Totalt 14 330 kilo (2018 =13 317 kg) laxfisk fördelade på fiskarterna insjölax, röding och insjööring ilandfördes av yrkesfisket i Vättern 2019. Källa Hav & Vatten.

Vättern – insjölax (sättfisk Gullspångstyp)
2019 = 0,95 ton lax
2018 = 0,91 ton lax
2017 = 1,71 ton lax
2016 = 2,02 ton lax
2015 = 1,69 ton lax
2014 = 1,72 ton lax

Laxfångsten i Vättern 2019 via yrkesfiske landade på 959 kilo (ca 275 st. med uppskattad medelvikt 3,5 kilo) Blankfiskar som härrör från utsättningar av odlad Gullspångslax. Noterbart är att 2019 samt 2018 års fångstsiffror av lax är de lägsta sedan 1970-talet då de regelbundna utsättningarna av smålaxar startade. Nytt för 2019 är att utsättningarna av Gullspångslax upphört och ersatts av småvuxen Klarälvslax->

Sedan tidigt 2000-tal är det som mest tillåtet att sätta ut 20 000 smolt/år. Utsättningsplats är Starbäcks hamn som ligger i Vätterns sydvästra del.
(Sportfiskets uttag av lax i Vättern beräknas vara högre än yrkesfiskets fångster)

Vättern – röding (vildfångad)
2019 = 8,49 ton röding
2018 = 8,81 ton röding
2017 = 8,14 ton röding
2016 = 7,79 ton röding
2015 = 10,31 ton röding
2014 = 12,06 ton röding

De yrkesmässiga nätfångsterna av rödlistad vätterröding noterades 2019 till 8,494 ton. Med en uppskattade medelvikt 1,5 kilo per fisk blir det cirka 5 650 vildfiskar (sportfiskets fångster av röding beräknas vara mycket högre än yrkesfiskets)

Vättern – insjööring (vildfångad)
2019 = 4,87 ton öring
2018 = 3,58 ton öring
2017 = 4,11 ton öring
2016 = 2,99 ton öring
2015 = 4,91 ton öring
2014 = 4,19 ton öring

Uttaget av vild, självreproducerande Vätteröring (kallas i folkmun för Vätterlax) via nät åren 2014-2019 har legat på ett snitt av 4,10 ton/år. 2019 nätades ca 2 430 öringar med beräknad medelvikt 2 kg/st. (sportfiskets fångster av öring beräknas vara rejält mycket högre än yrkesfiskets)

En hel del har hänt på Vätterfronten under 2010-talet. Exempelvis våren 2016 fångades ett nytt Svenskt rekord på gädda, en 21,07-kilos med längd 128 cm. Lägg därtill att den numera mycket populära fiskemetoden vertikalfiske efter röding introducerades sommaren 2010.

Öringfångsterna har pekat uppåt under gångna decenniet, vilket till stor del beror på lyckade biotopjobb i tillrinnande lekvattendrag. Ju fler romkorn som kläcks, högre överlevnad på smolten vilket per automatik ger bättre återfångster.

Laxfisket är i nuläget svajigt. Åren 2011-2014 var däremot bra. Fångstresultaten från senaste stortävlingar som Hjodraget och Laxcup Vättern samt mindre klubbtävlingar visar på usla laxfångster. Som lök på laxen har utsättningsmaterialet av Gullspångsstam blivit en bristvara och fr.o.m. i år ersatts med småvuxen Klarälvslax->>

2010 inleddes med kyla och is. Det skulle dröja till mitten av april innan isen försvann i skärgården och gäddfisket i öppet vatten kom igång. Vårfisket efter ”suggor”, alltså stora lekgäddor är synonymt med Vätterns norra skärgård.

2010 års Vättersugga, tillika Sveriges tyngsta nämnda år, vägde 17,20 kilo med längd 124 cm. Fångstdatum 20 april. Se bild ovan. 2011 års tyngsta Vättergädda vägde 18,78 kg och mätte 125 cm. 2015 års tyngsta vårgädda vägde 18,26 kg med längd 124 cm. Svenska rekordgäddan 21,07 kg med längd 128 cm->> fångades den 1 april 2016. Ytterligare en Vättergädda som sticker ut är en kustfiskefångad 17,5-kilos från klipporna norr om Granvik den 22 januari 2017. Se bild nedan.

