Stammarna av Gullspång- och Klarälvslax kallas i dagligt tal för Vänerlax. Gullspångslaxen har sitt ursprung i Gullspångsälven och Klarälvslaxen hör hemma i Klarälven. Trots att båda älvarna sedan länge är utbyggda finns en spillra kvar av vild Klarälvs- och Gullspångslax i respektive älvar. En vildfödd Vänerlax har intakta fenor, såsom fettfenan i behåll till skillnad mot en odlad där fettfenan klippts av.

I utbyggda älvar åläggs vanligtvis kraftverksbolaget som driver anläggningarna att kompensera för bortfallet av vildfisk med odlad. Merparten av odlad Vänerlax pytsas ut i Klarälven nedströms Forshaga och finansieras av Fortum. Sättfisk som efter i snitt tre års vistelse i Vänern kommer åter till Klarälven som lekfisk. Väl där fångas de i en fälla för att sedan kramas på rom och mjölke. Efter att rommen befruktats läggs kornen i kläckbackar för vidare färd till karantän. Personal från Statens Veterinärmedicinska Anstalt håller koll på att avelsfisk och romkorn är fri från sjukdomar. Gammelkroppa Lax AB. ombesörjer det praktiska i avels- och odlingsarbetet.

Odlad Gullspång- och Klarälvslax samsas parallellt i Klarälvens nedre del. Det mest naturliga vore dock att laxstammarna hölls åtskilda i respektive ursprungsälv samt även odlades där. Men myndigheterna som bestämmer har bevisligen en annan syn på saken. Betänk att så sent som förra året (2016) offentliggjorde Sportfiskarna Värmland att lyckad lek av Gullspångslax skett i Klarälven nedströms Forshaga

Tre laxyngel undersöktes genetiskt av SLU och resultaten visade att två av ynglen var Gullspångslax och den tredje sannolikt en korsning mellan Gullspångslax och Klarälvslax->

För att få behålla en Vänerlax måste den vara minst 60 centimeter och ha klippt fettfena. Vild lax har intakt fettfena och måste ovillkorligen släppas åter även om den råkar dö i mötet med krok eller nät.

Den yttre skillnaden mellan odlad Gullspångslax som satts ut i Klarälven (Gammelkroppa Lax AB)  kontra Gullspånglaxar som satts ut i Vänern som levererats av Fiskodlingsanstalterna Sävenfors och Fengersfors är att Klarälvsgullspångarna har förutom klippt fettfena även höger bukfena kapad. Sävenfors/Fengersforslaxarna har endast fettfenan klippts. När det gäller Gammelkroppas Klarälvslaxar har endast fettfenan kapats. När Gammelkroppas laxar återvänder till Klarälven är det lätt att se skillnaden mellan Gullspångslax (fettfenan o hö bukfena borta) och Klarälvslax (fettfenan kapad), vilket i sin tur gör att de ”rätta” avelslaxarna väljs.

Som trollare är det inte lika lätt att skilja Vänerlaxarna åt. Om höger bukfena saknas på Vänerlaxen är det otvetydigt en Gullspångslax från Klarälven. Däremot om laxen endast har fettfenan kapad kan den antingen vara en Klarälvslax eller Gullspångslax. Således händer det att Klarälvslax felaktigt benämns som Gullspångslax och tvärtom då det är ytterst få personer som har ett tränat öga och kan se skillnaden. Vid årets Sunnaåträff/Mellerud hade sju av 14 Vänerlaxar kapad bukfena. Kinnekulleträffen 2017 vägdes det in 35 Vänerlaxar och sju av dessa var i avsaknad av höger bukfena, alltså sk. Gammelkroppare.