En vårdag år 1939 havererar en lastbil nära Hjo. På flaket finns 1 500 tvååriga insjölaxar på väg till Vänern från fiskdammarna i Almnäs. För att rädda laxarna släpps de ut i närmsta sjö, som i detta fall var Vättern. Smålaxarna trivs och växer sig oerhört snabbt stora. En följdfråga väcks. Kan utsättningar av lax kompensera förlusten av den grova Vätteröringen från Motala ström som överbyggdes 1918? Idén med laxutsättningar stöds av ansvariga myndigheter och yrkesfisket. Bara några år senare pytsas ytterligare 300 tvååriga Gullspångslaxar ut. Insjölaxfisket i Vättern var fött.

Slutet nära för kustfisket efter Gullspånglax i Vättern!

Att kustfiska fullvuxen Gullspångslax från Vätterns branta klippor är världsunikt och gratis! Något man kan tacka det fria handredskapsfisket som infördes i maj 1985 samt de över ett halvsekel årliga utsättningarna av Gullspångslax. I nuläget är det som mest tillåtet att sätta ut 20 000 smålaxar/år. Annat var det under 1990-talet då det pytsades ut 40 000 sättfiskar i Vättern årligen. Laxfisket var som bäst under 90-talet till några år in på det nya millenniet då verkningarna av minskade utsättningstal gjorde sig påminda.

Klarälvslax ersätter Gullspångarna!
Vi som gillar kustfiske kan inom några år vara med om ett historiskt fiskafänge i Vätterns moderna era. Någon av oss kan bli den som fångar Vätterns sista Gullspånglax. Hur kommer det sig? Jo, det råder brist på utsättningsfisk av Gullspångsstam, vilket gör att fr.o.m. 2019 kommer ”rambolaxen” gällande rekord är på 20,4 kg-> att ersättas med småvuxen Klarälvslax.

Årets utsättning av 20 000 tvååriga Gullspångslaxar genomfördes 7 och 8 maj 2018 i Starbäcks hamn->

Även om avelsfisket efter Gullspångslax i höst blir numerärt lyckat kan Vätterutsättning av G-fisk återupptas tidigast 2021. Storskaliga utsättningar (20 000 st) av Klarälvslax i Vättern har inte gjorts tidigare. Måhända blir det ett lyckodrag likt det som skedde med Gullspångarna 1939. Den som fiskar får se Det man med säkerhet vet är att Klarälvslaxen inte blir lika stor som Gullspångslaxen.

En lekmogen Klarälvslax väger i snitt 3,5-4 kilo. I jämförelse med en lekfärgad G-lax-> väger en K-lax lätt.

Exempel på gångbara drag till Vätterlaxen syns på bilden nedan.

Av antalet personer att döma som söker sig till Vättern för att vintertid kustfiska insjölax visar att det är en populär sysselsättning.

I år 2017 är det tio år sedan (2007) som det senast var ett Storlaxsus i Vättern av äkta tungt format. Storlaxfisket i Vättern var således bättre förr, åtminstone om man skärskådar senaste tio årens fångstfakta. Toppåret 2007 års storlaxfiske i Vättern avslutade den 25 december med en rekordtung sk. flytringslax. En 12,55 kilos Gullspångslax som fångades av Skövdebon Anders Knutsson från guppande flytring på fluga och flugspö. Enligt fångstlistorna är Anders insjölax den tyngsta som fångats på flugspö i öppen sjö någonsin. (senast det fångades Gullspångslax av storformat från flytring i Vättern var den 8 november 2017 då Skövdebon Henrik Granath luftade en 11,6-kilos lekfärgad hane. En fisk som fick gå åter efter vägning och fotografering)

Tio år – så gick det till då den rekordtunga flytringslaxen fångades i Vättern–>

Vintern 2006/07 gick storlaxarna till i Vättern som aldrig tidigare eller senare. Exempelvis bara under december 2006 räknades sju 13-kilos laxar in med en 14,98-kilos i topp. Vårvintern 2007 blev Vätterlaxfisket imponerande tungt med topplaxar som viktade 15,79 kilo och 15,12 kg.

