring (kallas i folkmun för Vätterlax) minskade 2016 i jämförelse med tidigare år under 2010-talet. Förra året nätades ca 1 500 öringar med beräknad medelvikt 2 kg/st.


2016 = 2,99 ton öring
2015 = 4,91 ton öring
2014 = 4,19 ton öring
2013 = 3,59 ton öring
2012 = 6,00 ton öring
2011 = 3,30 ton öring

(Sportfiskets fångster av öring beräknas dock vara avsevärt mycket högre än yrkesfiskets)

Senaste tidens regn har fått Vätterbäckarna att flöda, vilket har gjort att lekmogen insjööring i mängd forsat upp åar och bäckar för lek. Det är om senhösten som öringen leker i tillrinnande vattendrag runt sjön. Öringen har ökat under senare år. Främsta orsaken är att sedan i början av 1980-talet har restaurering och biotopförbättrande åtgärder gjorts i många av dessa bäckar. Exempelvis att vandringshinder tagits bort, öringtrappor/omlöp byggts och mer lekgrus lagts ut. Arbeten som gjort att öringen i dagsläget har fått längre och bättre strömsträckor att leka på. Leken sker i hård ström över grusbotten. Honan gräver lekgropar där äggen portioneras ut och som sedan befruktas av hannen. En öringhona lägger cirka 1500 ägg per kilo kroppsvikt. Kläckningen sker på våren. Då näringen i gulesäcken är förbrukad ger sig det nykläckta öringynglet ut i vattnet efter föremål som kan vara matnyttiga, typ sländlarver och kräftdjur som driftar med strömmen. Detta första levnadsstadium i strömmande vatten är vanligen två år.

När tiden närmar sig för utvandring ut i sjön ändras fiskens färg från att ha varit mörk skyddsfärgad till att bli mer blank och smoltifieras. Därefter ger fisken sig ut till sin tillväxtmiljö som i detta fall är Vättern. Öringen blir nu en kringvandrande rovfisk som efterhand byter insektsdieten mot fiskföda. Silverblank och med ett glest mönster av kryssformade fläckar på sidorna, sveper den fram i vattenmassorna i jakt efter föda. Efter två till tre års tillväxt ute i djupet, blir öringen könsmogen och vänder åter till födelsebäcken för att föra sin art vidare. Cirkeln är sluten.

Faller regn hoppar öring! Ett naturens skådespel inramat av höstfärgernas prakt som förslagsvis kan fångas digitalt.

Jämtlänningen Jon ”Storsloken” Jonsson från Stugun gillar att tävla i fiske. Nyligen deltog han Storsjötrollingen Hallen med en fjärdeplacering som resultat. Dessförinnan hade Ströms Vattudal trollingen klarats av med en hygglig slutplacering. Förra året gick det bättre, ty då segrade Team Storsloken i Trolling weekend Ström Vattudal 2016->

Bevisligen har Mr Storsloken både tävlingsnerver och fiskerutin. Något som han tillsammans med svågern Anders plockade fram så sent som 28/29 juli i 24 timmarstävlingen på Norska fjällsjön Lenglingen. Hela 313 personer deltog x tävlingsavgift 300 NOK pp. Valfri fiskemetod från båt eller land var tillåtet. Inga begränsningar på antal beten (endast artificiella fick användas) fanns eller minimått och antal fisk som fick behållas. Ut- och målgång var i Sørlid och starten gick fredag 28 juli kl.15.00 för att avlutas 24 timmar senare.

Jon och Anders trollade över sjöns djupare delar. På ett av djupriggspöna satt en Apex agnad med en bit mask. Nämnda bete fiskades 10 meter ned i vattenmassorna. Det blev tjong i strängen redan efter några timmars puttrande och en 3,62-kilos öring kunde håvas. Det skulle visa sig bli tävlingens tyngsta fisk. Inledningsvis var vädret gott. Dock från midnatt till lördag eftermiddag smattrade regnet parat med en kall fjällvind. Det var minst sagt tufft att vara på sjön under sådana förhållanden. I arla morgonstund fångade duon ytterligare två större (3,2 kg o 2,5 kg) öringar plus några mindre som gav sammanlagda vikten 12,5 kilo. Det räckte till en tredjeplats. Dock var planen att fånga tävlingens tyngsta fisk då prissumman på en sådan var satt till 30 000 NOK. De lyckades….

