En vårdag år 1939 havererar en lastbil nära Hjo. På flaket finns 1 500 tvååriga insjölaxar på väg till Vänern från fiskdammarna i Almnäs. För att rädda laxarna släpps de ut i närmsta sjö, som i detta fall var Vättern. Smålaxarna trivs och växer sig oerhört snabbt stora. En följdfråga väcks. Kan utsättningar av lax kompensera förlusten av den grova Vätteröringen från Motala ström som överbyggdes 1918? Idén med laxutsättningar stöds av ansvariga myndigheter och yrkesfisket. Bara några år senare pytsas ytterligare 300 tvååriga Gullspångslaxar ut. Insjölaxfisket i Vättern var fött.

Slutet nära för kustfisket efter Gullspånglax i Vättern!

Att kustfiska fullvuxen Gullspångslax från Vätterns branta klippor är världsunikt och gratis! Något man kan tacka det fria handredskapsfisket som infördes i maj 1985 samt de över ett halvsekel årliga utsättningarna av Gullspångslax. I nuläget är det som mest tillåtet att sätta ut 20 000 smålaxar/år. Annat var det under 1990-talet då det pytsades ut 40 000 sättfiskar i Vättern årligen. Laxfisket var som bäst under 90-talet till några år in på det nya millenniet då verkningarna av minskade utsättningstal gjorde sig påminda.

Klarälvslax ersätter Gullspångarna!
Vi som gillar kustfiske kan inom några år vara med om ett historiskt fiskafänge i Vätterns moderna era. Någon av oss kan bli den som fångar Vätterns sista Gullspånglax. Hur kommer det sig? Jo, det råder brist på utsättningsfisk av Gullspångsstam, vilket gör att fr.o.m. 2019 kommer ”rambolaxen” gällande rekord är på 20,4 kg-> att ersättas med småvuxen Klarälvslax.

Årets utsättning av 20 000 tvååriga Gullspångslaxar genomfördes 7 och 8 maj 2018 i Starbäcks hamn->

Även om avelsfisket efter Gullspångslax i höst blir numerärt lyckat kan Vätterutsättning av G-fisk återupptas tidigast 2021. Storskaliga utsättningar (20 000 st) av Klarälvslax i Vättern har inte gjorts tidigare. Måhända blir det ett lyckodrag likt det som skedde med Gullspångarna 1939. Den som fiskar får se Det man med säkerhet vet är att Klarälvslaxen inte blir lika stor som Gullspångslaxen.

En lekmogen Klarälvslax väger i snitt 3,5-4 kilo. I jämförelse med en lekfärgad G-lax-> väger en K-lax lätt.

Exempel på gångbara drag till Vätterlaxen syns på bilden nedan.

Av antalet personer att döma som söker sig till Vättern för att vintertid kustfiska insjölax visar att det är en populär sysselsättning.

Vättern den 21 december 1997 fångades tidernas tyngsta insjölax, en Gullspångslax med vikt 20,4 kilo och längd 110 cm.

Rekordlaxen fångades vid kustfiske söndagen den 21 december 1997 (idag på datumet 20 år sedan)  från klipporna vid Öninge på Vätterns östra strand av Dennis Gustavsson. En maklös Gullspångare som balanserar på gränsen till insjölaxens maximum-vikt.

Gullspångslax som härstammar från Vänern anses vara världens mest snabbväxande sk. Landlocked Atlantic Salmon, insjölax som lever hela sitt liv i sötvatten. De extremt få kvarvarande exemplaren av vilda fiskar leker i Gullspångsälven, ett tillflöde till Vänern och dess avkomma, alltså smolten växer sig sedan stora i nämnda innanhav. När det gäller de lekmogna Gullspångslaxarna som härstammar från odling fångas de i fiskfällan i Forshaga, Klarälven. När processen flyter på enligt planerna kramas leklaxarna på rom och mjölke och avkomman från dessa föds sedan upp i odlingar för att efter två år i mänsklig omvårdnad leveras som smolt till Vättern. Tyvärr har avelsfisket efter Gullspångslax i Klarälven fallerat under senare år pga. olika orsaker och därför har brist (avsaknad) på avelsfisk uppstått. I nuläget och ett antal år in på 2020-talet finns därför inga Gullspångslaxar till Vättern att tillgå. Fr.o.m. 2019 kommer därför småvuxen Klarälvslax ersätta Rambolaxarna som gett Vättern epitetet världens bästa insjölaxvatten.