2010 Vertikalfiske efter röding introduceras
Fiskekompisarna, tillika närkingarna Stefan ”Källan” Källström och Jonas Svensson ställde en afton i juli 2010 båtfärden till norra delen av Vättern i närheten av Stångskäret för att fiska röding. Gammalt, hederligt rödingfiske stod bl.a. på programmet. Båtpimpelfiske, spö och blänke är rödingfiske på gammalt vis.

Radarparet Stefan och Jonas hade förutom pimpelgrejor även tagit med sig haspelspön för att om möjligt betvinga röding på dessa. Jonas hade några dagar tidigare fångat Vätterns första sk. vertikalröding, en 65 centimeters på jigg. Rödingen i djupet registrerades via ekolod för att sedan ”prickskjutas” med jiggen.

Däremot tekniken att tokveva hem betet från djupet tillskrivs inte Stefan eller Jonas. Nej, det är Jonas fru, Ann Charlotte som av misstag tokvevade fast första rödingen. Efter några timmar på sjön utan något napp ville hon hem, och i frustration började hon tokveva upp jiggen. Pang! så satt den där. Resten är som sagt historia. Fröet till det moderna rödingfisket var sått. Stefan är i vissa fiskekretsar en kändis och via sitt kontaktnät inom fiskesvängen spred han de vertikala rödingrönen vidare.

2010 Under tre dagar i augusti genomfördes provfiske efter röding via trolling. Bakom projektet stod Länsstyrelsen Jönköping.

Fångade rödingar, oavsett storlek, märktes med sändare och släpptes åter och följdes sedan via pejling för att se utfallet av Catch & release.

2011-2014 var laxfisket bra. Lyckade utsättningar av Gullspångslaxar var orsaken. Kustfisket var nämnda säsonger glimrande. En nybörjare inom kustfiskegebitet fångade under sin första säsong, senhösten 2013 hela 17 laxar! Kustfiskare med rutin firade även de triumfer->>

Laxfisket i Vättern är helt beroende av regelbundna, tillika lyckade utsättningar av smålaxar och storleken på utsättningstalen är den yttersta gränsen på återfångsttalen. Det går helt enkelt inte att dra upp fler laxar än vad som satts ut.

Vätterns unika karaktär med branta klipphyllor och bråddjup ända in till land gör att strandfiske funkar. Att det är tillåtet att fritt fiska från land härleds till våren 1985 då det fria handredskapsfisket infördes.

2013 Gigantisk Vätterröding fångades via lodutter

Lördag förmiddag den 31 augusti äntrade Smålänningen Bo Wiblom sin nio meter långa Vättersnipa i Gränna hamn för några timmars rödingfiske på Vättern. Via metoden lodutter med kopparspinnare fångade Bo tidernas tyngsta röding. På Gränna Fiskrökeri krönta våg visade exakt 10,3 kilo, en hanfisk som mätte 90 cm.

Lodutterfiske efter Vätterröding är en gammal tradition runt Vättern.->> Dock en utdöende fiskeform till det moderna trollingfiskets fördel.

2014 avslutades märkning av lax i Vättern.

Vitsen att ”tagga” fisk är att framtida återfångster ska visa laxens tillväxt och i viss mån även om utsättningen varit lyckad eller ej. En ganska trubbigt metod att få fram pålitliga fakta. Perioden 1982-2002 där 48 000 märkta laxungar ingick visade på hela 18,4 procent återfångst, vilket är ett mycket högt tal.

2015. Vätternvårdsförbundet rapporterar att uppemot 30 000 rödingar beräknas återutsättas vid fritidsfiske i Vättern varje år.

Kunskapen om rödingens överlevnad vid återutsättning är begränsad men en genomförd studie i Vättern visar att dödligheten ligger mellan 10-30 procent på återutsatt röding.