Team Dynamit från Jämtländska Gäddede hankade upp 37 öringar som tillsammans vägde 19,84 kg, vilket blev segrarvikten och 20 000 NOK i prispengar. Totalt vägdes det in 241,93 kg öring/röding. Under klarblå himmel avslutades tillställningen med en marknad där prisutdelningen ingick som en del i festligheterna. Det fanns ett idealviktpris där Gullvektpremien var lottad till 2,18 kg med marginalerna +-10 gram. Den som fångade en fisk med nämnda vikt utlovades 50 000 NOK. Ingen fisk vägde tillräckligt nära 2,18 kg i år för att pengarna skulle delas ut. Gullvektpremien blir därför 75 000 NOK 2017.

Utsättningstalen av lax och öring i Vänern och Klarälven 2017 var följande. 188 313 ettårig smolt och 121 039 tvåårig smolt. Det är första gången som ettårig sättfisk är i numerär. Raskt marscherat med tanke på att det bara är fem-sex år sedan ettårig sättfisk introducerads i Vänern. Ettårig sättfisk är här för att stanna och kommer med största sannolikhet att dominera utsättningstalen i framtiden. Är det bra för framtida Vänerlaxfiske? Den som trollar får se.

Lax- och öringfisket i Vänern där fångsten lagligt får behållas baseras fullt ut på utsättningar av odlad sättfisk. Tydligt tecken att lillfisken härrör från odling är att dess fettfena kapats, vilket görs manuellt innan utsättning. Det är ytterst få eller ens någon sättfisk som slipper undan saxen! Gullspångslax som kommer från Gammelkroppa Lax AB har förutom klippt fettfena även höger bukfena kapad. Det förkommer inga medvetna ”tjuvsläpp” av fettfenefisk. Kinnekulleträffen 2017 vägdes det in 35 gullspångslaxar och sju av dessa var i avsaknad av höger bukfena, alltså sk. Gammelkroppalax.

Vänerrekord på spöfångad lax lyder 13,92 kilo-> och fångades 17 december 2007 i Värmlandssjön. Den hittills tyngsta trollade Väneröringen är en 14,32-kilos->från den 20 april 2002 i Dalbosjön. Minimåttet för lax och öring i Vänern är 60 centimeter. Råkar man fånga en vild lax alt. öring med intakt fettfena ska den oavsett längd släppas levande eller i sämsta fall död åter, vilket gäller såväl krok- som nätfiskare. Några förmildrande omständigheter att behålla/ilandföra fettfenefisk finns inte.

Det var i slutet av 1980-talet som utsättningarna i Vänern och Klarälven tog ordentlig fart. Miljontals med tvåårig smolt har satts ut sedan dess. Utsättningstalen var som högst under 1990-talet. Sedan millenniumskiftet har dock de årliga sättfisktalen i Vänern minskat. Se tabell nedan som visar Laxfond Vänerns utsättningssiffror gjorda i Vänern åren 1987-2011.

Förr om åren var det tvåårig smolt som gällde fullt ut. I dagsläget sätts även ettårig smolt ut. Det är Fortum som skyndat på utsättningarna av ettårig smolt. Fortum är enligt vattendom ålagda att i snitt sätta ut 175 000 sättfiskar/år. Överskott i utsättningstal (2017 = 255 352 st.) får tillgodoräknas och kan kvittas de år som utsättningstalen inte når 175 000. Fortums sättfisk levereras av Gammelkroppa Lax AB. Nämnda odling kommer med största sannolikhet närmsta åren att satsa fullt ut på ettårig sättfisk. Länsstyrelserna i Värmland/Västra Götaland har godkänt Gammelkroppas småfiskar (20-40 gram) som fullvärdig sättfisk, alltså som varande smolt. Frågor gällande utsättningarna i Klarälven/Vänern ställs till Länsstyrelserna runt Vänern, punkt slut.

Det var i början av 2010-talet som ettårig sättfisk började sättas ut i Klarälven/Vänern. Jarl Svan, dåvarande Fiskerikonsulent i Västra Götaland uttryckte i en tidningsartikel i Mariestads Tidning våren 2012. Citat; ”Nu prövar vi att sätta ut laxen redan vid ett års ålder. Vi tror att den blir för bekväm annars”

En i naturen född smolt är i snitt två alt. treårig innan den lämnar älven för att simma ut i Vänern.

Odlad tvåårig smolt ligger inom spannet 90-120 gram.

