Ytligt fiskad Strike pro 905G fredagens bästa laxbete i Vättern!

laxtrolling-vattern-laxcup-vattern-2016

Dryga dussinet båtlag utgick från Granvik, Vättern under fredagen. En och annan lax gick bet, vilket bilden här ovan visar. Dagen bästa bete var helt ojämförligt Strike Pro 9 cm i färg 905G. Laxcup Vättern 2016 med start/mål i Karlsborg avgörs 3 och 4 december. 49 båtlag finns med på anmälningslistan

Tillbakablick – Laxcup Vättern firade tionde gången gillt år 2000

 

laxcup-vattern-ar-2000-tilbakablick-karlsborg-bjorn-blomqvist

2016 firade Laxcup Vättern 25 år på trollingarenan. För 16 år sedan, alltså år 2000 genomfördes den tionde upplagan av Laxcup Vättern. En tillbakablick följer. Texten är hämtad från dagstidningen Skaraborgs Allehanda (www.sla.se) lördag 11 november år 2000. Bakom tangentbordet satt undertecknad, Björn Blomqvist.

Laxcup Vättern har allt sedan dess första startskott ljöd år 1991 varit en snackis. Laxcup Vättern år 2000 var inget undantag från snackisregeln, utan bjöd på det mesta, typ olaglig lax på vågen, finska toppteam påstods meta lax, tjuvfiske inom fredningszon och mycket mera. Läs, minns och notera att sportfiske engagerar och berör då som nu.

Tillbakablick Laxcup Vättern 2000

laxcup-vattern-2000-karlsborg-trolling-laxfiske-bjorn-blomqvist

Laxcup Vättern år 2000, den tionde cup:en i ordningen, avslutades med en stor prisutdelning på Hotell Wettern, Karlsborg. Totalt var det 118 team från en handfull länder som deltog. Startskottet small klockan 08.00 torsdagen den 2 november. Det fiskades i dagarna tre. Nytt för i år var att Karlsborg blivit huvudort för arrangemanget. Lillbyn Granvik har således efter nio Laxcuptävlingar fått stiga åt sidan. Dock kunde de tävlingsfiskare som så önskade även i år få ha start och målgång i Granvik. Hela 85 båtlag hade valt startplats Karlsborg och 33 flytetyg Granvik. Utav gammal vana valde undertecknad att även i år lägga bevakningskrutet i Granvik.

Finska team i topp
Prislistan visar att sju av tävlingens tio främsta team hade valt Granvik som start och mål. Det segrande laget Anchovy Special 2 från Finland var ett av dessa. Det var andra året i rad som de ”blå-vita” grabbarna i Anchovy Special 2 knep segern i Laxcup Vättern. Och de vann årets tävling via samma fisketeknik som 1999, genom att använda tacklade naturbeten. Löja bakom stor locksked modell flasher framförd i sakta fart, fiskad på djup från 15 meter ned och än djupare. Enligt hörsägen bör man dessutom mäska med mosade löjor bakom båten för att få ut full effekt av den löjliga fiskemetoden.

loja-trolling-betesskalle-laxtrolling-laxfiske-storlax-vattern-bjorn-blomqvist

Trolla med löja, en form av mete!
Bland vissa andra tävlingsdeltagare muttrades det om att de finska teamen inte ägnar sig åt trollingfiske på riktigt, utan deras vinnande metod är mera en form av mete! Finska vinnarteamet Anchovy Special 2 vägde in sex laxar med den sammanlagda vikten 27,88 kilo vilket gör 4,64 kilo per fisk i snitt. Hela tre av de tio främsta teamen var från Finland. Team Ottos Baits med kapten Otto Räsanen ombord snöt bronsplatsen och Team Anchovy Special 1 med Markku Ahonen vid rodret hamnade på åttonde plats. Som sagt, de finska teamen fiskade med löja och deras framgångar på trollingarenan var långt ifrån en slump. Den var resultatet av ett konsekvent och väl förberett fiske. Bästa lag med anknytning till Skaraborg blev Team Predator på nionde plats. Laget bestod av unge Harald Blomqvist från Tibro och de två råbarkade herrarna Tony Lönnqvist och Joakim ”Predator” Sandgren från Stockholm. Team Predator hade även framgång i deltävlingen av Swedish Trolling Masters som avgjordes de två första tävlingsdagarna. Där de knep delsegern.

