Laxutsättning – Varför utsättningar av lax i Vättern?

Laxutsättning – Varför utsättningar av lax i Vättern?
Så lyder rubriken på en artikel som hösten 2019 publicerades på Länsstyrelsens hemsida vattern.org–> Daniel Rydberg, Fiskerikonsulent i Jönköping har författat/sammanställt artikeln och ger en historisk tillbakablick samt förklarar dagsaktuellt läge. Det har uppenbarligen hänt en hel del sedan de regelbundna utsättningarna av smålaxar i Vättern drog igång för i runda slängar 60 år sedan.

Nya tag togs 2015
En viktig händelse i modern tid är att sedan 2015 har ansvarsfördelningen mellan intressenter, organisationer och myndigheter tydliggjorts, vilket bör räta ut eventuella frågetecken bland fiskare i gemen samt hos fisk- och naturintresserade i allmänhet. Även orsaken att återfångsterna av lax i dagsläget inte återspeglar utsättningstalen förklaras också. Visserligen inte en vetenskaplig förklaring, men väl en sannolik sådan.

Citat;
Länsstyrelsen ger tillstånd, beviljar medel samt deltar i kontrollerna av fisken.
Sportfiskarna är huvudman och ansvarar för det praktiska genomförandet av utsättningarna samt genomför delar av kontrollerna.
Mer lax i Vättern arbetar för att genom insamling och fördelning av medel ge förutsättningar för utsättning av så mycket lax som möjligt i Vättern.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bidrar med biologiska råd bland annat gällande huruvida laxens närvaro påverkar Vätterns värdefulla ekosystem.
Fiskodlarna ansvarar för att leverera utsättningsfisk av god kvalitet.


Varför Sportfiskarna och inte Länsstyrelsen?
Citat;
”Länsstyrelserna var i många år huvudman för utsättningarna men ansvarsfördelningen ändrades 2015 då Sportfiskarna tog över ansvaret för utsättningarna. Bakgrunden var att länsstyrelserna ville renodla sin roll som myndighet samtidigt som Sportfiskarna såg arbetet som ett sätt att stärka sitt arbete med att gynna sportfisket i Vättern”.

– Sportfiskarna har således sedan 2015 till dags dato skött sin uppgift som huvudman helt enligt ansvarsfördelningen och fixat sättfisk till Vättern. Sportfiskarna med Peter Belin i spetsen (2015-2019) har således jobbat hårt och resultatet av deras slit och släp kan utläsas i antal sättfiskar som sjösatts. Åren 2015-2018 sattes det ut 76 958 Gullspångslaxar och 18 900 Klarälvslaxar 2019–>, vilket sammantaget blir 95 858 sättfiskar. Det gör ett snitt på 19 171 sättfiskar/år. Som mest är det tillåtet att sätta ut 20 000 sättfiskar (insjölax) årligen.

Länsstyrelsen har även de fullgjort sin uppgift genom att ha gett tillstånd till utsättningarna samt beviljat medel mm. MLiV har via insamlade medel i skepnad av hundratusentals kronor bidragit till att spä på smoltkassan. Att SLU gjort sitt i sammanhanget kan förutsättas.

Vad Fiskodlarna anbelangar har de bevisligen levererat sättfisk, vilket kan avläsas i antalet sättfiskar som spolats ut i sjön sedan 2015. Starbäcks hamn som är belägen i Vätterns sydvästra del är platsen där alla de 95 858 sättfiskarna sjösatts. Följdfråga. Vilken plats är Vätterns bästa utsättningsplats? Daniel Rydberg skriver följande.

Citat;
”Återfångsten är dels ett mått på överlevnad och dels ett mått på tillväxt. Riktigt låg återfångst beror med all sannolikhet inte på utsättningsplats utan på utsättningsmaterialets kvalitet”.


– Laxutsättningar är en färskvara och största delen som är ”inne” i fisket i nuläget (läs december 2019) härrör från 2017 och framförallt 2018 års utsättningar. Senast snabbväxande Gullspångslax (tvåårig fisk) sattes ut i Starbäck skedde våren 2018 och levererades av EM-lax (15 400 st.) och Källefall Fiskodling (4 600 st.)

 Maxad utsättning av Gullspångslax så sent som 2018–> och ändå är återfångsterna sparsmakade! Trollare och kustfiskare undrar, typ vad de allt sämre återfångsterna beror på, egentligen. Kan en av orsakerna till de sviktande återfångsterna vara valet av utsättningsplats? Länsstyrelsens svar på frågan är glasklar. Citat; ”Riktigt låg återfångst beror med all sannolikhet inte på utsättningsplats utan på utsättningsmaterialets kvalitet”.

Sänka minimåttet alt. minska utsättningsmängden lax

Följdfråga. Hur kommer Länsstyrelsen att agera om mot förmodan återfångsterna helt plötsligt blir påtagligt goda med många, stora laxar som fångstresultat? Länsstyrelsens svar lyder.