Det finns statistik från återfångster som härleds till tvåårig smolt. Dessa visar att tvåårig smolt som satts ut direkt i Vänern gett de bästa återfångsterna. Älvsatt tvåårig fisk har inte visat lika bra/dåliga återfångsttal som de sjösatta. Det är oklart om några återfångster som härleds till ettårig smolt ännu har gjorts. Det tar i snitt dryga två år för en tvåårig fisk som satts ut i Vänern att uppnå minimåttet 60 cm. Hur många år det tar för exempelvis en 20 grams ettårig pyttefisk att nå 60 cm är oklart. Gissningsvis fyra år.

Följdfrågor. Vad är den verkliga orsaken till att utsättningstalen av ettårig fisk ökat dramatiskt under senare år? Kommer utsättningarna av ettårig smolt att gynna sport- och yrkesfisket? Vattendomen säger att kompensationsutsättningarna ska gynna Vänerfisket i stort. Är ett ökat antal ettårig sättfisk lösningen på ett i dagsläget sviktande lax/öringfiske i Vänern? Varför satsar Fortum på ettårig sättfisk samtidigt som Laxfond Vänern och fiskeklubbar m.fl. runt sjön håller fast vid tvåårig smolt? Hur kommer det sig att Länsstyrelserna gör tummen upp för ökade utsättningar av ettårig sättfisk? Kommer nästa steg i sättfiskfrågan att stavas yngel? Frågorna är många, men svaren få. Den som trollar få se. Fritt fram för egna funderingar.

Sättfiskar i Vänern & Upperud 2017

2 november 1 000 tvåsomrig  Gullspångsöring med medelvikt 100 gram (Sävenfors Fiskodling) Utsättningsplats Duse Udde. Säffle Sportfiskeförening

31 maj 1 200 tvåårig Gullspångslax (Källefall Fiskodling Tidaholm) Utsättningsplats Duse Udde. Säffle Trollingklubb m.fl. (smålaxarna var från början tingade till Vättern våren 2017, men av olika anledningar blev det inte så)

24 maj 1 700 tvåårig Gullspångsöring (Sävenfors Fiskodling) Utsättningsplats Mellerud. Silverlaxen Mellerud

17 maj 15 100 tvåårig Gullspångslax (EM Lax Fengersfors) Utsättningsplats Gaperhult. Laxfond Vänern

10 maj 8 000 tvåårig Gullspångsöring (Sävenfors Fiskodling) Utsättningsplats Brommö sund. Laxfond Vänern

9 maj 8 000 tvåårig Gullspångslax (Sävenfors Fiskodling) Utsättningsplats var Upperud (se bild nedan) och inte i Vänern. Upperud FVO & Laxfond Vänern

3 maj 10 000 tvåårig Gullspångsöring (Sävenfors Fiskodling) Utsättningsplats Kinneviken. Götene Trollingklubb & Laxfond Vänern

2 maj 10 000 tvåårig Gullspångslax (Sävenfors Fiskodling) Utsättningsplats Brommö sund. Laxfond Vänern

April 33 681 ettårig Gullspångslax (Gammelkroppa Lax AB) Utsättningsplats Grums. Fortum

April   4 000 ettårig Gullspångsöring (Gammelkroppa Lax AB) Utsättningsplats Grums. Fortum

På Malexander Sportfiskeklubbs blogg rapporterar dess ordförande, Henry Hermansson från Mjölby att han söndagen den 7 maj 2017 ur Sommens klara vatten dragit upp en öring med den imponerande vikten 9,34 kilo med längd 83 cm. Ytligt släpfiske med ett artificiellt bete fiskad via sidoparavan var fångstgivande metod. Fiskfångsten kommer anmälas till Sportfiskarnas storfiskregistrering

Läs Henrys egna berättelse här->

Senast Herr Hermansson betvingade en Sommenöring med dignitet var 17 januari 2015 då en 85,5 cm lång med midjemått 54 cm och vikt 8 520 gapade stort över hemgjort skeddrag. Henry fiskar både ofta och gärna med egentillverkade skeddrag. Handknackade skedar som funkat ypperlig även i Vättern. I april 2014 fångades Henry en Vätterröding med vikt 7,62 kilo på en hemmaknackat skeddrag.

En vägg full med vobbler av konstnär Henry Hermansson i artikel Corren.se->

Totalt 12 113 kilo laxfisk fördelade på fiskarterna insjölax, röding och insjööring fångades av yrkesfisket i Vättern 2016. Siffrorna är från Hav & Vatten.