Läs och begrunda – så här gick det till då världsrekordlaxen fångades den 21 december 1997–>

Rekordlaxen finns bevarad åt eftervärlden i tre olika skepnader, nämligen som skinnmonterad, av frigolit samt som träfisk. Östgöten Kenneth ”Frasse” Fransson har gjort skinnmonteringen samt frigolitlaxen. Värmlänningen Jan-Ove Appelgren är mannen bakom träfisken.

Den 2 april 1998 var det laxfest på Östgötasidan av Vättern. Framsynta Ödeshög kommun uppbackade av näringslivet i kommunen har låtit välkände konservatorn Kenneth Fransson i Linköping färdigställa en skinnmontering av den svenska sportfiskerekordtabellens mest makalösa fångst, Dennis Gustavssons insjödrömlax (20,4 kg) fångad från land vid Vätterns strand (Öninge) den 21 december 1997. Den avtäcktes under stor pressbevakning i Biblioteket i Ödeshög. Inslag från händelsen kunde bland annat ses på TV 2 i programmet Landet Runt.

Kustfiska fullvuxen Gullspångslax från Vätterns branta klippor är världsunikt samt gratis! Något man kan tacka det fria handredskapsfisket som infördes i maj 1985 samt de sedan i slutet av 1950-talet årliga utsättningarna av Gullspångslax. I nuläget är det som mest tillåtet att sätta ut 20 000 smålaxar/år. Annat var det under 1990-talet då det pytsades ut 40 000 sättfiskar i Vättern årligen. Laxfisket var glimrande under 90-talet ända fram till några år in på det nya millenniet då verkningarna av minskade utsättningstal gjorde sig påminda.

Gullspångslax anses vara världens mest snabbväxande sk. Landlocked Atlantic Salmon, insjölax som lever hela sitt liv i sötvatten. De extremt få kvarvarande exemplaren av vilda fiskar leker i Gullspångsälven, ett tillflöde till Vänern och dess avkomma, alltså smolten växer sig sedan stora i nämnda innanhav. När det gäller de lekmogna Gullspångslaxarna som härstammar från odling så fångas de i fiskfällan i Forshaga, Klarälven När processen flyter på enligt planerna kramas leklaxarna på rom och mjölke och avkomman från dessa föds sedan upp i odlingar för att efter två år under mänsklig omvårdnad leveras som smolt till Vättern.

Tyvärr har avelsfisket efter Gullspångslax i Klarälven fallerat under senare år pga. olika orsaker och därför har brist (avsaknad) på avelsfisk uppstått. I nuläget och ett antal år in på 2020-talet finns det inga Gullspångslaxar till Vättern att tillgå. Fr.o.m. 2019 kommer därför småvuxen Klarälvslax ersätta Rambolaxarna som gett Vättern epitetet världens bästa insjölaxvatten. Det är 20 år sedan (21 december 1997) som tidernas Gullspångslax, en 20,4-kilos fångades från land->

Gillar inte vad jag ser angående det framtida laxfiskeläget Vättern – men å andra sidan visas föreställningen på sämsta möjliga vis – ridån är uppe!

Det finns dock fortfarande möjligheten att kustfiskefånga Gullspångslax. Se nedanstående beräkningar – Hur mycket lax det i dagsläget beräknas finnas i Vättern? Räkneexemplet är från åren 2004-2008, men passar även till närtid, såsom åren 2013-2017. Konvertera årtalen och vips har man en fingervisning om det dagsaktuella laxläget, måhända inte millimeterrättvisa, men gott nog.