2015. Sportfiskeförbundet tar över ansvaret för utsättningarna av sättfisk till Vättern->>

2017 Klimatförändringar hotar ekosystemet i Vättern->>
-Klimatförändringarna kommer att förändra hela detta kallvattenekosystem som har varit mer eller mindre oförändrat sedan inlandsisen drog sig tillbaka, säger Måns Lindell på Vätternvårdsförbundet. Varmare Vättern kan slå hårt mot djur- och växtliv i sjön, till exempel rödingen. Forskare vid Örebro universitet har i en pilotstudie sett att halterna av mikroplaster ligger tio gånger högre i Vättern än i Östersjön.

2018 Sista utsättningen av Gullspångslax i Vättern?->>

2019 Karlsborgsortens Fiske och Fiskevårdsförening (KFFF) höll fredagen den 15 mars informationsmöte under temat Har laxfisket i Vättern en framtid?->>

2019 Laxcup Vättern vid vägs ände!
Laxcup Vättern har sedan starten 1991 förknippats med tuff vintertrolling med chans på stor insjölax. En tillbakablick 1991-2019 visar att under alla dessa år har 25 st. Laxcup Vättern genomförts av 27 möjliga. Sedan 2012 till dags datum är det Karlsborgsortens Fiske & Fiskevårdsförening med backning av externa krafter som arrangerat. Ynka 11 laxar vägdes in 2019->>

Fiskeguide Johan Abelsson avslutade torsdag den 19 december 2019 års guidesejour i Vättern. Med utgång Karlsborg har på raken 18 heldagar plus två halvdags turer genomförts.

Den trailerdragna guidebåten, en McLay 751, har under december, i ur och skur, gått till sjöss dagligen med förväntansfulla gäster ombord. Johans hemort är till vardags Simrishamn, Skåne men varje vinter, sedan många år, ingår i hans schema en rejäl guidesväng till Vättern. Det finns förmodligen ingen fiskeguide i Sveriges avlånga land som kan trolling bättre än Johan Abelsson, oavsett om det sker i sött eller salt vatten. Han så att säga eliminerar nappen till gästernas stora glädje.

Exklusivt fiske efter röding och öring med chans på lax
Årets Vättergäster kom från Finland, Danmark, Tyskland, England och Sverige, cirka 60 gäster totalt. Merparten av gästerna har nyttjat boenden samt matställen i Karlsborg.

Herr Abelsson med snudd 40 år inom sportfiskebranschen marknadsför Vätterfisket på följande vis: ”Ett exklusivt, unikt fiske efter vild storröding och insjööring med chans på insjölax”.

Maklöst rödingfiske
Rödingfisket i Vättern har under senare år gått spikrakt uppåt, och sammaledes gäller det öringfisket. Utländska gäster uppskattar väldigt mycket att kunna fånga storröding och vildöring. Det äkta vildfisket (fiskar som aldrig sett ett odlingskar) slår i gästernas ögon den odlade laxen. Men å andra sidan är laxfisket inte vad det en gång varit av olika anledningar. Historiskt sett har Vättern rankats som världens bästa sjö efter stor insjölax, så kallade Rambolaxar. Johan Abelsson, en av grundarna till Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern (MLiV bildades våren 2003) satt i styrelsen i tio år (2003-2013) med att aktivt backa laxutsättningarna.

Vätterröding dominerar fångsten
Johan Abelsson summerar fångsten efter 18 heldagar plus två halvdagars fiske till något över 200 rödingar och öringar över minimått. Cirka 65 procent var röding. Lägg därtill åtta Gullspångslaxar med en toppfisk cirka åtta kilo. (2018 körde han fast 11 godkända laxar) Bara en! för liten, 30 cm insjölax nappade i år. Det makalöst goda rödingfisket, typ fångstgaranti parat med det säkra öringfisket är fullt tillräckligt för att ge ringar på vattnet, åtminstone utomlands. Exempelvis att redan nu har bokningar till nästa års decemberguidande trillat in. Följdfråga. Är fortsatta utsättningar av laxungar ett måste för att Vättern ska vara ett spännande fiskevatten? Eller är det gott nog med genuin vild röding och öring på kroken? Fritt fram för egna funderingar.