harald-tony-ocke-predator-laxcup-vattern-2000

Tävlingens tyngsta lax, 7,48 kilo fångade skaraborgaren Lars Sahlin från Götene. Så numera kan han titulera sig som Laxkung. Antalet deltagande team vid årets Laxcup Vättern var som redan tidigare nämnts 118 stycken. Förra året ställde hela 152 team upp, vilket är gällande rekord för Laxcup Vättern. En snabb huvudräkning visar således att det var 34 team färre i år än förra året. I anmälningsavgifter (400 kr/person) räknat gör det ett bortfall på cirka 34 000 kronor. I runda slängar var det ”bara” 295 personer som deltog i år. 295 personer gånger 400 kronor gör dock 118 000 kronor enbart i anmälningsavgifter.

Pengar talar!
Laxcup Vättern är en kommersiellt arrangerad trollingtävling där vinst räknas. En snabb huvudräkning visar att årets cirka 295 deltagarna fördelade i 118 båtar gjorde av med i runda slängar 500 000 kronor på tävlingsavgift, mat, boende och bränsle under de tre tävlingsdagarna. Pengar talar, och ju mer pengar sportfisket omsätter desto fler aktörer, typ turistmänniskor och lokala näringsidkare vill vara med på ett hörn och tjäna en och annan krona. Naturligtvis ökar också sponsorerna i antal.

Rykten om fusk!
Laxcup Vättern är en mycket stor trollingtävling. En tävling med världsstatus och sanslöst fina och dyrbara priser. Detta har gjort att ”glada tävlingsdagar modell amatör” inte längre existerar. Numera är trollingfiske på denna nivå blodigt allvar. En av orsakerna till detta är att så fort som prisborden draperas med tiotusentals kronor i kontanter, fina resor och blanka båtmotorer är det bara vinst som räknas. Alla deltagare har inte denna åsikt, men det är tillräckligt många som har den, för att påståenden om fusk eller liknande skall förekomma.

Fiskade inom fredningszonen!
Överskridning av fredningszonerna var ett de allra hetaste samtalsämnena i år. Enligt tryckta regler som alla deltagarna fick i sin hand gällande laxcupen kunde man läsa; ”att varje deltagare är skyldig att känna till och följa gällande länsfiskebestämmelser”. Inga problem att förstå dessa rader, eller hur? Men, hur uppfattar du följande mening? Ånyo följer ett citat från tävlingsfoldern; ”Säkerhetsbåten Taurus (kaptenen ombord är tillsyningsman) kommer att patrullera strax innanför fredningszonens gräns utanför Axstål och varna båtar som kör fel. En varning bjuder de på”. Slut citat. En stilla undran. Vem eller vilka har gett kaptenen ombord befogenhet att ”bjuda” på en varning för överträdelse av fiskestadgan under Laxcup Vättern? Att ”bara” få en varning är väl bra i och för sig, men i tävlingssammanhang är medvetna alternativt omedvetna överträdelser av fiskezoner till nackdel för de övriga strikt laglydiga medtävlande. Dock lämnades ingen skriftlig protest in till tävlingsledningen angående överskridning av fredningzoner. Finns inget skrivet på papper så är de muntliga anklagelserna bara munväder.

crew-laxcup-vattern-2000

Olaglig lax på måttbrädan!
Lagstadgat minimått på Vätterlax är sedan 1 januari 1998 satt till 60 centimeter. Minimimåttet under laxcupsdagarna var satt till 61 centimeter. Detta för att undvika olaglig lax lagd på måttstocken. Ett skåneteam försökte dock få en 59,5 centimeters lax registrerad med ursäkten att laxen måste ha krympt! Att föra iland lax kortare än 60 centimeter är olagligt. Upprepade kontrollmätningar visade på 59,5 cm. Teamets resultat från dag ett ströks. Laget fick dock fortsätta att delta i Laxcupen följande två dagar. Ingen övrig åtgärd av ansvarig tävlingsledning eller närvarande Länsfiskekonsulent vidtogs i den ”korta” laxfrågan.