Vättern – insjölax (sättfisk Gullspångstyp)
2016 = 2,02 ton lax
2015 = 1,69 ton lax
2014 = 1,72 ton lax
2013 = 0,81 ton lax
2012 = 1,00 ton lax
2011 = 1,10 ton lax

Laxfångsten i Vättern 2016 gjord av yrkesfisket landade på 2,02 ton (ca 575 st. med uppskattad medelvikt 3,5 kilo) och härrör från utsättningar av Gullspångslax. Utsättningar som till en betydande del bekostats av frivilliga bidrag av sportfiskare via Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. Kalla fakta visar att yrkesfiskets uttag av gullspånglax ökat med cirka 500-1000 kg/år i jämförelse med bara för några år sedan.

Fritid/sportfiske av lax i Vättern beräknas under senare år vara avsevärt högre än yrkesfiskets – se tabell här ovan och ta del av fångststatistik av yrkesfisket samt beräknat uttag från fritidsfisket där metoden trolling ingår.

Vättern – röding (vildfångad)
2016 =   7,79 ton röding
2015 = 10,31 ton röding
2014 = 12,06 ton röding
2013 = 8,75 ton röding
2012 = 10,0 ton röding
2011 =   6,5 ton röding

De yrkesmässiga nätfångsterna av rödlistad vätterröding 2016 var 7,79 ton. Med en uppskattade medelvikt 1,5 kilo per fisk blir det cirka 5 200 vildfiskar (sportfiskets fångster av röding beräknas dock vara mycket högre än yrkesfiskets)

Vättern – insjööring (vildfångad)
2016 = 2,99 ton öring
2015 = 4,91 ton öring
2014 = 4,19 ton öring
2013 = 3,59 ton öring
2012 = 6,00 ton öring
2011 = 3,30 ton öring

Uttaget av vild, självreproducerande nätfiskad Vätteröring (kallas i folkmun för Vätterlax) har i jämförelse med 2014 och 2015 minskat påtagligt. 2016 nätades ca 1 500 öringar med beräknad medelvikt 2 kg/st. (sportfiskets fångster av öring beräknas vara avsevärt mycket högre än yrkesfiskets)

Det är världsunikt att yrkes- och spöfiske tillåts rikta sitt fiske/uttag efter vilda laxstammar i sötvatten.

Lördagen den 3 juli 2016 avgjordes Hjodraget Vättern med ut- och målgång Hjo. 76 båtlag fanns med på startlistan trots gråväder och en ruffig vind från söder. Team Bertan från Tibro var ett av deltagande lag. Hjodraget som i år arrangerades för 28:e gången går ut på att de tävlande ska hanka upp en och annan laxfisk ur unika Vättern för att på eftermiddagen visa upp fångsten inför nyfiken publik i hamnen.

Det lag som har den tyngsta säcken vinner. Som mest får man väga in sex laxfiskar över i förväg av tävlingsledningen bestämda minimått. Vild röding och insjööring samt utplanterad gullspångslax (två st. fångades 5,35 kg vägde den tyngsta) är de mest åtråvärda arterna. 53 av årets lag vägde in fisk (167 fiskar med medelvikt 1,86 kg) där Team Bertan toppade tillställningen.

Team Bertan från Tibro består av pappa Bernt-Ove Sandsjö med sönerna Gustav och Erik Österplan samt vännen Tomas Borg. De fyras gäng är duktiga båtsportfiskare och har under årens lopp kämpat väl på olika trollingarenor. Deras hittills största triumf är segern i Trolling Master Bornholm Danmark 2015 då de i knivskarp konkurrens med 385 båtlag tog hem totalsegern. När det gäller Team Bertans placeringar i Hjodraget under årens lopp har varit blygsammare, tills nu.

Klockan 08.30 flydde startfältet Hjo hamn. Team Bertan tog kurs söderut och när de hade passerat Vraket med några distans till godo slog de stopp i maskin för att blötlägga sina beten. Erik var kapten ombord och det tog inte lång stund förrän han styrde fast dagens första fisk, en grann 78 cm lång insjööring med vikt 4495 gram som blev tävlingen tyngsta öring. En Ismo Mini sked var dräpande bete. Kort därefter satte en 3,1-kilos röding tänderna i en djupriggad löja trädd i en svart/crome mössa, modell Anchovy fiskad 70 fot ned i vattenmassorna. Vilken bra start, över sju kilo fisk på två lyft, vilket gav laget vinnarskallar. Vid invägningen kunde de lägga två rödingar och fyra öringar på vågen med sammanlagd vikt 14,995 kilo vilket räckte till segern. Som pris kryddades segerns sötma med en båtmotor plus tre tusen kronor i kontanter.