Drag 2018-> (Hjodraget) på Vättern deltar 98 båtlag. Starten gick i Hjo hamn 08.30 och målgång 16.30.

Länsstyrelsen Jönköpings Län skriver; ”Nyligen presenterades resultat från undersökningar av fritidsfisket på Vättern. Undersökningarna visar att fritidsfisket 2015 var omfattande och fångsterna stora, där en stor del av fångsten återutsattes.

Fritidsfiskets totala uttag av röding 2015 var 16,1 ton fördelat på 9 500 rödingar. Därutöver återutsattes 24 400 rödingar med en sammanlagd vikt av 26,4 ton. Sammantaget fångades nästan 34 000 rödingar med en vikt av 42,5 ton. Sett till både omfattning och fångst dominerades fritidsfisket av trolling efter röding, öring och lax. En metod som ökat kraftigt under senare år är vertikalfisket efter röding. Undersökningar av överlevanden hos återutsatt röding visar att omkring 77 procent bedömdes överleva återutsättning vid trollingfiske under sommaren medan i princip samtliga undersökta individer bedömdes överleva återutsättning vid vertikalfiske.

Länsstyrelsen i Jönköpings län, som har samordningsansvaret för länsstyrelsernas arbete med fisk och fiske i Vättern, har med hjälp av frivilliga dels undersökt fritidsfiskets omfattning och fångst i Vättern 2015 och dels överlevnaden hos återutsatt röding vid trollingfiske och vertikalfiske. Drygt 500 personer som fiskat på Vättern 2015 har besvarat den enkät som ligger till grund för undersökningen av fritidsfiskets omfattning och fångst.

— För att kunna förvalta fiskbestånd på ett långsiktigt hållbart sätt behövs kunskap om fiskets fångster och omfattning. Yrkesfisket har fångstrapporteringsskyldighet till myndigheterna. Något liknande finns inte för fritidsfisket. Därför genomför vi återkommande fritidsfiskeundersökningar på Vättern, säger Rasmus Linderfalk, fiskerikonsulent vid Länsstyrelsen i Jönköping.

Undersökningen var den första som redovisar fångstdata för vertikalfiske efter röding. Mer än 90 procent av den upptagna fångsten vid vertikalfiske bestod av röding. Dessutom var åtta av tio rödingar över minimimått. Detta visar att metoden är selektiv på stor röding, vilket kan jämföras med t ex trollingfiske där varannan röding var under minimimått.

Resultatet visar att mycket fisk återutsattes. För de sju arterna (röding, öring, lax, abborre, gädda, sik och lake) som bedömts vara viktigast för fisket återutsattes sammanlagt över 50 000 fiskar under 2015. Röding, abborre och gädda var de vanligaste arterna att återutsätta. Vid trollingfiske återutsattes tre av fyra rödingar under 2015 medan man vid vertikalfiske återutsatte nästan 90 procent.

Resultat från undersökningar av överlevnaden av återutsatt röding visar att krokplaceringen tycks vara starkast kopplat till rödingens möjlighet att överleva. Då rödingen krokas långt bak i munhålan eller i svalget riskerar den ofta att dö. Ju längre bak i munnen rödingen krokas desto längre tid tar det för fisken att dyka ner i vattnet efter att den släppts tillbaka och ju sämre är överlevnaden. Under tiden den befinner sig på ytan riskerar den att bli attackerad av fåglar. Problemet med fåglar som attackerar återutsatt röding tycks vara betydligt mindre vid vertikalfiske då båten ligger kvar i närheten av återutsatt fisk, till skillnad från en trollingbåt som rör sig framåt. En större andel av fisken dyker också direkt efter återutsättning vid vertikalfiske än vid trolling.

— Vi kan konstateras att det återutsätts mycket fisk och att det därför är viktigt att fisken hanteras på ett bra sätt som leder till hög överlevnad. Vår ambition är genomföra fler undersökningar för att kunna ge bättre rekommendationer om hur fisket och hanteringen av fisk kan bedrivas för att öka överlevnaden vid återutsättning, säger Adam Johansson, fiskerikonsulent vid Länsstyrelsen i Jönköping.