Fångstfakta tunga Gullspångslaxar Toppåret 2007  Vättern

Gullspångslax 13,2 kg (103 cm) 24 januari 2007 fångstman Thomas Thyr
Gullspångslaxar 13,65 kg & 10,25 kg 28 januari 2007 Team Pablo

Gullspångslax 12,8 kg 3 februari 2007 fångstman Jonas Lundblom
Gullspångslax 13,8 kg (104 cm) 3 februari 2007 fångstman Peter Lindfors

Gullspångslax 15,79 kg (101,5 cm) 4 februari 2007 fångstman Mats Forsén

Gullspångslax 14,48 kg (104 cm) 7 februari 2007 fångstman Martin Engström
Gullspångslax 13,9 kg (100 cm) 18 februari 2007 fångstman Tommy Lindelöf

Gullspångslax 13,76 kg (100 cm) 1 mars 2007 fångstman Johnny Ekeflo
Gullspångslax 12,8 kg 3 mars 2007 fångstman Benny Ludvigsson
Gullspångslax 14 kg (98 cm) 3 mars fångstman Mikael Medin
(Mikael tillsammans med Daniel Kedestig fångade tre storlaxar över 11 kilo nämnda datum)

Gullspångslax 15,12 kg (103 cm) 4 mars 2007 fångstman Andreas Liljeberg
Gullspångslax 11,13 kg 8 mars 2007 fångstman Lennart Carlsson

Dubbelhugg Gullspångslaxar 13,32 kg (98 cm) & 10,72 kg (92 cm) 15 april 2007 fångstman Magnus P:son Pettersson
Gullspångslax 13 kg 14 maj 2007 fångstman Juha Salmela

Gullspångslax 12,55 kg (99 cm) 25 december 2007 fångstman Anders Knutsson

Vättern den 21 december 1997 fångades tidernas tyngsta insjölax, en Gullspångslax med vikt 20,4 kilo och längd 110 cm.

Rekordlaxen fångades vid kustfiske söndagen den 21 december 1997 (idag på datumet 20 år sedan)  från klipporna vid Öninge på Vätterns östra strand av Dennis Gustavsson. En maklös Gullspångare som balanserar på gränsen till insjölaxens maximum-vikt.

Gullspångslax som härstammar från Vänern anses vara världens mest snabbväxande sk. Landlocked Atlantic Salmon, insjölax som lever hela sitt liv i sötvatten. De extremt få kvarvarande exemplaren av vilda fiskar leker i Gullspångsälven, ett tillflöde till Vänern och dess avkomma, alltså smolten växer sig sedan stora i nämnda innanhav. När det gäller de lekmogna Gullspångslaxarna som härstammar från odling fångas de i fiskfällan i Forshaga, Klarälven. När processen flyter på enligt planerna kramas leklaxarna på rom och mjölke och avkomman från dessa föds sedan upp i odlingar för att efter två år i mänsklig omvårdnad leveras som smolt till Vättern. Tyvärr har avelsfisket efter Gullspångslax i Klarälven fallerat under senare år pga. olika orsaker och därför har brist (avsaknad) på avelsfisk uppstått. I nuläget och ett antal år in på 2020-talet finns därför inga Gullspångslaxar till Vättern att tillgå. Fr.o.m. 2019 kommer därför småvuxen Klarälvslax ersätta Rambolaxarna som gett Vättern epitetet världens bästa insjölaxvatten.

Läs och begrunda – så här gick det till då världsrekordlaxen fångades den 21 december 1997–>

Rekordlaxen finns bevarad åt eftervärlden i tre olika skepnader, nämligen som skinnmonterad, av frigolit samt som träfisk. Östgöten Kenneth ”Frasse” Fransson har gjort skinnmonteringen samt frigolitlaxen. Värmlänningen Jan-Ove Appelgren är mannen bakom träfisken.

