Hösten är för många trollare som använder betesfisk som agn lika med hög tid att fylla på förråden med benlöja till vintertrollingen. Flitigt trollande gör att det går åt löjor i mängd. Att meta löja i stort antal kan för den oinvigde uppfattas som ett löjlig enkelt fiske. Så är icke fallet. Ett proffsigt mängdfiske kräver stor skicklighet av utövaren, typ känna till var det finns god tillgång på löja, använda gångbart mäsk samt blixtsnabb hantering av spöt för att hålla fångsttempot uppe.
Karlsborgsbon Björn Jansson (se bild ovan) är en löjmetare av yppersta klass. Sedan början av 2000-talet har han exempelvis regelbundet försett flera av våra mest kända trollingguider med frysta löjor av maximal kvalité. BJ;s löjor är minst sagt eftertraktade. Man får bl.a. exakt den storlek på löjorna som beställts samt blanka som silver med fjällen kvar. Rätt storlek på löjan till rätt skalle->
Herr Jansson fiskar löja på följande vis. Val av fiskeplats. Det måste finnas gott om löjor. Sedan gäller fullt ös då löjornas maximala huggperioder inträffar. Vissa dagar är löjorna ordentligt på bettet kl. 05.00 på morgonen och några timmar framåt. Andra dagar är det ett sent eftermiddags pass som gäller. Själva anrättningen/utrustning består av hemligt mäsk som knådas lagom hårt och som faller isär först efter det nått vattnet. Efter att en handfull löjor fångats – ut med en liten klick mäsk igen, osv. Maggot som häktas fast på liten 12:a limkrok är själva agnet som får löjorna att gå bet. Limklicken i krokböjen hindrar maggotten/löjan att glida vidare upp på linan och på så vis sinka farten i hivandet. Högt tempo i fångsten är ett måste om metpasset ska generera ett hyggligt antal hundra löjor i timmen. Ett två meter kort spö med toppknuten tunn lina samt pyttelitet blykorn ingår i den skjutjärnssnabba löjfiskeutrustningen. Snabba ryck är ett måste hela tiden. Efter att löjan greppats förpassas den i en cooler med 1 kilo löst salt i åtta liter vatten. Det mycket salta vattnet gör att löjorna dör omedelbart. Löjorna flyttas senare över till en cooler med friskt kallt, renande sötvatten . Väl hemma efter avslutat fiskepass så styckfryses löjorna.
Metade upp 1 200 löjor på tre timmar!
Inom tävlingsfisket är blixtsnabbt löjmete i stort antal under tidspress ibland ett vinnande koncept. Fiskekändisen Berra Mårdh tillhörde eliten inom svenskt tävlingsfiske under 1980-talet och var i sina glansdagar en synnerligen flyhänt löjmetare. Nedanstående text är ett citat hämtad från del 1 av 2 från artiklarna
Säg berra det räcker->
”En seger som Berra minns med extra förtjusning är SM 1983 som avgjordes i Köpings hamn, Mälaren. Deltagarna var inför spöfäktandet mycket väl medvetna om att det skulle krävas fångst av löjor i parti och minut för att ta hem segern. I startfältet fanns flera sk. löjliga experter och målet var att sätta Berra på plats, helst jumbo. Berra visste om detta och hade i lönndom hårdtränat löjfiske i sina hemmavatten kanalerna Djurgårdsbrunn, och Karlberg i Stockholm så mycket han bara hunnit. Nu satt fluglarven som den skulle på kroken. Reaktionssnabb var han sedan tidigare, vilket är ett måste som tävlingsfiskare, framförallt om man ska satsa på löjmete. Bert hade övat snabbhet via seriöst bordtennisspel på tävlingsnivå under ungdomsåren. Han var redo. Starten gick och bataljen i Köpings hamn började. Efter tre timmar och makalösa 1 200 löjor senare var Berra säker på segern. Ett snitt av otroliga 6,6 löjor i minuten gjorde att han fick lyfta bucklan till skyn”.