Fritidsfisket och yrkesfisket stod vardera för drygt 40 ton avlivad fisk under 2015. Röding fångades totalt sett mest. Fritidsfiskets fångstuttag av röding, lax, abborre och gädda var större än yrkesfiskets uttag. Trots höga uttag inom fritidsfiske och yrkesfiske påvisar provfisken en positiv beståndsutveckling hos rödingen, en ökning som dock sker från mycket låga nivåer. Fångsterna av fisk har ökat under senare år tack vare de förstärkta bestånden. T ex fångar man idag i snitt 2 rödingar per fisketur vid trolling”.

Stora fångster i fritidsfisket på Vättern->

Totalt 13 983 kilo laxfisk fördelade på fiskarterna insjölax, röding och insjööring ilandfördes av yrkesfisket i Vättern 2017. Siffrorna är från Hav & Vatten.

Vättern – insjölax (sättfisk Gullspångstyp)
2017 = 1,71 ton lax
2016 = 2,02 ton lax
2015 = 1,69 ton lax
2014 = 1,72 ton lax
2013 = 0,81 ton lax
2012 = 1,00 ton lax
2011 = 1,10 ton lax

Laxfångsten i Vättern 2017 gjord av yrkesfisket landade på 1,719 ton (ca 490 st. med uppskattad medelvikt 3,5 kilo) och härrör från utsättningar av odlad Gullspångslax 20 000 st/år. Utsättningar som till en betydande del bekostats av frivilliga bidrag av sportfiskare via Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. Under 1990-talet sattes 40 000 smolt/år, vilket gav högre återfångster.

Fritid/sportfiske av lax i Vättern beräknas under 2000-talet vara avsevärt högre än yrkesfiskets – se tabell här ovan och ta del av fångststatistik av yrkesfisket samt beräknat uttag från fritidsfisket där metoden trolling ingår.

Vättern – röding (vildfångad)
2017 =  8,14 ton röding
2016 = 7,79 ton röding
2015 = 10,31 ton röding
2014 = 12,06 ton röding
2013 =  8,75 ton röding
2012 = 10,0 ton röding
2011 = 6,5 ton röding

De yrkesmässiga nätfångsterna av rödlistad vätterröding 2017 noterades till 8,149 ton. Med en uppskattade medelvikt 1,5 kilo per fisk blir det cirka 5 400 vildfiskar (sportfiskets fångster av röding beräknas dock vara mycket högre än yrkesfiskets)

Vättern – insjööring (vildfångad)
2017 = 4,11 ton öring
2016 = 2,99 ton öring
2015 = 4,91 ton öring
2014 = 4,19 ton öring
2013 = 3,59 ton öring
2012 = 6,00 ton öring
2011 = 3,30 ton öring

Uttaget av vild, självreproducerande nätfiskad Vätteröring (kallas i folkmun för Vätterlax) har åren 2011-2017 legat på ett snitt av 4,155 ton/år. 2017 års öringfångst 4,115 ton ligger mycket nära medeltalet de senaste sju åren. 2017 nätades ca 2 000 öringar med beräknad medelvikt 2 kg/st. (sportfiskets fångster av öring beräknas vara avsevärt mycket högre än yrkesfiskets)

Det är världsunikt att yrkes- och spöfiske tillåts rikta sitt fiske/uttag efter vilda laxstammar i sötvatten.

Jämtlänningen Jon ”Storsloken” Jonsson från Stugun gillar att tävla i fiske. Nyligen deltog han Storsjötrollingen Hallen med en fjärdeplacering som resultat. Dessförinnan hade Ströms Vattudal trollingen klarats av med en hygglig slutplacering. Förra året gick det bättre, ty då segrade Team Storsloken i Trolling weekend Ström Vattudal 2016->

Bevisligen har Mr Storsloken både tävlingsnerver och fiskerutin. Något som han tillsammans med svågern Anders plockade fram så sent som 28/29 juli i 24 timmarstävlingen på Norska fjällsjön Lenglingen. Hela 313 personer deltog x tävlingsavgift 300 NOK pp. Valfri fiskemetod från båt eller land var tillåtet. Inga begränsningar på antal beten (endast artificiella fick användas) fanns eller minimått och antal fisk som fick behållas. Ut- och målgång var i Sørlid och starten gick fredag 28 juli kl.15.00 för att avlutas 24 timmar senare.