Citat;
”Konkurrensen om bytesfisk eller andra effekter kan på sikt medföra problem. Om man i framtiden bedömer att risken för påverkan på Vättern blir för stor är sänkning av minimimåttet på lax en åtgärd som kommer att prioriteras. Ett sänkt minimimått skulle minska laxens påverkan på Vätterns ekosystem. En ytterligare åtgärd är att minska utsättningsmängden av lax. Till exempel skulle en ökad överlevnad av utsatta laxsmolt som gör att fler klarar sig förstärka risken för konkurrenseffekter”.

Laxcup Vättern 1991 – 2019 Laxkungar

Laxcup Vättern har sedan starten 1991 förknippats med tuff vintertrolling med chans på stor insjölax.

En tillbakablick 1991-2019 visar att under alla dessa år har 25 st. Laxcup Vättern genomförts av 27 möjliga. Hack i tävlingsprotokollen finns 2005 och 2006 då arrangör saknades. Åren 2010 och 2011 var det vädret med hård vind och is som omöjliggjorde sjösäkert tävlande. I dagsläget (2012-2019) är det Karlsborgsortens Fiske & Fiskevårdsförening som arrangerar Laxcup Vättern med backning av externa krafter.

Under de 25 år som tävlingen genomförts har totalt 2226 team (snitt 89,04 team/år) funnits antecknade på startlistorna. Omräknat i personer med ett beräknat genomsnitt på 2,5 deltagare/båt blir något över 5 500 hugade trollare.

Att som team vinna Laxcup Vättern ger respekt, men att bli tävlingens Laxkung smäller dock högre. Betänk att det är endast 25 personer av dryga 5000 som fiskat kungligt. Under de år (1991-2004) som Laxcup Vättern arrangerades av Peter Prag förärades ”Laxkungen” ett vandringspris i skepnad av en lax i brons på en platta av trä med en gravering med fångstmannens namn och vinnarlaxens vikt. En tung pjäs som Laxkungen under prisutdelningen brukade höja upp på sträckta armar inför applåderande publik. Att få sitt namn ingraverat som Laxkung i Laxcup Vättern, häftigt. Var vandringspriset finns idag är obekant. Undertecknad har på nära håll följt alla Laxcup Vättern sedan starten 1991 samt dokumenterat tävlingsresultat och alla 25 Laxkungarna.

Laxcup Vättern 2019 (47 anmälda båtlag) 8,09 kilo – Laxkung Magnus Persson, Karlsborg

Laxcup Vättern 2018 (81 anmälda båtlag) 7,38 kilo – Laxkung Joakim Sahlberg, Lidköping

Laxcup Vättern 2017 (61 anmälda team) 7,94 kilo – Laxkung Denis Fracila, Berghem

Laxcup Vättern 2016 (49 anmälda båtlag) 9,32 kilo – Laxkung Marcus Eriksson, Lidköping

Laxcup Vättern 2015 (56 anmälda båtlag) 9,37 kilo – Laxkung Björn Ström, Tibro

Laxcup Vättern 2014 (47 anmälda båtlag) 7,53 kilo – Laxkung Tomas Borg, Tibro

Laxcup Vättern 2013 (34 anmälda båtlag) 7,03 kilo – Laxkung Daniel Kedestig, Kumla

Laxcup Vättern 2012 (30 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Niklas Wikström, Töreboda

 

Laxcup Vättern 2011 (Blåste bort)

Laxcup Vättern 2010 (Frös inne)

Laxcup Vättern 2009 (95 anmälda båtlag) 7,07 kilo – Laxkung Kristoffer Thorold, Mariestad

Laxcup Vättern 2008 (114 anmälda båtlag) 9,66 kilo – Laxkung Niklas Svanbom, Gävle

Laxcup Vättern 2007 (181 anmälda båtlag) 11,83 kilo – Laxkung Kristofer Johansson, Karlsborg

Laxcup Vättern 2006 arrangerades inte

Laxcup Vättern 2005 arrangerades inte

Laxcup Vättern 2004 (33 anmälda båtlag) 9,88 kilo – Laxkung Jouko Leinonen, Gislaved

Laxcup Vättern 2003 (122 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Joakim ”Predator” Sandgren, Sthlm

Laxcup Vättern 2002 (127 anmälda båtlag) Fyra laxar över tio kilo med topp 12,02 kilo, vilket är den tyngsta tävlingslaxen – Laxkung Magnus Frii, Västerås

Laxcup Vättern 2001 (135 anmälda båtlag) 8,10 kilo – Laxkung Markku Ahonen, Finland

Laxcup Vättern 2000 (118 anmälda båtlag) 7,48 kilo – Laxkung Lars Sahlin, Götene
Ps. Lars innehar rekordet på spöfångad öring i Vättern->