Intresset är stort att fånga Gullspångslax, åtminstone av antalet kustfiskare att döma. Vi som gillar kustfiske kan därför inom några år vara med om ett historiskt fiskafänge i Vätterns moderna era! Någon av oss – du eller jag – kan faktiskt bli den som fångar Vätterns sista Gullspånglax. Exempel på gångbara drag till Vätterns Gullspångslaxar syns på bilden nedan.

Stop wishin´ – Let´s go fishing!

”Bästa hobby att finna är med laxdrag från klipporna svinga”, något som Hjobon Kent Luth kan intyga. När väl Vättersilver i skepnad av yster gullspångslax sitter på kroken är fiskarlivet toppen. Kents hemmaklippor ligger i närheten av lillbyn Granvik i Vätterns nordvästra del. Klassiska landfiskevatten där åtskilliga laxar gått bet under årens lopp.

Kent är en utpräglad dragdängare och föredrar därtill att fiska korta pass, gärna flera gånger om dagen. Full koncentration vid varje kast och när lax visar sig inom kastavstånd är det mitt i prick i vaket som gäller. Senast Kent prickkastade på ytaktiv blankfisk var i onsdags (15 nov. 2017) eftermiddag. Han anlände till klipporna vid trehugget för en halvimmas kort fiskepass. Med var dotter Rebecca, 10 år. På plats fanns sedan tidig morgon ett halvdussin spöslitare och de var alla fisklösa. Kent fattade posto och med van blick svepte han av området i sin närhet. Lillflickan var redo med mobilkameran i högsta hugg för att dokumentera sin pappas fiskliga färdigheter.

Det tog cirka 20 minuter slängande och vevande så satt en lax på kroken fast! Snacka om förvåning bland medfiskarna! Därefter följde en 10 minuters dragkamp innan håvmästare Mattias Edman (han hade stått på samma klippa sedan 08.30 med ett nafs som resultat) fick äran att näta silverblank Gullspångslax med vikt 8,815 kilo och längd 89 centimeter.

För att bli en hygglig dragfiskare gäller det exempelvis att känna till gången på sina beten. Var selektiv och lär dig några få beten, det räcker. Notera även skillnader på dragens djupgående vid hemtagning, vilket kan vara avgörande om laxen kommer hugga eller inte. Att fiska med drag på ”riktigt” är en konst som det sällan talas om. Vilken rulle, spö och lina som är bäst är sekundärt. Det är personen som håller i spöt som är det viktigaste redskapet parat med ett för vattnet passande drag.

Ridån för Landlaxfiskesäsongen, Vättern 2017/18 har gått upp. Det trevliga i förställningen är att med största sannolikhet kommer laxarna att gå till i hyfsat antal i vinter då det sammantaget har satts ut hela 37 000 smålaxar av årskull 2014. Laxar som nu efter 1,5-2 års tillväxt i sjön bör ha antagit fångststorlek 60 centimeter och längre. Den som landlaxfiskar får se…

Att man fritt får fiska Vätterlax från land beror på följande fakta. Först och främst att det fria handredskapsfisket infördes våren 1985 samt att det regelbundet har satts ut Gullspångslax i sjön.

OBS! Utsättningarna av Gullspånglax kommer fr.o.m. våren 2019 att ersättas med Klarälvslax.

De regelbundna utsättningarna av Gullspångslax inleddes 1959, med det var först i slutet av 1980-talet som landlaxfisket började få fotfäste bland hugade spösvingare.

Klipporna vid Omberg samt sträckan Hästholmen och söderut till Ödeshög var först ut. Platser som ännu denna dag är de allra bästa, åtminstone på Östgötasidan. En av de allra första storlaxarna som drogs upp från land var en 12,3-kilos från den 8 oktober 1990. Fångstplats lär ha varit klipporna norr om Ödeshög.

Att de strandnära vattnen norr om Ödeshög vid Öninge är heta präntades med besked fast på landlaxfiskets historieblad i december 1997, då världens hittills tyngsta insjölax (20,4 kg) fångades. Dagen då det begav sig var söndagen den 21 december 1997. Fångstmannen Dennis Gustavsson svingade då ut dupp och hemmaknutna tubfluga, typ spigg över Vätterns vattenvidder. Flugan som bedrog jättelaxen var bunden på plaströr, klädd med mylarslang i pärlemo, vinge av svart gethår samt dressad med några grönt glänsande strån med flash.