Jon och Anders trollade över sjöns djupare delar. På ett av djupriggspöna satt en Apex agnad med en bit mask. Nämnda bete fiskades 10 meter ned i vattenmassorna. Det blev tjong i strängen redan efter några timmars puttrande och en 3,62-kilos öring kunde håvas. Det skulle visa sig bli tävlingens tyngsta fisk. Inledningsvis var vädret gott. Dock från midnatt till lördag eftermiddag smattrade regnet parat med en kall fjällvind. Det var minst sagt tufft att vara på sjön under sådana förhållanden. I arla morgonstund fångade duon ytterligare två större (3,2 kg o 2,5 kg) öringar plus några mindre som gav sammanlagda vikten 12,5 kilo. Det räckte till en tredjeplats. Dock var planen att fånga tävlingens tyngsta fisk då prissumman på en sådan var satt till 30 000 NOK. De lyckades….

Team Dynamit från Jämtländska Gäddede hankade upp 37 öringar som tillsammans vägde 19,84 kg, vilket blev segrarvikten och 20 000 NOK i prispengar. Totalt vägdes det in 241,93 kg öring/röding. Under klarblå himmel avslutades tillställningen med en marknad där prisutdelningen ingick som en del i festligheterna. Det fanns ett idealviktpris där Gullvektpremien var lottad till 2,18 kg med marginalerna +-10 gram. Den som fångade en fisk med nämnda vikt utlovades 50 000 NOK. Ingen fisk vägde tillräckligt nära 2,18 kg i år för att pengarna skulle delas ut. Gullvektpremien blir därför 75 000 NOK 2017.

Vätternvårdsförbundet presenterade för några år sidan siffror som att uppemot 30 000 rödingar beräknas återutsättas vid fritidsfiske i Vättern varje år. Kunskapen om rödingens överlevnad vid återutsättning är begränsad men en genomförd studie i Vättern visar att dödligheten ligger mellan 10-30 procent på återutsatt röding. Kunskap om dödlighet vid återutsättning av röding vid trolling- och utterfiske samt moderna metoden prickskytte är av intresse för både fiskare och förvaltande myndigheter. Även data om beten och krokar som kan påverka fiskens överlevnadschans är också av intresse.

I Vättern står numera fritidsfisket för huvuddelen av fångstuttaget röding. I detta fiske återutsätts en förhållandevis stor andel fisk (68 %). Merparten returneras eftersom den är mindre än gällande minimimått, fiskaren fyllt den dagliga fångstkvoten eller bara i största allmänhet tycker att det är kul att hiva o dra och släppa åter. På sociala medier har uppgifter florerat att ”duktiga” rödingfiskare kastat åter tjogvis med rödingar vid en och samma fisketur! Myndigheterna och Vätterkännare i allmänhet är medvetna om att returfiske på röding i stort antal förekommer. Det är lagligt att släppa fisk åter som är över minimåttet, inget snack om den saken.  Dock antalet fiskar som får släppas åter innan man passerat gränsen eller anses godtagbart är upp till spöfiskaren att avgöra. Några har luftat sina åsikter i dagstidningen SLA.se under debatt med anledning av det myckna returrödingfisket.

Citat; ”Tyvärr har det på senare år kommits på en annorlunda fiskemetod som egentligen kommer från den gamla hederliga pimplingen, men idag används modern teknik som gör att dessa hänsynslösa individer som bedriver detta fiske kan ta upp över 100 fiskar per dag.