Laxcup Vättern 1999 (152 anmälda båtlag) 9,90 kilo – Laxkung Thomas Carlberg, Örebro

Laxcup Vättern 1998 (109 anmälda båtlag) Första tävlingslaxen över tio kilo = 10,86 kilo 88 cm – Laxkung Martin Jensen, Danmark

Laxcup Vättern 1997 (107 anmälda båtlag) 7,94 kilo – Laxkung Bo Björk, Skövde

Laxcup Vättern 1996 (111 anmälda båtlag) 7,24 kilo – Laxkung Ove Munther, Kumla

Laxcup Vättern 1995 (105 anmälda båtlag) 6,48 kilo – Laxkung Hannu Södersved, Fagersta

Laxcup Vättern 1994 (104 anmälda båtlag) 9,74 kilo – Laxkung Eino Mikkonen, Finland

Laxcup Vättern 1993 (86 anmälda båtlag) 6,70 kilo – Laxkung Johan Hultqvist, Motala

Laxcup Vättern 1992 (78 anmälda båtlag) 8,52 kilo – Laxkung Thomas Bergman, Arboga

Laxcup Vättern 1991 (44 anmälda båtlag) 9,22 kilo – Laxkung Berry Spaak, Karlsborg

Tag chansen och kustfiskefånga sista Gullspångslaxen i Vättern!

Intresset att kustfiska insjölax från Vätterns klippor är en sysselsättning som gillas av många spöslitare. Att uppleva fiskelyckan att ha en fullvuxen Gullspångslax på tråden är svårslaget.

Det råder dock nya tider med anledning att utsättningarna av Gullspångslax gått i stå och ersatts med Klarälvslax -> med start våren 2019. Chansen finns dock ännu att få känna rycket av Gullspångslax då det så sent som i maj 2018 sattes ut 20 000 små g-laxar. Laxar som om de haft en hygglig överlevnad, tillika tillväxt i dagsläget (nov. 2019) gott och väl mäter över minimåttet 60 cm.

Fångstrapporterna i höst har inte duggat tätt, tyvärr. Nej, de har varit ovanligt sparsmakade, åtminstone med avsändare Västgötasidan av Vättern. Några få laxar har dock fångats från klipporna i höst, exempelvis i närheten av Granvik. Tilläggas kan att senhöst/vinter 2018 var fångsterna också synnerligen klena. Däremot var säsongen 2017 understundom okej. Dock inte att jämföra med fornstora kustfiskesäsonger då huggen duggade tätt.

Tips på gångbart ”godis” som brukar falla Gullspångarna i smaken är kustvobblers, typ beten som syns på bilden nedan.

Kustfiske efter Gullspångslax i Vättern snart ett minne blott!->

Vi som gillar kustfiske kan i närtid vara med om ett historiskt fiskafänge i Vätterns moderna era! Någon av oss – du eller jag – kan faktiskt bli den som fångar Vätterns sista Gullspånglax.

Tillbakablick – Kustfiskefångade 20,4-kilos Gullspångslax->

 

Klasgrund vinnarhålet i Sunnanåträffen 2019

Sunnanåträffen 2019 är i hamn efter tre dagars (18-20 okt.) trollingfajtande på Vänerns vida vidder. Segern knep Team Tvålkoppen från Mellerud. 115 båtlag hade inför tävlingen anmält sitt intresse att deltaga, men alla dök dock inte upp.

Fredagen deltog 109 lag och 33 av dessa hade fiskelyckan att tillsammans väga in 11 laxar och 30 öringar med medelvikt 4,39 kilo. Guldlaget Team Tvålkoppen klippte till med en lax plus en öring.

Lördagen, alltså Dag 2 deltog 110 team. En imponerande flotta, men antalet fiskar över minimåttet 62 cm som fångades var inte lika imponerande. Ynka 19 laxfiskar (5 laxar 14 öringar) med medelvikt 4,92 kg fördelade på 17 båtlag hamnade på vågen. De två tvålfagra ”gubbarna” vägde in en 5,39-kilos prickfisk. Team tvålkoppen var nu i ledning inför Dag 3.

Finaldagen deltog 98 båtlag och 18 av dessa lade fisk på vågen fördelade på 9 laxar 12 öringar. Tvålkoppen kammade noll under söndagen, men tidigare fångster räckte ändå till segern.

Vinnarlaget består av Dalslänningarna Roger Eriksson och Hans ”Pallen” Aronsson och har sedan slutet av 1980-talet sökt vinna Sunnanåträffen. Det tog 34 år att bli en ”guldgosse” hälsar Pallen. Vinnarhålet där guldfiskarna hämtades upp var i närheten av Klasgrund på Västgötasidan av Vänern. Snabbtrolling (3knop) med skeddrag och vobbler (Strike Pro 9 cm 905 var bästa bete) i linändorna var segermelodin.