En historisk tillbakablick visar att det en gång i tiden fanns en unik stam av storvuxen öring i Vättern som i folkmun kallades för Vätterlax. Dessa stora öringar nådde ofta vikter på 10-15 kilo. Rekordet är på hela 23 kilo från Motalaviken, vilket är en av de högsta svenska kända noteringarna. Tyvärr utrotades ”de stora” år 1918 genom att dess lekström, översta delen av Motala Ström, överbyggdes. Nu för tiden finns endast en småvuxen stam av öring (medelvikt 1,5-2 kilo) kvar i Vättern. Men, ändå inte mindre intressant. Den tyngsta Vätteröring som fångats på spö i modern tid är en 8,420-kilos. Enligt sakkunniga källor är det den tyngsta öring som fångats på trolling i Vättern. Rekordöringen fångades under Hjodraget 2007 av Lars Sahlin från Götene.
Så gick det till då rekordöringen fångades->

Det är på Västgötasidan av Vättern som de flesta tillrinnande vattendragen finns, främst i form av småbäckar. Sedan i början av 1980-talet har restaurering och biotopförbättrande åtgärder gjorts i många av dessa bäckar, exempelvis i Hjoån. Arbeten som gjort att öringen fått både längre och bättre strömsträckor att leka på. Något som tydligt gett lysande resultat. Enligt färska beräkningar visar dagsläget att Vättern späs på med i runda slängar 30-40 000 öringsmolt årligen. Väl i sjön blir öringen en kringvandrande rovfisk som efterhand byter insektsdieten mot fiskföda. Silverblank och med ett glest mönster av kryssformade fläckar på sidorna, sveper den fram i vattenmassorna på jakt efter föda i form av nors, siklöja och spigg.

Yrkesfiskets fångstsiffror är följande 2015 = 4 910 kilo – 2014 = 3 532 kilo – 2013 = 6 000 kilo – 2012 = 3 304 kilo, vilket sammantaget gör 17 746 kilo. Omräknat i antal öringar som nätats de fyra senaste åren blir i så fall drygt 11 500 stycken med medelvikt 1,5 kilo. Trollarnas/fritidsfisket uttag har varit betydligt större än yrkesfiskets, vilket gjorda undersökningar/statistik/enkäter indikerar.

Sunnanåträffen Mellerud dag 1. (16 okt) vägde nio båtlag av 85 deltagande team in 14 öringar och två laxar. Stökig sjö gjorde att tävlingsledningen blåste av dagens etapp kl.14.30. Efter dag ett toppas Sunnanåträffen av Team Kapten Kolja (Anders Bladh & Adam Ludvigsson) via en lax (3,67 kg) och tre öringar. Norska laget A-Team knep omgångens fisk, en 9,2-kilos Gullspångsöring som enligt tävlingsledningen är Sunnanåträffens tyngsta öring under tävlingens 30-åriga historia. En snabbtrollad Lappia vobbler var det fångstgivande betet.

Fiska fluga->

Tävlingsledningens Hans Skoglund rapporterar: Då var den 19:e vårtävlingen av Gålö Öring Cup avslutad. Totalt vägdes det in tävlingsdagarna 25 & 26 april 20 havsöringar med en medelvikt på 2 471 gr. Medelvikten är en av dom högsta vi har haft i tävlingens historia.

Nio av 13 team vägde in fisk vilket procentuellt sett är rekord för GÖC. Merparten av öringarna var i kanonkondition och var fyllda med både spigg och strömmingar.

Årets öringkung blev Tobias Lundgren i Team 180 med en havsöring på 4 190 gr.

Segrande lag blev Team Mothugget (3 öringar dag 1 och 2 öringar dag 2).
På andra plats kom Team Trolleri(1 öring dag 1 och 3 öringar dag 2).
På tredje plats kom Team Malmen (3 öringar dag 1)

Alla resultat och bilder finns på. Fisketävlingar.com->

Vi tackar Huntyard & Berras www.huntyardberras.com för det fina prisbordet.

Väl mött i höst då vi fyller 20 år. / Tävlingsledningen