Detta hanterande av fisken i Vättern måste få ett brutalt stopp innan det är försent och det är bråttom. Jag ser dagligen dessa små vertikalfiskande båtar som rycker upp rödingar och släpper i dessa igen för att på facebook kunna skryta inför andra gelikar om hur duktig man varit”.

Storrödingen (Salvelinus umbla) är Vätterns mest värdefulla fiskart. Beståndet har dock skattats mycket hårt genom åren och var i början av 2000-talet på väg att kapsejsa. Hösten 2005 reagerade dåvarande Fiskeriverket på varningssignalerna och införde ett antal kraftfulla åtgärder för att bromsa uttaget av Vätterröding. Den mest påtagliga åtgärden var att införa totalförbud för allt fiske (utom kräftfiske) i tre stora områden; Fingals, Norrgrund och Tängan, vilket är cirka 15 procent av sjöns totala yta. Även utökade lekfredningsområden och förlängd fredningstid infördes. Dessutom höjdes minimåttet på rödingen till 50 centimeter. Till detta ökades maskstorleken för bottensatta garn, främst för att undvika bifångster av småröding. Inom spöfisket infördes i samma veva ett fångstuttag till max två godkända rödingar per person och fiskedag. Även mängden krokar per bete minskades till en. Sedan de marina områdena i kombination med de nya reglerna infördes har rödingbeståndet glädjande nog ökat.

Siklöjan är en viktig länk i näringskedjan mellan plankton och Vätterröding. Siklöjan på bild här ovan hade slukats av 2,8-kilos röding. Siklöjan är en mycket betydelsefull bytesfisk för bl.a. storrödingens fortlevnad i Vättern.

Upplägget i Hjodraget som i år arrangerades för 29:e gången är att deltagarna enligt tillåtna dragfiskemetoder med antingen fasta linor, typ lodutter eller trollingfiske med spö ska hanka upp en och annan laxfisk ur unika Vättern. Varje lag får som mest väga in sex laxfiskar över i förväg av tävlingsledningen bestämda minimått. Det lag som har den tyngsta fångstpåsen vinner. Vild röding och insjööring samt utplanterad gullspångslax är de mest åtråvärda arterna.

I Hjodragets begynnelse var det inte alls ovanligt att det fiskades från snipor. Vättersniporna är snart en sällsynthet, åtminstone i Hjodraget. Av 53 startande båtlag fanns i år endast en snipa med. En 8,5 meter lång träsnipa byggd på Visingsö år 1950 och som efter 67 år på Vättern får anses vara infiskad.

Ronnie Tillman från Mölltorp är sedan slutet av 1990-talet båtens ägare. Tillsammans med lagkamrat Göran Ludvigsson ställde de upp under namnet Team Twins.

Djupfiske via lodutter gav tre rödingar på vågen och en åttonde plats i Hjodraget 2017. En allt igenom hemmagjord utrustning användes. Lodutterfiske består av en lintrumma med heldragen tråd på spolen, blylod som sänke och handgjord rödingspinnare av pärlemo i linändan.

Kroken på spinnaren agnades med en bit abborrkött. Pärlemo blänker och fisk doftar, vilket lockar röding i djupet att gå till attack. Lodutterfiske är i runda slängar en 100 år gammal fiskemetod, en djupfiskemetod som användes av Vätterfiskare långt innan djupriggar introducerades inom det moderna trollingfisket i mitten av 1980-talet.

Tidernas Vätterröding, en 10,3-kilo fångades via lodutter

Det var den 31 augusti 2013 som Smålänningen Bo Wiblom äntrade sin nio meter långa Vättersnipa i Gränna hamn för några timmars rödingfiske på Vättern. Innanhavets vida vidder var för dagen inbjudande blanka med sol från klar himmel. Båtens tio hästkrafter starka inombords tändkulemotorn gav fart åt den gamla träbåten. Efter någon sjömils färd var det dags att sjösätta fiskegrejorna i skepnad lodutter med fasta linor och tafsar. Bo fiskar med fyra utrustningar. Två akterrullar och två spröt midskepps. Akterställens grejor blötlades först. Därefter riggades styrbord spröt. Det 1,3 kilo tunga blylodet var tyngden som fick moderfisk, lockskedar och hemmagjord spinnare som agnats med liten bit kokt räka att gå mot botten. Anrättningen sänktes ned 45 varv (ca 20 m) i vattenmassorna över ett bottendjup av 27 meter.