Summering Sunnanåträffen 2019 = 53 båtlag registrerades för fångst fördelade på 25 laxar och 56 öringar.


Guld Tvålkoppen Roger Eriksson & Hans ”Pallen” Aronsson, Mellerud
Silver Råtass med Flax Tord Fladenby & Erland Ryen, Fetsund
Brons Olle Bussenius, Seppo Kautto & Per Karlsson, Bromölla


återfÖringen 25 000 kr i första pris


Lördagen bjöd på en tävling i tävlingen som getts namnet återfÖringen som gick ut på att fånga lördagens tyngsta öring. Team Dalsland med Jansson från Ed drog till med en 7,78-kilos prickfisk och fick motta 25 000 kronor för bedriften. Tvåan premierades med 15 000 kr och trean 5 000 kr.

Nya regler & förbudsområden inverkar menligt på Vänerfisket!


Torsdag kväll den 10 oktober 2019 i Kristinehamns Båtklubbs lokaler vid Vänern, hölls ett första möte med anledning att HaV den 27 september presenterat ett förslag om utökat yttre och inre fredningsområde utanför Gullspångsälven. Förslaget kommer att bearbetas av myndigheterna under hösten och en remiss förväntas komma i januari 2020.

HaV; ”Bestånden av gullspångslax och gullspångsöring är starkt hotade. Viktigt att komplettera åtgärder för att förbättra miljön i Gullspångsälven med ökat skydd av gullspångslax och gullspångsöring under lekvandring och uppväxt. Behovet av ökat skydd av gös och gädda under lekvandring och lekperiod”.

Om förslaget genomförs ”rakt av” kommer trolling- och utterfiske o dragrodd att förbjudas året runt i ett utökat yttre förbudsområde. Enkelt förklarat kommer det nya förbudsområdet vara från Baggerud i norr till Sjötorp i söder (ca 2,4 mil) och ungefär 1,5 mil ut i sjön från strandlinjen räknat. Ytan det handlar om är drygt en fjärdedel av Värmlandssjön, Vänern. Lägg därtill att det fria handredskapsfisket, modell spinnfiske efter abborre och gädda, kommer förbjudas en stor del av året i det föreslagna nya inre fredningsområdet.

Initiativtagare till mötet den 10 okt i Kristinehamn är Fiskeguide Petter Larsson som backades av Magnus Öman från Karlstad. Sammantaget räknades 19 personer in som alla på ett eller annat sätt har med bygden/fisket att göra. På plats fanns exempelvis tre fiskeguider, några yrkesfiskare, campingägare (Camp Baggerud), ordförande för hamnföreningen Pipan i Gullspång m.fl.

Unisont konstaterades att HaV förslag om utökade fredningsområden snarare känns som en avveckling och inte en utveckling av fisketurismen i Vänerns nordöstra del.

Tydligt från myndighetshåll är att det saknas en genomarbetad konsekvensanalys innan förslaget presenterades. Det saknas också analys på hur många fler laxar som kommer leka om förslaget blir en verklighet. Fokus ligger på nya förbudsområden i jmf med huvudproblemet kraftverket i Gullspångsälven. Statistik över laxfiskebestånden i Gullspångsälven verkar också oklar. Det behövs ett biologiskt underlag på hur många G-fiskar som i dagsläget behövs för att hålla liv i beståndet.

Fiske efter andra arter (exempelvis spinnfiske efter gädda o abborre) som utan problem kan fiskas i området hämmas. Det saknas en tydlig agenda från myndigheterna, förvaltningsplan. Vad är det förväntade resultatet, egentligen? Lägg därtill att Jordbruksverkets främjandeansvar för fiskeintresse beaktas ej.

Sportfishing News var fredagen 11 oktober i kontakt med Peter Belin, Sportfiskarna Värmland och ställde frågan. Om Sportfiskarna i dagsläget (läs 11 oktober 2019) aktivt jobbar/fördjupar sig i frågan om utökade fredningsområden utanför Gullspångsälven? Svar, nej. Men, när väl remissen är lagd i januari 2020 kommer Sportfiskarna på ett eller annat sätt att agera enligt Peter Belin.


På Sportfiskarnas hemsida Sportfiskarna.se under nyheter publicerades 30 september Citat; ”Sportfiskarna är positiva till fiskeregleringar som ytterligare kan skydda Gullspångsälvens hotade stammar. Men för att rädda den vilda Gullspångslaxen är det viktigaste att se till att lek- och uppväxtområden i Gullspångsälven fungerar när det gäller tappning och utformning samt att dessa områden kan utökas, vilket det nu pågår arbete för, kommenterar Peter Belin, Sportfiskarna Region Väst, kontorschef Värmland”.