Den 2 april 1998 var det laxfest på Östgötasidan av Vättern. Framsynta Ödeshög kommun uppbackade av näringslivet i kommunen har låtit välkände konservatorn Kenneth Fransson i Linköping färdigställa en skinnmontering av den svenska sportfiskerekordtabellens mest makalösa fångst, Dennis Gustavssons insjödrömlax (20,4 kg) fångad från land vid Vätterns strand (Öninge) den 21 december 1997. Den avtäcktes under stor pressbevakning i Biblioteket i Ödeshög. Inslag från händelsen kunde bland annat ses på TV 2 i programmet Landet Runt.

Tidsperioden 15 september till och med 31 december är röding och öring fredad i Vättern inom fredningsområden. Till synes klara fiskeregler kan ibland ändå uppfattas som något svårförståliga. Exempel följer från den mycket populära strandfiske, flytring och trollingsträckan nordost om Granvik från sydspetsen på Huvön och norrut förbi Sjömarken till Mellboön.

När fredningstid på öring och röding (15/9 – 31/12) råder är det på nämnda sträcka förbjudet att trolla närmare än 300 meter från land under tidspannet 15 september till och med 30 november. Fredningstiden på röding och öring gäller till och med sista december. Således är det tillåtet att trolla lax strandnära (inte röding/öring) med start 1 december till 14 september.

Att idka handredskapsfiske från bergfast klippa, drivande flytring eller båt inom fredningsområden vid Sjömarken är tillåtet året runt. Av misstag krokad röding och öring måste dock skyndsamt släppas åter perioden 15 sept. – 31 dec. Att fiska från klipporna med spö är lika med handredskapsfiske. Hur många spön som varje fiskare får använda är oklart. Vid klippfiske efter Vätterlax är det inte alls ovanligt att utövaren nyttjar två spön samtidigt, ett spinnspö och ett mete med död betesfisk.

När det gäller handredskapsfiske från båt står det i lagtexten att metoden som sådan inte får kräva båt för att utföras. Spinn- och flugfiske eller mete för den delen kräver ingen båt för att utföras. Att från båt horisontellt kasta ut sitt bete är således lagligt året runt, precis som klippfisket. Följdfråga? Är det tillåtet att från båt vertikalfiska (pimpelfiska) efter exempelvis lax eller abborre inom fredningsområden året runt, alltså även under fredningstid? Det finns de som utläser fiskereglerna att det är tillåtet att vertikalfiska, åtminstone från ankrad via elmotor båt inom fredningsområden. Således grönt ljus för att hålla båten stilla med elmotor året runt, men inte att motorledes dra/släpa betet under/efter flytetyget, åtminstone inte under perioden 15/9 – 30/11. Skulle man ”råka” fånga fredad art (röding/öring) vid vertikalt lax- eller abborrfiske måste fisken skyndsamt återutsättas.

Se Fiskeregler Vättern->

Kastfiske med dupp & tubfluga eller spinnfiske med skeddrag är de populäraste metoderna till klippfiske efter Vätterlax. Även flötmete med död betesfisk på enkrokstackel funkar. Vintersäsongen 2013/14 firade spöslitarna laxfångster av sällan skådat slag. Rena rama laxfrossan rådde på klippor och skär. Snacka om givmild laxfiskesäsong. 

Upprinnelsen till de många huggen förra vintern härleds till att hela 33 000 sättfiskar från hösten 2011 till hösten 2012 hade sjösatts. Hur klippfiskesäsong 2014/15 laxfångster kommer utlöpa är oklart. Den som fiskar får se.

Någon jätteutsättning i närtid, typ 33 tusen, har det inte varit tal om. Nej, ynka 5 800 tvååriga (smolt) sattes ut försommaren 2013 och därtill cirka 1000 tresomriga i december 2013. Sättfiskar som levererades av Fengersfors Fiskodling.

