Outdoor.se – Sida 32

Landlaxfisket, Vättern 2017/18 kan förvänta finfiske…

Ridån för Landlaxfiskesäsongen, Vättern 2017/18 har gått upp. Det trevliga i förställningen är att med största sannolikhet kommer laxarna att gå till i hyfsat antal i vinter då det sammantaget har satts ut hela 37 000 smålaxar av årskull 2014. Laxar som nu efter 1,5-2 års tillväxt i sjön bör ha antagit fångststorlek 60 centimeter och längre. Den som landlaxfiskar får se…

Att man fritt får fiska Vätterlax från land beror på följande fakta. Först och främst att det fria handredskapsfisket infördes våren 1985 samt att det regelbundet har satts ut Gullspångslax i sjön.

OBS! Utsättningarna av Gullspånglax kommer fr.o.m. våren 2019 att ersättas med Klarälvslax.

De regelbundna utsättningarna av Gullspångslax inleddes 1959, med det var först i slutet av 1980-talet som landlaxfisket började få fotfäste bland hugade spösvingare.

Klipporna vid Omberg samt sträckan Hästholmen och söderut till Ödeshög var först ut. Platser som ännu denna dag är de allra bästa, åtminstone på Östgötasidan. En av de allra första storlaxarna som drogs upp från land var en 12,3-kilos från den 8 oktober 1990. Fångstplats lär ha varit klipporna norr om Ödeshög.

Att de strandnära vattnen norr om Ödeshög vid Öninge är heta präntades med besked fast på landlaxfiskets historieblad i december 1997, då världens hittills tyngsta insjölax (20,4 kg) fångades. Dagen då det begav sig var söndagen den 21 december 1997. Fångstmannen Dennis Gustavsson svingade då ut dupp och hemmaknutna tubfluga, typ spigg över Vätterns vattenvidder. Flugan som bedrog jättelaxen var bunden på plaströr, klädd med mylarslang i pärlemo, vinge av svart gethår samt dressad med några grönt glänsande strån med flash.

När det gäller ”hot spots” på Västgötasidan av innanhavet ligger merparten norr om lillbyn Granvik. Platser som Sjömarken, Gräddhyllan, Namnlösa skäret och Mellbo-ön är heta. Mängden lax som dragits upp här kan räknas i ton. Området besöks förutom av klippfiskare även av flugfiskande flytringsfiskare. Här finns kobbar och skär som passar guppande ringfiskare perfekt. Även platser söder om Granvik såsom Klangahamn och Nyttorp är heta fiskesträckor.

Så här gick det till då de tre tyngsta laxarna via metoderna dupp/tubfluga, flugspö och flytring fångades->

Hög tid att fånga leköring digitalt!

Senaste tidens regn har fått Vätterbäckarna att flöda, vilket har gjort att lekmogen insjööring i mängd forsat upp åar och bäckar för lek. Det är om senhösten som öringen leker i tillrinnande vattendrag runt sjön. Öringen har ökat under senare år. Främsta orsaken är att sedan i början av 1980-talet har restaurering och biotopförbättrande åtgärder gjorts i många av dessa bäckar. Exempelvis att vandringshinder tagits bort, öringtrappor/omlöp byggts och mer lekgrus lagts ut. Arbeten som gjort att öringen i dagsläget har fått längre och bättre strömsträckor att leka på. Leken sker i hård ström över grusbotten. Honan gräver lekgropar där äggen portioneras ut och som sedan befruktas av hannen. En öringhona lägger cirka 1500 ägg per kilo kroppsvikt. Kläckningen sker på våren. Då näringen i gulesäcken är förbrukad ger sig det nykläckta öringynglet ut i vattnet efter föremål som kan vara matnyttiga, typ sländlarver och kräftdjur som driftar med strömmen. Detta första levnadsstadium i strömmande vatten är vanligen två år.

