Vågar påstå att regnbågen i nuläget är vår mest betydelsefulla sportfisk. Den är basen i ett folkfiske samt en mycket viktig inkomstkälla för redskapsbranschen. Alla fiskar regnbåge, vilket tarvar inköp av fiskegrejor i mängd. Lägg därtill miljoner i fiskekortsintäkter.
Det fina med regnbågen är dess huggvillighet året runt och kan fångas både i öppet vatten och från is. Gångbara metoder är pimpel, mete, haspelspinn samt flugfiske. Allt är dock inte frid och fröjd då regnbågen klassas som en invasiv art. Om utsättningarna av regnbåge mot förmodan skulle förbjudas eller kraftigt minska kommer folkfisket och branschen att drabbas av bottenkänning.
Länsstyrelserna har i sina senaste direktiv fått i uppgift att hålla ögonen på invasiva arter och har därför blivit mer återhållsamma med att bevilja utsättningstillstånd över lag. Undantaget är fortfarande, typ regnbåge för put and take i isolerade vatten där nyttan i de flesta fallen är större än riskerna. Några argument som framförts i sammanhanget är att det finns alltid en viss risk för spridning av sjukdomar när man flyttar fisk mellan olika vatten och odlingar. Dessutom ifrågasätts om det är förenligt med djurskyddslagstiftningen att sätta ut fisk som inte kommer klara sig för att det saknas naturliga förutsättningar. Att sätta ut fisk i naturvatten påstås dessutom vara meningslösa och olönsamma.
Regnbågen har betytt mycket för sportfiskets främjande. Exempelvis har det moderna flugfiskets utveckling regnbågen att tacka för mycket. Lättillgängligheten till intensivvårdade regnbågsvatten har bidragit till att kast- och fisketeknik kunnat slipas till perfektion. Flugfiskegrenen i stilla vatten började utvecklas i England tidigt 1950-tal. Den främste pionjären på den tiden var Tom Ivens, som 1952 gav ut boken Still Water Fly Fishing. Det skulle dröja till mitten av 1970-talet innan de Engelska flugfiskebojorna började lösas. Från att ha varit brittiskt influerat med grova spön, sjunklina och den allestädes rådande streamerflugan på tafsen, förfinades metoderna och utövarna blev som de själva säger, tänkande flugfiskare.
Historien om den svenska regnbågen (Oncorhynchus mykiss) kan dateras till början av år 1892. Det var då som bruksägaren tillika sportfiskaren Conrad Hammarström tog in den första sändningen av ögonpunkterad regnbågsrom till Sverige. Regnbågsrommen hade hämtats i Tyskland och lades in för kläckning hos den Jämtländska fiskodlingen Äggfors. Av den första sändningens 10 000 romkorn kläcktes 1 500 yngel som under våren 1892 sattes ut i 29 Jämtländska sjöar, tjärnar och floder. Nästa viktiga milstolpe på den svenska regnbågens tidsaxel är 1894 då AB Ängelsbergs Fiskodling startade invid sjön Åmänningen i Västmanland. Nämnda fiskodlingsanstalts avsikt var att specialisera sig på romförsäljning av framförallt regnbåge. Ängelsbergs Fiskodling mottog sin första regnbågsimport 1895. Inledningsvis gick det lite si och så, men 1899 blev det fart på verksamheten och 95 000 romkorn såldes ut över landet i poster från 200 till 20 000. Från Blekinge till Dalarna rapporterades det utsättningsplatser. I början av 1900-talet hade svenskfödd regnbåge satts ut i ett 100-tal vatten med de 29 Jämtländska inräknade. Den för Sverige nya fisken regnbåge fick således en flygande start. Samtidigt fanns i vårt avlånga land ett 30-tal fiskodlingsanstalter för att nära inpå andra världskrigets utbrott 1939 ha ökat till ett 90-tal.