Hittills i år (i juni) har det satts ut 10 000 tvååriga gullspångslaxar från Fengersfors Fiskodling. Dock har
 EM-lax Fengersfors Fiskodling som sedan något år varit Vättens huvudleverantör av laxsmolt drabbats av massiv fiskdöd i september 2014–>

”En stor procentandel av vår produktion har gått förlorad, berättade Olav Rydholm ägare av EM lax enligt NWT.SE.”

Ytterligare utsättning (ca 10 000 st tvåsomriga) kommer ske i slutet av oktober 2014 med avsändare Sävenfors Fiskodling. Att sätta ut lax är ett måste för att laxfisket även framledes ska vara glimrande. Dock ska man ha i åtanke att det tar smålaxarna cirka två år i sjön innan de då minimåttet 60 cm och får behållas.

Tidsintervallet från 15 september till och med 31 december är öringen och rödingen fredad i Vättern inom fredningsområden. Enkla och raka regler kan tyckas. Dock kan klara regler ibland uppfattas som något grumliga, typ gråzon. Exempel följer. Det gäller den populära strandfiske, flytring och trollingsträckan nordost om Granvik från sydspetsen på Huvön och norrut förbi Sjömarken till Namnlösa Skäret. När fredningstid på öring och röding (15/9 – 31/12) råder är det på nämnda sträcka förbjudet att trolla närmare än 300 meter från land under tidspannet 15 september till och med 30 november! Notera dock att fredningstiden på röding och öring gäller till och med sista december. Således är det tillåtet att strandnära trolla lax med start 1 december till 14 september.

Att idka handredskapsfiske från bergfast klippa, guppande flytring eller båt inom fredningsområden vid Sjömarken (platsen brukar kallas för Masten i folkmun) kan man göra året runt. Dock måste av misstag krokad röding och öring skyndsamt släppas åter 15 sept. -31 dec. Att fiska från klipporna (laxen sveper vintertid fram klipp- och strandnära i området) med spö är lika med handredskapsfiske. Hur många spön som varje fiskare får använda samtidigt är oklart. Vid klippfiske efter Vätterlax är det inte alls ovanligt att utövaren nyttjar två spön samtidigt, ett spinnspö och ett mete med löja. När det gäller handredskapsfiske från båt står det i lagtexten att metoden som sådan inte får kräva båt för att utföras. Spinn- och flugfiske eller mete för den delen kräver ingen båt för att utföras. Att från båt horisontellt kasta ut sitt bete är således lagligt året runt, precis som klippfisket. Följdfråga? Är det tillåtet att från båt vertikalfiska (pimpelfiska) efter exempelvis lax inom fredningsområden året runt, alltså även under fredningstid? Som undertecknad tolkar reglerna är det tillåtet att vertikalfiska från ankrad via elmotor båt. Således grönt ljus för att hålla still båten med elmotor året runt, men inte att motorledes dra betet under/efter flytetyget, åtminstone inte under perioden 15/9 – 30/11. Skulle man vid riktat vertikalt laxfiske ”råka” fånga fredad art ska (säger fiskbevakare Micko Bergström via mejl) fisken skyndsamt återutsättas utan att vägas, mätas eller fotograferas.

Se Fiskeregler Vättern för ytterligare information

En insjölax med vikten 20,4 kilo är på gränsen till det osannolika. Men det vägde laxen som eksjöbon Dennis Gustavsson fångade söndagen den 21 december 1997 från klipporna vid Öninge på Vätterns östra strand. Vätternlaxen, en gullspångslax. En fantastisk fisk som balanserar på gränsen till insjölaxens maximum-vikt. Dess motsvarighet i Östersjön skulle vara en laxbjässe på cirka 40 kilo. Den bevisligen tidigare tyngsta gullspångslaxen (19,6 kg) nätfångades veckan före jul 1990 inte långt från den plats där Dennis fångade sin 20,4 kilos lax.