När det gäller ”hot spots” på Västgötasidan av innanhavet ligger merparten norr om lillbyn Granvik. Platser som Sjömarken, Gräddhyllan, Namnlösa skäret och Mellbo-ön är heta. Mängden lax som dragits upp här kan räknas i ton. Området besöks förutom av klippfiskare även av flugfiskande flytringsfiskare. Här finns kobbar och skär som passar guppande ringfiskare perfekt. Även platser söder om Granvik såsom Klangahamn och Nyttorp är heta fiskesträckor.

Så här gick det till då de tre tyngsta laxarna via metoderna dupp/tubfluga, flugspö och flytring fångades->

Totalt 12 113 kilo laxfisk fördelade på fiskarterna insjölax, röding och insjööring fångades av yrkesfisket i Vättern 2016. Siffrorna är från Hav & Vatten.

Vättern – insjölax (sättfisk Gullspångstyp)
2016 = 2,02 ton lax
2015 = 1,69 ton lax
2014 = 1,72 ton lax
2013 = 0,81 ton lax
2012 = 1,00 ton lax
2011 = 1,10 ton lax

Laxfångsten i Vättern 2016 gjord av yrkesfisket landade på 2,02 ton (ca 575 st. med uppskattad medelvikt 3,5 kilo) och härrör från utsättningar av Gullspångslax. Utsättningar som till en betydande del bekostats av frivilliga bidrag av sportfiskare via Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. Kalla fakta visar att yrkesfiskets uttag av gullspånglax ökat med cirka 500-1000 kg/år i jämförelse med bara för några år sedan.

Fritid/sportfiske av lax i Vättern beräknas under senare år vara avsevärt högre än yrkesfiskets – se tabell här ovan och ta del av fångststatistik av yrkesfisket samt beräknat uttag från fritidsfisket där metoden trolling ingår.

Vättern – röding (vildfångad)
2016 =   7,79 ton röding
2015 = 10,31 ton röding
2014 = 12,06 ton röding
2013 = 8,75 ton röding
2012 = 10,0 ton röding
2011 =   6,5 ton röding

De yrkesmässiga nätfångsterna av rödlistad vätterröding 2016 var 7,79 ton. Med en uppskattade medelvikt 1,5 kilo per fisk blir det cirka 5 200 vildfiskar (sportfiskets fångster av röding beräknas dock vara mycket högre än yrkesfiskets)

Vättern – insjööring (vildfångad)
2016 = 2,99 ton öring
2015 = 4,91 ton öring
2014 = 4,19 ton öring
2013 = 3,59 ton öring
2012 = 6,00 ton öring
2011 = 3,30 ton öring

Uttaget av vild, självreproducerande nätfiskad Vätteröring (kallas i folkmun för Vätterlax) har i jämförelse med 2014 och 2015 minskat påtagligt. 2016 nätades ca 1 500 öringar med beräknad medelvikt 2 kg/st. (sportfiskets fångster av öring beräknas vara avsevärt mycket högre än yrkesfiskets)

Det är världsunikt att yrkes- och spöfiske tillåts rikta sitt fiske/uttag efter vilda laxstammar i sötvatten.

Att fånga en riktigt stor Vättergädda från land är ytterst ovanligt. Chansen finns dock, vilket Skaraborgaren Bengt Sjögren bevisar med sin idag, på morgonen den 22 januari 2017 spinnfiskefångade jättegädda som vägdes i håven till 17,5 kilo. Snabba ryck gällde för att i ett huj kunna släppa den oskadade gäddan åter. Därför mättes inte dess längd. Gäddan har det rätta hänget runt buken för att uppfylla kriteriet en ”sugga” och i jämförelse med fångstmannen bör dess längd vara minst 120 centimeter.