Minskade smoltutsättningar
All insjölax som huserar i Vätterns vattenmassor är inplanterad. De senaste tio åren har sjön fått en påspädning av 40 000 laxsmolt årligen. Senaste nytt är att från och med nästa år, 2001 kommer färre smålaxar att sättas ut. Nästa år finns pengar som räcker till cirka 20 000 smolt. Dock är mer pengar begärda från Fiskeriverket för ytterligare 10 000 smolt. Det är dock ytterst tveksamt om begärda pengar kommer loss. Maximalt kommer således 30 000 smolt (20 000 våren och 10 000 på hösten) att sättas ut. Detta med minskade smoltutsättningar bör ju vara till glädje för alla de som tycker att odlad fisk inte borde finnas i Vättern. En sak som är säker i sammanhanget är att det relativt lönande och lockande turistfisket efter lax i Vättern kommer att gå till botten i samma takt som laxutsättningarna minskar.

Det behövs mer lax i Vättern

Trots mångåriga utsättningar av 40 000 smolt årligen är spöfisket efter lax inte speciellt bra i sjön. Den amerikanske superfiskeguiden Al Laaksonen, som till vardags huserar på Lake Michigan, USA och tillika var en av årets deltagare i Laxcup Vättern, sade vid den avslutande prisutdelningen att laxfisket i Vättern är rent ut sagt klent i jämförelse med andra berömda laxvatten. Det behövs mer lax i sjön för att Vättern ska bli ordentligt attraktiv som sportfiskesjö. Det är inte första gången som sådana tongångar hörts uttalas på det engelska språket. Nej, alla amerikanska superfiskeguider som varit här och fiskat under Laxcup Vätterns flagga har haft samma åsikt. Det behövs mer lax i sjön. Är böjd att hålla med USA-grabbarna. Av egen laxerfarenhet i främmande vatten vet jag att spöfiskemässigt sett är Vättern inte tillräckligt bra för att ligga i topp. Detta tvärt emot vad en del lokala förståsigpåare i ämnet tror.

BB får mothugg!
Bara för några dagar sedan fick undertecknad ett mail där det bland annat stod skrivet; ”För att du Björn Blomqvist ska bli trovärdig som en oberoende och objektiv journalist, med fiske som specialitet, önskar jag att du tar till dej följande: Glöm inte rapportera om bakgrunden till varför, och orsaken till, att laxen (40.000 smolt årligen) sätts ut i Vättern och därmed i sportfiskekretsar gör sjön till ett put-and-take-eldorado”. Mitt svar på tal gällande påståendet Vättern ett put-and-take-eldorado följer. Laxfångarstatistiken är kalla fakta och belyser verkligheten Laxcup Vättern år 2000 och inte ett känslomässigt nonsenstyckande med ett ordbruk där eldorado ingår.

Världens bästa trollare körde bom!
Av Laxcup Vätterns 118 startande team år 2000 vägde 83 lag in lax och 35 team körde bom. Notera att de allra flesta av de tävlande tillhör eliten inom trollingfisket. Deltagare med SM-status och i vissa fall världsstatus. En av deltagarna var Al Laaksonen, Stora sjöarnas mest kände charterskeppare. Laaksonen har under 25 års tävlande vunnit 17 gånger i stora trolling-tournament och mer än 50 gånger kommit bland de tio bästa. Snacka om rutin. Trots sin rutin fångade Mr Laaksonen inte en enda godkänd lax tävlingsdagarna!

Långt kvar till ett put-and-take-eldorado
Totalt fiskade de 118 teamen tillsammans med 1180 krokförsedda beten bakom sina båtar de 19 tävlingstimmarna som årets laxcup varade. För att med ett ynka bete fånga en godkänd lax skulle betet behöva ”vattnas” cirka 150 timmar. Totalt vägdes det in 164 laxar med den sammanlagda vikten 651,51 kilo. Vilket gör en medelvikt om 3,97 kilo per lax. Kom ihåg att cirka 295 fiskare deltog. Många blev således utan lax helt och hållet trots 19 timmar långt fiskepass. Nej, vi har mycket långt kvar innan Vättern inom seriösa sportfiskekretsar kan få benämningen ”put-and-take-eldorado”. Visserligen glimrar laxfisket till i sjön då och då, men till att nå världstoppen är det långt kvar. Dock har Vättern potential att bli bästa tänkbara laxsjö, men för att nå toppen krävs förståndiga krafttag och beslut från bland myndigheterna att satsa på mer lax i Vättern. Björn Blomqvist”

Laxcup Vättern 25 år på tävlingsarenan

laxcup-vattern-1991-forsta-laxcupen-insjolax-gullspangslax-vatterlax-bjorn-blomqvist