Det finns tre registrerade trollingfångade gullspångslaxar från Vättern vägandes över 17 kilo. De registrerades till 17,65 kg, 17,2 kg och 17,18 kg och var 5-6 år gamla, samt fångades vid trollingfiske vintern 1990-91 i vattnen utanför Granvik i nordvästra delen av Vättern. Gullspångslaxen är inte en ursprunglig art i Vättern. Den har årligen satts ut i sjön sedan i början av 1970-talet som kompensationsfisk för de enorma jätteöringar som i folkmun kallades för Vätternlax och som en gång lekte i Motala ström, innan kraftverksbygget där år 1918 tog död på stammen.

Laxen vakade bara cirka 30 meter från land vid Öninge i Vättern, Östergötland, berättar 24-årige Dennis Gustavsson från Eksjö, som söndagen den 21 december 1997 med insjölax på 20,4 kilo skrev in sig med stora bokstäver i sportfiskehistorien. Bottendjupet där är cirka 30 meter, säger Dennis som förtäljer att han dykt i området och med bestämdhet vet att där finns både järnskrot på botten och grottor i undervattensbergväggen.

”Jag svepte ut mitt tackel med mitt kraftiga Berkley 11 fots spö. På spöt satt en Calcutta 400 multirulle laddad med 0,28 millimeter Berkley nylonlina. Samma grovlek hade jag på min två meter korta tafs, den mellan kastdobben (målad svart) och min hemmaknutna lilla tubfluga. Flugan är bunden på plaströr, klädd med mylarslang i pärlemo, vinge av svart gethår och några grönt glänsande strån med flash. En vass äkta tubtrekrok i storlek fyra satt i dess ände.

Laxen högg direkt vid nedslaget, så jag behövde inte i vanlig ordning veva hem flugan sakta samt då och då göra stopp, fortsätter Dennis. Fisken drog snabbt mycket lina av spolen men dök aldrig, utan simmade fram ganska ytligt. När jag och min bror, för första gången fick en skymt av laxen gissade vi på åtta kilo. Andra fiskare samlades på klipporna runtomkring och följde kampen på nära håll. Jag var orolig när laxen kom nära land, dels att den skulle sticka mot botten, dels att pressen på fisken då skulle vara för stor och linan brista. Det var nämligen issörja i spööglorna (-2 grader i luften), vilket gjorde det svårt att bedöma rätt bromsläge på rullen under fighten”.

Dramatiken blev störst när laxen skulle håvas och håvgarnet brast. Snabbt fick Dennis bror tag på laxen och kunde dra upp den på klipporna, där tubflugan då lossade ur fiskkäften. Rekordlaxen kontrollvägdes på Robin Hood i Motala. Livsmedelsaffären Robin Hood blev så att säga en ”räddare i nöden” då butiken hade en godkänd våg som klarade vikter tyngre än 20 kilo. Exakt vikt 20,4 kilo, längd 110 centimeter och omkrets 79 centimeter. Stjärtfenan var 31 centimeter hög och laxens stjärtspole var 25,5 centimeter i omkrets.
Text & foto Jan Olsson o Björn Blomqvist

Hela horder med spöslitare har senaste månaderna från land alternativ gungande flytetyg fångat Vätterlaxar i mängd. Fisketrycket har varit och är hårt och exempelvis söndagen 29 december 2013 hade dussinet fullt med trollingbåtar utgått från Granviks hamn. Till detta kan läggas att strandsträckan i området från Klangahamn, Granvik, Sjömarken till Mellboön hade drygt ett femtiotal landfiskare fattat posto på klipporna. Senaste tidens goda fångster från klipporna runt sjön och ute på vida vattenvidder har i ordets rätta betydelse orsakat ett laxasus av sällan skådat slag. Aldrig tidigare har så många Vätterlaxar ”lagts ut på nätet”, typ bloggar, FB och instagram som i år. Foton på fulla baljor med laxar är vardagsmat. Men hur länge till? Laxfisket i Vättern är helt beroende av regelbundna, tillika lyckade utsättningar av smålaxar och storleken på utsättningstalen är den yttersta gränsen på återfångsttalen. Det går helt enkelt inte att dra upp fler laxar än vad som satts ut.