Bengt är till ”vardags” en klippfiskare av rang sedan många år och har en fulltecknad fiskejournal med granna laxar-> som nu fått sällskap av en riktigt stor gädda. Jättegäddan fångade på ett grönt 28 grams Gladsax som fiskades tafslöst i linändan. Hugget var stenhårt och kom cirka 20 meter ut från land när draget ytnära vevades hem. Inledningsvis antogs att en hygglig lax på kroken satt fast, men silverskatten förvandlades till att bli grönt guld när den kom strandnära. Från hugg till håvning förflöt cirka tio minuters kamp. Bengts fiskekompis, Jan Anoschkin agerade håvmästare med den äran. Väl i maskorna kunde konstateras att trekroken satt förankrad i en av gäddans munvinklar och den tafslösa linan var oskadd. Gäddan fick friheten åter och med ett plask med stjärten vinkade den adjö då den försvann i djupet.

Ps. Gäddan vägde 17,5 kilo liggande i håvgarnet utan att vikten från bygel o skaft hamnade på vågskalan genom att fångstmannen höll upp metalldelen under vägningen.

Allt laxfiske i Vättern baseras på utsättningar av smålaxar. Vätterns unika karaktär med branta klipphyllor och bråddjup ända in till land gör att strandfiske också funkar. Att det är tillåtet att fritt fiska från land härleds till våren 1985 då det fria handredskapsfisket infördes.

Kim Eriksson från Jönköping handredskapsfiskade för första gången lax i Vättern lördagen den 12 november 2016. Inför premiärkastet, en klipphylla på Östgötasidan hade Kim införskaffat några nya beten från butiken Fiske & Outdoor Jönköping->

Personalen rekommenderade Kim ett Gladsax 27 gram i deras egna kulör F&O Special. En garanterad dräpare! Kim lät F&O Special ta vatten i kast efter kast. Timmarna gick. Det var först vid lunchtid som det blev ordentlig darr på fiskarhjärtat. Plötsligt dök en stor fisk upp tätt bakom draget. I det klara vattnet såg det ut som den bara ville skrämma den lilla Glad(s)laxen utan att hugga. Lika plötsligt som fisken visade sig försvann den i djupet. Ett kort kast i riktning mot platsen där fisken senast sågs gjordes. Plopp. Draget fick sjunka något. Med finter och knep vevades därefter draget hem. En manöver som fick fisken att åter visa sig och nu gå till attack. Fast fisk var ett faktum. Det tog Kim cirka tio minuter av spännande kamp att få fisken i håven, en lekfärgad hanlax med vikt 9,35 kilo och mätte 90 centimeter.

Det är förhållandevis sällan färgad, så kallad leklax fångas i Vättern. Detta trots att det under årens lopp satts ut hundratusentals smolt i sjön. All lax av Gullspångstyp som sätts ut i Vättern kan bli könsmogen. De är således inte könslösa. Att leklaxar på spö är en bristvara beror främst på att de fångas innan de når ”rätt” storlek för att bli könsmogna. Lax som växer fort, vilket Gullspångarna gör, måste äta mycket och ofta för att bli tungviktiga. En blanklax på tillväxt är därför lättare att lura till hugg än en lekfisk som har annat att tänka på än mat. Så kallat revirhugg förekommer dock. Ytterligare en sak i sammanhanget är att leklax är färgad under några få höstmånader. Hur många av leklaxarna som överlever omställningen från att ha varit i lektagen till att bli blanklaxar igen är oklart. På Vätterns Tio i Topp lista åren 1990-2016 finns två leklaxar registrerade.

Två leklaxar på tio i topplistan i Vättern
Senast som en riktigt stor leklax fångades (nr.6 på listan) i Vättern var fredagen den 14 november 2008. Det var nämnda datum som Martin Gustavsson från Åby klämde till med en 108 cm lekfärgad lax på grymma 15,2 kilo. Spinnfiske från ”Bonnabryggan” i Borghamn med en 27 grams Gladsax oliv/silver i beteshaken var grejorna som bedrog den stora hanfisken. Efter att dess vikt och längd noterats samt några bilder tagits fick den friheten åter. Anledning att fisken släpptes levande tillbaka var att fångstmannen tyckte den var för stor för att han på ett vettigt sätt skulle kunna ta hand om den.