Den stora båten som byggdes på Visingsö 1953 tuffade fram i ca 1,7 knops fart. Färden gick norrut i svag medström. Samtidigt som utrustning nummer fyra, alltså babordsidans spröt höll på att riggas signalerade styrbordsprötet med buller och bång att fast fisk var ett faktum. Av rycken att döma var det en stor fisk som fattat tycke för snurrande kopparspinnare. Bo antog inledningsvis att det var en fullvuxen Vätteröring som nappat. Frågan vilken sorts fisk som höll linan i sträck fick sekunden senare ett svar då en imponerande stor röding gick till väders i ett spektakulärt hopp över vattenytan. Saken var klar, det var en jätteröding av sällan skådat format. Efter ett handfast givande och tagande i linan kunde Bo till slut med hjälp av en huggkrok (håven var för liten) borda en magnifik röding. Snabbt upp med grejorna ur vattnet för vidare färd mot land. Under färden kontaktade Bo sina rödingfiskekompisar Arne Fransson, Göran Gustavsson och Rune Bergqvist för att de skulle möta upp i hamnen och skåda in drömrödingen. Rune lovade att ta med sig Besman-vågen.

Väl på bryggan förevisades jätterödingen inför en hänförd publik. Ingen i gänget hade sett en sådan makalöst stor röding tidigare. En första vägning gjordes på den gamla besmanen och vågens grovhuggna skala visade snudd 10,3 kilo. Ytterligare en viktkoll av fisken gjordes. Nu på Gränna Fiskrökeri krönta våg som visade exakt 10,3 kilo. Den underbart vackra och väl proportionerade rödingen, en hanfisk, mättes till 90 centimeter. Fiskens omkrets kollades dock inte. Men en gissning landar runt 60 cm. Enligt tillgängliga fakta (läs 4 juli 2017) är herr Wibloms 10,3:a den näst tyngsta röding som fångats och dokumenterats med avsändare Vättern.

I topp tronar en 11,2-kilos nätfångad (utanför Baskarp) med längd 90 cm och midjemått 65 cm från 3 augusti 1990. Dess ålder sägs ha varit runt 25 år, vilket anses vara maximal åldersgräns för storröding. Som tvåa är 10,3:an från 2013 som även den bör ha passerat 20-års strecket. Topp tre är en via ytutter fångad 9,6 kilos med kroppslängd 87 cm och omkrets 60 cm. Den fastnade på en ABU Reflex spinnare med kopparsked i vattnen utanför Karlsborg den 4 november 1975.

Ps! Det var då – numera är det som mest tillåtet att fiska med tio beten.

Hjodraget 2017 deltog 53 båtlag och 32 av dessa vägde sammantaget in 67 fiskar (röding 48 st.  öring 9 st. och lax 10 st.) med totalvikten 148,69 kilo, vilket gör medelvikt 2,21 kg/fisk.
Hemmalaget Hot Spot (se bild ovan) knep segern med vikten 16,135 kg fördelade på två (8,375 kg o 5,735 kg) laxar och en 2,02-kilos röding. Laxarna drog på i ett dubbelhugg utanför Hästholmen på ytligt fiskade löjor. 8,3:an blev tävlingens tyngsta fisk.
Silverplatsen fiskades hem av Team TT från Undenäs via två (5,190 kg o 4,210 kg) laxar samt en 1540 grams röding.
Team Pike 2000/Hammarlund från Hallsberg kom trea med fem fiskar i påsen och vikt 9,265 kg.

Hjodraget, en folkfest!

Dragfisketävlingen i Hjo är precis vad den låter som. Dragfiske gäller och det får man göra på gammalt vis såsom med fast lodutter eller vanligt trollingfiske med spö. I årets Dragfiske deltog förutom vanliga trollare även snipfiskare, yrkesfiskebåt samt Fiskeguidebåt.