Här följer fakta om upprinnelsen till senaste tidens mängdfångster. Det var en gång…
smålaxar som kläcktes våren 2010. En första laddning av nämnda kull, närmare bestämt 13 200 stycken sattes ut som tvåsomriga den 18 oktober 2011. Av 2010:orna fanns ytterligare 11 400 sättfiskar kvar på odlingen, vilka cirka ett halvår senare, den 9 maj 2012 sjösattes som tvåårig fisk. Sammantaget gör det 24 600 sättfiskar hämtade från samma årskull och med dunder och brak i stort sett samtidigt gick in i fisket höst/vinter 2013. Bevisligen har det ingen större betydelse om den tvåsomriga fisken får friheten ett halvår tidigare än syskonskaran, den som är kvar i odlingen,  som sedan sätts ut som tvåårig på våren.

Till kullen år 2010 kan dessutom, med lite god vilja, ytterligare 8 400 tvåsomriga (kläcktes våren 2011) räknas in. Dessa sattes ut hösten 2012 och många av de sk. 11:orna har i dagarna även de börjat ingå i fångsterna efter att ha vistats dryga året i sjön nu nått minimåttet 60 cm. Hela 33 000 fiskar har således satts ut under cirka ett år – hösten 2011 till hösten 2012. Detta är svaret varför laxfiskefångsterna i spannet 60-75 cm senaste tiden varit så makalöst givande..

Framtidens fiskafängen, alltså nästa höst, baseras däremot på ett avsevärt mindre utsättningstal än de tidigare nämnda. Ynka 7 000 sättfiskar sattes ut i Vättern 2013, vilka levererades av Fengersfors Fiskodling. Till det ringa utsättningstalet ska läggas att årets kassprov dessutom uppvisade några procent dödlighet. Däremot har de tre tidigare utsättningarna (33 000 fiskar från Sävenfors Fiskodling) som är grunden till dagens laxasus, enligt kassprov visat på 100 procents överlevnad!! I Vättern är det tillåtet att sätta ut 20 000 smålaxar/år. Vad Sportfishing News erfar finns inga måsten att fisken som sätts ut måste vara av skilda årskullar. Nej, 20 000 sättfiskar per kalenderår är tydligtvis vad som gäller. Finessen med att sätta ut fisk av samma årskull, dock med ett årsskifte emellan, gör att kan man så att säga kan skynda på återfångsterna, speciellt om utsättningstalen dessutom varit maximerade. Verklighetens fångstrapporter från i höst/vinter talar sitt tydliga språk att utsättningarna varit lyckade. Hur gör man då för att hålla återfångsterna någorlunda uppe även om utsättningstalen sjunker? Förslagsvis kan man väcka förslaget att minmåttet ska sänkas till 50 cm. På så vis kommer fisken snabbare in i fisket då det i runda slängar bara tar drygt ett halvår efter utsättning för laxen att bli 50 cm.

Citat hämtat från Länsstyrelsens hemsida;
”Länsstyrelserna har under 2013 därför föreslagit att minimimåttet på lax minskas från 60 till 50 cm. Förslaget har förankrats med fiskets organisationer i Vätternvårdsförbundets Samförvaltning av fisket i Vättern. Förslaget ska inom kort skickas in till Havs- och vattenmyndigheten som är den myndighet som fattar beslut om regelverket. När en sådan regelförändring skulle kunna träda i kraft är mycket oklart. En lax på 60 cm väger ungefär dubbelt så mycket som en på 50 cm och behöver äta en stor mängd bytesfisk för denna tillväxt. Genom att minska minimimåttet och fånga fisken tidigare uppehåller sig laxen kortare tid i sjön, äter mindre innan den tas upp och förväntas därför påverkan på bytesfiskarna minska. Åtgärden förväntas samtidigt innebära att fler av de utsatta laxarna kommer att fångas medan det sammanlagda uttaget/återfångsten av lax räknat i kilo förväntas minska något”.