När tiden närmar sig för utvandring ut i sjön ändras fiskens färg från att ha varit mörk skyddsfärgad till att bli mer blank och smoltifieras. Därefter ger fisken sig ut till sin tillväxtmiljö som i detta fall är Vättern. Öringen blir nu en kringvandrande rovfisk som efterhand byter insektsdieten mot fiskföda. Silverblank och med ett glest mönster av kryssformade fläckar på sidorna, sveper den fram i vattenmassorna i jakt efter föda. Efter två till tre års tillväxt ute i djupet, blir öringen könsmogen och vänder åter till födelsebäcken för att föra sin art vidare. Cirkeln är sluten.

Faller regn hoppar öring! Ett naturens skådespel inramat av höstfärgernas prakt som förslagsvis kan fångas digitalt.

Fiskeguide Abelsson trollar lax i vetenskapens tjänst

Lennart Balk som är biokemist och forskare vid Stockholms Universitet har i dryga tio år forskat kring bristen på Tiamin i vår miljö. Brist på Tiamin slår ut fiskens immunförsvar vilket gör att den blir sjuk och dör. Något som iakttagits i Mörrumsån under senare år. Herr Balk är nuläget på plats i Blekinge för att undersöka lax från Mörrumsån och Hanöbukten. Se inslag SVT nyheter->

Fiskeguide Johan Abelsson med hemmahamn Simrishamn deltar ideellt för att fånga/bidra med laxar fångade i havet. En handfull laxar (odlade o vilda) fångades under måndagen (se bild ovan) och fördes levande förvarade i båtens livewell till kaj där personal från Sveaskog mötte upp för vidare transport i syretankt till Mörrum för provtagning.
Ytterligare info se Abels Blogg->

Regnbåge – en historisk berättelse i Fly Only

I senaste upplagan av Magasin Fly Only no.3 2017 på sidorna 14-29 är det fritt fram att ta del av artikeln Regnbåge en historisk berättelse->> där historien om den svenska regnbågen beskrivs.

Visste du; att det var försommaren 1892 som yngel av svenskfödd regnbåge sattes ut för första gången? Det skedde i Jämtland.

Visste du; att den första svenska regnbågen fångad på spö som omnämns i skrift är en 25 centimeters från Säveån år 1904. Signaturen H. från Göteborg beskriver händelsen i följande lyriska ordalag; ”Härligt silverglänsande i sina egendomliga regnbågsfärger. Han gav överdådig sport och jag lät honom löpa så det gnisslade i rullen”. Sedan dess har åtskilliga rullar gnisslat i samband med att yster regnbåge bjudit upp till fajt på spänd lina.

Regnbågen är i nuläget vår mest betydelsefulla sportfisk. Den är basen i ett folkfiske samt en mycket viktig inkomstkälla för redskapsbranschen. Alla fiskar regnbåge, vilket tarvar inköp av fiskegrejor i mängd. Lägg därtill miljoner i fiskekortsintäkter.

När det gäller det moderna flugfiskets utveckling har man regnbågen att tacka för mycket. Lättillgängligheten till intensivvårdade regnbågsvatten har bidragit till att kast- och fisketeknik kunnat slipas till perfektion.

Ett äkta dubbelhugg av storabborre på samma bete

”Vad är landet emot denna böljande fjärd, denna guppande färd och uppå vänskaplig fot i abborrarnas värd då det stramar i skot då det knakar i köl lite upprymd och knöl…”

Måhända var det ovanstående strof hämtad från boken Abborrfiske (Arne Broman) som Skövdebon Patrik ”El-Ge” Karlsson nynnade på då han måndagen den 16 oktober kastade ut sitt bete i grund skärgårdsvik.

På tråden hade en Strike Pro 8 cm Inquisitor i färg 076 (EKG) häktats fast. Borrarna var på hugget och fisketuren toppades med en 1,6-kilos randig krigare. Dock var det inte toppfisken för dagen som gav Patriks EKG att gå i spinn. Nej, det var ett dubbelhugg av granna, tillika avundsjuka abborrar med vikterna 1260 gram och 820 gram som inte kunde hålla mun och i ett nu bjöd på strike. Ett i ordets rätta betydelse dubbelhugg. Två abborrar med sammantagen vikt 2080 gram! Följdfråga – har någon tidigare fångat två så stora abborrar samtidigt på samma bete?

OUTDOOR.SE, EN OBEROENDE EXPERT PÅ OUTDOOR