Laxcup Vättern, en av Sveriges äldsta trollingtävlingar har 2016 funnits på trollingarenan i 25 år. Tävlingens första startskott avfyrades en gråkall novembermorgon 1991 från bryggan i Granviks hamn. Dåvarande Granviksborna Peter & Birgitta Prag höll i tillställningen t.o.m. Laxcup Vättern 2004. Osäkert laxfiske i kombination med färre tävlingsdeltagare samt att tunga sponsorer flydde fältet var främsta orsaken till att Prag gav upp och sedan även flyttade från bygden. Under PP:s tid vid laxrodret arrangerades Laxcupen i november. Granvik var tävlingens första startplats, men Karlsborg fick fullt fokus år 2000 då Laxcup Vättern firade den tionde cup:en i ordningen->

Laxcup Vättern arrangerades inte 2005 och 2006. Nystarten kom 7-9 december 2007 då Wildwater Fishing AB med fiskeguide Johan Abelsson i spetsen hoppade in på Laxcup:s arenan. Hela 181 båtlag fanns med på startlistan, vilket är rekord i antal startande sedan starten 1991. Ägarbilden inom Wildwater förändrades efter några år och ”nya” WW tog över och höll ut t.o.m. 2011 som oturligt nog blåste inne. Även 2010 års upplaga ställdes in p.g.a. ishinder.

Ånyo såg det ut som om Laxcup Vättern skulle bli ett minne blott, men räddades senhösten 2012 av Mariestadsbon Sten-Gunnar Steénson och Vänerns Sportfiskeförenings som meddelade att de kunde ge sig i kast med att arrangera Laxcup Vättern 2012. Visserligen i en bantad upplaga i jämförelse med fornstora Laxcup:s dagar, men en tävling dock. 30 båtlag anmälde sitt intresse att delta. Sedan dess har vissa förändringar skett inom tävlingsledningen. I dagsläget är det medlemmar i Karlsborgsortens Fiske och Fiskevårdsförening->Vänerns Sportfiskeförening med backning av tävlingsledare Sten-Gunnar Stéenson -> som så att säga är ansiktet utåt i Laxcup Vättern. Sedan nystarten 2007 har Laxcup Vättern avgjorts i december. 2016 års Laxcup Vättern planeras att genomföras 3-4 december (reservdagar 10-11dec.) med start/mål i Karlsborg.

Laxcup Vättern 1991 (44 anmälda båtlag)
9,22 kilo – Laxkung Berry Spaak, Karlsborg->

Laxcup Vättern 1992 (78 anmälda båtlag)
8,52 kilo – Laxkung Thomas Bergman, Arboga

Laxcup Vättern 1993 (86 anmälda båtlag)
6,70 kilo – Laxkung Johan Hultqvist, Motala

Laxcup Vättern 1994 (104 anmälda båtlag)
9,74 kilo – Laxkung Eino Mikkonen, Finland

Laxcup Vättern 1995 (105 anmälda båtlag)
6,48 kilo – Laxkung Hannu Södersved, Fagersta

Laxcup Vättern 1996 (111 anmälda båtlag)
7,24 kilo – Laxkung Ove Munther, Kumla

Laxcup Vättern 1997 (107 anmälda båtlag)
7,94 kilo – Laxkung Bo Björk, Skövde

Laxcup Vättern 1998 (109 anmälda båtlag)
Första tävlingslaxen över tio kilo vägdes in
10,86 kilo 88 cm – Laxkung Martin Jensen, Danmark

laxcup-vattern-granvik-1998-trolling-lax-insjolax-gullspangslax-outdoor-bjorn-blomqvist

 

Laxcup Vättern 1999 (152 anmälda båtlag)
9,90 kilo – Laxkung Thomas Carlberg, Örebro

Laxcup Vättern 2000-> (118 anmälda båtlag)
7,48 kilo – Laxkung Lars Sahlin, Götene->

Laxcup Vättern 2001 (135 anmälda båtlag)
8,10 kilo – Laxkung Markku Ahonen, Finland

Laxcup Vättern 2002 (127 anmälda båtlag)
Fyra laxar över tio kilo vägdes in
12,02 kilo – Laxkung Magnus Frii, Västerås

Laxcup Vättern 2003 (122 anmälda båtlag)
11,22 kilo – Laxkung Joakim ”Predator” Sandgren, Sthlm

Laxcup Vättern 2004 (33 anmälda båtlag)
9,88 kilo – Laxkung Jouko Leinonen, Gislaved