November 1991 I samma veva som premiären av Laxcup Vättern 22-24 november 1991 avgjordes med utgång Granvik släpfiskade Karlsborgsbon Leif Spetz utom tävlan i vattnen utanför Karlsborg. En hemmatillverkad plexiglasfisk ingick i betesarsenalen bakom båten. Plötsligt blev det tajt lina där snurrefisken satt förankrad. En dramatisk batalj bröt ut. Spöt gick tvärt av då fisken gjorde ett vildsint utras i sin önskan att slippa loss från stingande trekrok. Att betvinga stor fisk på knäckt spö är inte lätt. Till slut kunde en lekfärgad 110 cm lång hanlax bordas. Först dagen efter hamnade leklaxen på krönt våg. Som urskuren (rensad) vägde den 14,85 kilo. Orensad bör laxen ha vägt något över 15 kg. Tilläggas kan att fångstmannen samma dag som 110:an gick bet även fångade en silverblank lax runt 14 kilo. Nästan 30 kilo fisk fördelade på två insjölaxar! En minst sagt unik fångst.

Tio i topp – Insjölax Vättern 1990-2016
1: 20,40 kg 110 cm (21 dec. 1997)
2: 17,65 kg 105 cm ( 8 dec. 1990)
3: 17,20 kg 105 cm (18 dec. 1990)
4: 17,18 kg 108 cm (18 nov. 1990)
5: 15,798 kg 101,5 cm ( 4 feb. 2007)
6: 15,20 kg 108 cm lekfärgad c&r (14 nov. 2008)
7: 15,12 kg 103 cm ( 4 mar. 2007)
8: 14,98 kg 102,5 cm (17 dec. 2006)
9: 14,85 kg 103 cm ( 3 jan 1991)
10: 14,85 kg 110 cm vägd urskuren/lekfärgad (23 nov. 1991)

Mitt första kast med Inno-flötet i beteshaken skedde den 1 april 2015 i samband med premiären efter havsöring utmed västkusten. Inför premiärkastet hade jag skummat igenom en artikel i danska sportfisketidningen Fisk & Fri där Inno Bombarda (patenterat av dansken Martin Buch) hade hårdtestats. Jens Bursell, tidningens redaktör och mannen bakom testet klassade Inno Bombarda som den mest spännande kastdobben på årtionden.

Danskarna är sedan urminnes tider väl förtrogna med kust- och kastflötefiske efter havsöring och kan erfarenhetsmässigt avgöra vad som är hiss eller diss. Att auktoriteten herr Bursell gav Inno Bombarda toppbetyg indikerade att den danska kulan skulle tas på allvar.

Är av ohejdad vana, sedan många år fast i duppträsket. Havsöring, regnbåge och insjölax är favoritfiskarna. Kastflöten som dinglat på min lina under årens lopp har varit allt från hemmasnidade träpluttar, vattenfyllda kulor, plastiga cigarrer till spolformade tingestar av modernt snitt. Oavsett material, utformning eller om dupparna varit flytande alternativt sjunkande har ingen enda av dessa varit hundraprocentigt funktionsdugliga.

Vågar påstå att alla som någon gång fiskat med kastflöte har upplevt att tafs och fluga så gott som alltid har en benägenhet att sno sig runt flöte och huvudlina vid utkast. Ett irritationsmoment som spolierar effektivt fiske och även fiskeglädjen. Fnurra på tråden brukar det vanligtvis bli vid långkast i besvärande mot- eller sidovind. Trassliga utkast kan i viss mån begränsas via ett bygelstopp på rullen precis innan duppen tar vatten. Ett tvärstopp på huvudlinan får rörelseenergin på flugan att flyga vidare och sträcka tafsen. En ”tight leader” är att föredra och ger i förlängningen fler hugg och fiskar i håven.