Ett grundvillkor för att odla fisk är upptäckten av konstbefruktning, det vill säga att på konstlad väg upptaga fiskarnas könsproduktion och befrukta rommen. Upptäckten gjordes av en tysk godsägare vid namn Jacoby omkring 1760. Det skulle dock dröja till mitten av 1800-talet innan metoden började tillämpas mer allmänt world wide. Så tidigt som 1880 gavs den på svenska skrivna boken med titeln Handbok i Fiske och Fiskodling ut, författad av Fiskeridirektör H. Limborg.
Den första svenska regnbågen fångad på spö som omnämns i skrift är en 25 centimeters från Säveån 1904. Signaturen H. från Göteborg beskriver händelsen i följande lyriska ordalag; ”Härligt silverglänsande i sina egendomliga regnbågsfärger. Han gav överdådig sport och jag lät honom löpa så det gnisslade i rullen”.
Till en början antogs det att regnbågen skulle reproducera sig i svenska vatten. Ganska omgående konstaterades dock att så inte var fallet. Lyckad regnbågslek skedde bara i yttersta undantagsfall. Den visade sig svår eller rent ut sagt omöjlig att få i fasta stammar. Däremot att i dammar driva upp den till portionsstor matfisk funkade ypperligt. Som etablerad sportfisk skulle det dröja några decennier ytterligare.
I mitten av 1950-talet togs fiskgiftet rotenon till Sverige. Rotenon pytsades ut i mindre sjöar och tjärnar och utrotade småsjöarnas inhemska fiskbestånd. Efter denna manöver släpptes odlad regnbåge ut i de preparerade sjöarna. (rotenon är numera förbjudet att använda i svenska vatten) Vips var det svenska put and take (P&T) fisket fött. Hökensås Sportfiske var tidigt på hugget och öppnade upp ädelfiske för allmänheten redan 1957.
Hökensås Sportfiske tog sin sättfisk från närbelägna Källefalls Fiskodling, vilket de fortfarande gör nu över 60 år senare. Källefalls Fiskodling har odlat regnbåge sedan tidigt 1910-tal. I flera decennier var det fokus på att odla konsumtionsfisk för att i modern tid (läs 1950-tal) övergå till att odla sportfisk fullt ut. Källefalls Fiskodling är väl omtalad för sin höga kvalité på regnbågen. Sedan 1997 har de ett genomtänkt avelsprogram med egen odlingslinje. Pigga ”Källefallare” som är avlade på en mix av fisk från Älvdalen (fina fenor) och fisk från Anten (erkänt bra tillväxt). Fin fenindex, färgsättning, slank kroppsform, bra tillväxt samt hög överlevnad är resultatet. Avelshonorna blir dessutom som tidigast lekmogna vid 4 års ålder, vilket är ett krav för att vara med på odlingsbanan med besked. En fyraårig hona av bästa sort väger från dryga fyra kilo till åtta kilo. Lekmogen Källefallsfisk kramas på rom och mjölke från mitten av december till och med januari. Avelshonorna som använts avlivas och veterinärbesiktigas för att vara på den säkra sidan och förhindra smittspridning till avkomman. Användning av antibiotika är därför ett minne blott inom Källefalls hägn. Det tar 375 dygnsgrader från att rommen befruktats till att den kläcks. Från romkorn till att nå vikten 1,5 kilo tar det 18 månader.
Världsrekordet, en rymling lyder på 48 lbs (21,75 kg) och fångades september 2009 i Lake Diefenbaker, Kanada på spinnfiske. Världsrekordfisken var en triploid fisk, vilket betyder att den hade framställts genom att romkornet chockats med förhöjd temperatur eller högt tryck efter befruktning. Den triploida fisken har tre kromosomuppsättningar mot normalt två. Motivet att odlingsvägen producera triploider är att det ska ge förbättrad tillväxt och sterilitet. Fördelen med steril fisk påstås vara att man minimerar potentiella miljöproblem med fisk som används i fria vatten eller matfiskodling.
Svenska rekordregnbågen är på 14,16 kilo och fångades i Börtnan, Jämtland den 9 maj år 2000 via spinnmete där kroken hade agnats med pellets av Johan Handler, Åsarna.