Sedan många, många år föredrar jag beten med tydlig siluett, speciellt efter fisk som kvälls- och nattetid jagar högt upp i vattenmassorna över djupa vatten. I mitt hemmavatten utanför Tibro, en sjö med ett medeldjup på 11 meter, lade jag för många år sedan märke till att svarta jiggar fick fiskekorgen att svämma över med abborre.

Samma mörka visa noterades under gäddfiske i hemmasjön då några Swim Wizz-vobbler målades helt svarta. De större gäddorna, de över metern, kunde helt enkelt inte hålla mun då en plastfisk med svart buk ytnära drogs fram över vida vattenvidder kvällstid.

Samma ”skuggiga” erfarenheter fick jag uppleva i samband med laxflugfiske nattetid runt midsommar i Norska älvar. Tubflugor dressade med lång svart vinge fick storlaxarna, de över tio kilo, att i sommarnatten gå till ytlig attack. Flugan, modell Sunray Shadow fiskades via flytlina snabbt genom strömmen, gärna med en och annan nedströms mendning därtill. Spänningen att skönja laxen likt en torped jaga ikapp och attackera flugan är oförglömlig. Något som jag i mitten av 1980-talet beskrev i en artikel i Flugfiske i Norden.

Mitt svarta fiske togs till heders igen under några sena augustikvällar 2013 på Rösthavet Siluettfiske med en hemvevad sotsvart Söderjigg cirka 30-35 meter under kölen med bottendjup runt 50 meter gav flera goa hugg från kampvilliga hälleflundror. Ånyo visade sig ett svart bete vara på styva linan. Svartfiske kan således rekommenderas oavsett om det bedrivs i sjö, älv eller hav.

Kastfiske med dupp & tubfluga eller spinnfiske med skeddrag är de populäraste metoderna till klippfiske efter Vätterlax. Dock förekommer även flötmete med död betesfisk på enkrokstackel. Att vara bakom flötet kan understundom var nog så effektivt som ett notoriskt slängande och dängande med plåt och dunkrok. Enligt den sedan i slutet av 1980-talet gamla landlaxhistoren var en av de allra första storlaxarna som fångades faktiskt flötmetad, en 12,3-kilos från den 8 oktober 1990. Nämnda fisk bedrogs enligt uppgift på Östgötasidan av innanhavet, norr om Ödeshög.

Från klipphällarna på Västgötasidan av Vättern har det också fångats stor lax på mete. Exempelvis norr om Granvik från klipporna vid Sjömarken fångades tidig morgon fredagen den 7 december 2003 den hittills tyngsta flötmetade, en 12,5-kilos. Kampen varade i 45 minuter innan den korta (92 cm) och smällfeta fisken kunde håvas.

Vid flötmete brukar standardriggningen vara att sätta fast trekroken (stl 6 är ok) i löjans ”nacke”. ”Nackdelen” med beskrivna förfarande är att understundom lossnar löjan från kroken vid utkast. För att undvika att löjan flyger sin kos krokslös finns knep att ta till. Ett sådant (se bild ovan) är att av metalltråd bocka ett sk. beteslås som träs in i dess mun samt låser löjans skalle. En stingerkrok på kort tafs knyts sedan fast i låset. Simsalabim och problemet med losskastade löjor hör det förgångna till.

När den väl i betslåset förankrade löjan hamnar i vattnet kommer vågorna att få flötet att guppa. Gungande rörelser som fortplantar sig via fiskelinan och får betesfisken att snurra lockande. Fiska betesfisken halvannan till cirka sex meter ned i vattenmassorna. När väl laxen hugger betet och får flötet att försvinna gäller det att sätta in ett snabbt mothugg. Om inte detta görs är chansen stor att laxen blir djupt krokad, vilket är allt annat än bra om fisken underskrider minimåttet 60 cm och måste släppas åter.