Inno Bombarda påstods enligt det danska testet trassla minimalt. Är det verkligen sant? Undertecknad kan efter 2015 års slängande och dängande intyga att Inno Bombardan faktiskt i stort sett är trasselfri. I jämförelse med mina gamla trasselduppar är skillnaden som natt och dag. Långa kast med få trassel, känn på den. Att trasslen är få beror enligt uppgift på den integrerade Inno-stickan.

Fast montering där Inno-stickan i ena änden är länkad till huvudlinan med en beteshake/beteslås så att inte stickan glider genom hålet. I stickans andra ände knyts tafsen fast. Släng sedan ut och fiska hem. Lätt som en plätt. Vill man exempelvis byta från flytande till sjunkande variant räcker det med att öppna på haken och skifta kula på stickan. Att knyta och knåpa är ett minne blott. Inno Bombarda finns i flytande, svävande eller sjunkande versioner i vikter från 15 till 35 gram. Ytterligare på Inno Bombardas pluskonto är att kulan håller sig på det djup den vevas hem på, även vid hög fart bör tilläggas. I sammanhanget kan också berättas att den flytande upplagan av Inno-kulan ligger så där lagom djupt i ytfilmen vid hemvevning. Inno Bombarda har vänt upp och ner på mitt kastflötefiske till det bättre.

En Vätterlax med vikt 10,7 kilo och längd 95 cm fångades från Mellboöns vinterhala klipphällar den 29 december 2015 av Lars Kvicker från Smedjebacken, Dalarna. Tillsammans med fiskevännen Leif anlände de till Vätterns strand vid sjutiden på morgonen efter en 23 mil lång bilresa. Lars är sedan slutet av 1990-talet en inbiten landlaxfiskare och har under årens lopp hunnit med att kasta ut sin tubfluga från Vätterns branta stränder på Östgöta- och Västgötasidan–>
åtskilliga gånger.

Upprinnelsen till Lars landlaxfiskeintresse härleds till Dennis Gustavssons fångst av rekordlax (20,4 kg) från Öninge den 21 december 1997. Lars inledde sin landfiskekarriär på Östgötasidan av innanhavet. Fiskelyckan stod honom omgående bi och en blanklax på prick nio kilo blev först ut att kröka hans spö. När det gäller Västgötasidan av Vättern är det sträckan norr om Granvik som gäller. Mellboön är ett av hans favoritställen. Så sent som 2014 knep Lars en 5,1-kilos på Mellbo. Dessförinnan har en 8,4-kilos gett honom tajt line med utkast från just Mellboön. Tisdagens (29 dec.) besök på Mellboön var de yttre förhållandena vindpinade och isiga. Minusgrader i kombination med vattenstänk på klippor och hällar är lika med varning för halt fotlag. Halkbroddar parat med försiktigt fotarbete rekommenderas.

Grejorna som Lars tacklat upp var rulle, ABU Ambassadeur Pro Rocket 6500 laddad med 0,40 mm nylonlina. Spö, Shimano 13 fot -80 gram. Kastdupp 50 gr flytande, ca 4 m lång 0,33 mm nylontafs, tubfluga med silver kropp och svart vinge spetsad med en 6:ans trekrok. Vid 11-tiden cirka 20 meter ut från land attackerades flugan av en fisk. Den starka vinden gjorde att linbågen var påtaglig, vilket i sin tur minimerade direktkontakten med fisken. Lars konstaterade dock att fisken på kroken satt fast. Kompisen Leif tillkallades via mobilsamtal att snarats dyka upp och agera håvmästare. Leif hade gått runt hörnet för att testa ett annat fiskeställe en stund tidigare. Fajten var lam förutom vid ett tillfälle då laxen i ett utras sökte friheten vid några bränningar. Efter några få minuters dragkamp nätades laxen, en på Berkley digitalvåg vägd till 10,7 kilo. Senare på eftermiddagen innan hemfärd lyckades även laxfiskare Leif att bli laxfångare via en 5,1-kilos silverfisk. En lax som slogs som en galning innan den till slut kunde nätas.