2005 & 2006 arrangerades inte Laxcup Vättern

Laxcup Vättern 2007 (181 anmälda båtlag)
11,83 kilo – Laxkung Kristofer Johansson, Karlsborg

krille-aberg-laxkung-laxcup-vattern-2007-trolling-insjolax-laxfiske-storlax-vatterlax-foto-bjorn-blomqvist

Laxcup Vättern 2008 (114 anmälda båtlag)
9,66 kilo – Laxkung Niklas Svanbom, Gävle

Laxcup Vättern 2009 (95 anmälda båtlag)
7,07 kilo – Laxkung Kristoffer Thorold, Mariestad

laxcup-vattern-2010-fros-inne-inblast-is-kuling-ishinder-bjorn-blomqvist
Laxcup Vättern 2010 (Frös inne)
Laxcup Vättern 2011 (Blåste bort)

Laxcup Vättern 2012 (30 anmälda båtlag)
11,22 kilo – Laxkung Niklas Wikström, Töreboda

Laxcup Vättern 2013 (34 anmälda båtlag)
7,03 kilo – Laxkung Daniel Kedestig, Kumla

Laxcup Vättern 2014 (47 anmälda båtlag)
7,53 kilo – Laxkung Tomas Borg, Tibro

Laxcup Vättern 2015 (56 anmälda båtlag)
9,37 kilo – Laxkung Björn Ström, Tibro

storlax-bjorn-strom-laxkung-laxcup-vattern-2015-foto-bjorn-blomqvist

Laxcup Vättern 2016 (49 anmälda båtlag)
9,32 kilo – Laxkung Marcus Eriksson, Lidköping

laxkung-laxcup-vattern-2016-laxfiske-trolling-insjolax-foto-bjorn-blomqvist

Tiokilos rödingar – en snackis inför vinterfiskepremiär i Stensjöområdet, Dalarna

rekordroding-roding-10-12-kilo-isfiske-grycksbo-sportfiskeklubb-26-december-2016-vestlis-fiske

Grycksbo Fiskeklubb-> i Dalarna har inför årets vinterfiskepremiär den 26 december i Stensjöområdet satt ut regnbåge och röding till en rekordsumma i klubbens snart hundraåriga historia. Åtskilliga av fiskarna som sjösatts väger upp emot tio kilo styck och vissa är ännu tyngre. Det snackas om en röding på 12,8 kilo!

Det är röding av stammen Artic Superior-> som genom riktad avel blir riktigt stor i jämförelse med fjäll- och storröding. Vad Sportfishing News erfar är detta första gången som rödingar av rekordformat satts ut i ett svenskt P&T-vatten.

Grycksbo fiskeklubbs Jocke Höglund hoppas att premiärfisket ska bli en trevlig tillställning med tajta linor därtill och hälsar hugade isfiskare välkomna.

Ytterligare info o filmklipp när jätterödingar sjösätts i Stensjön->

Fångade 40 ögonlösa gösar i Glan på en vecka…

catch-release-vertikalfiske-barotrauma-trycksjuka-dykarsjuka-ogonlos-gos-glan-vara-fiskevatten-nr-4-2016

Tidskriften Våra Fiskevatten nr.4 2016 rapporterar att ögonlösa! gösar fångats på nät i sjön Glan i höst. Bilden här ovan där ögonlösa gösar syns är hämtad från artikeln.

Fångade 40 ögonlösa gösar på en vecka
– ”Jag har aldrig sett något liknande under mina 40 år som yrkesfiskare, säger Johan Axelsson. Och jag är övertygad om att gösarnas ögonskador beror på det tilltagande vertikalfisket där man fångar gösen på stora djup och snabbt dra upp dem till ytan”.

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU har informerats.
Erik Degerman på SLU säger – ”Om det berott på krokskador eller annan mekanisk påverkan borde inte båda ögonen varit borta. Därför ligger ”barotrauma” nära till hands som förklaring, alltså att skadorna beror på tryckförändringar. Barotrauma är ett välkänt fenomen. Utländska studier har visat att när gösarna fångas på större djup än sju meter börjar återutsatta fiskar få problem med överlevnaden. Dödligheten ser ut att vara tio procent för gösar fångade på sju meter och 50 procent om de fångas på elva meter”.

Fiskguide Hans Nordin lyfte våren 2014 frågan om gösens döds-zon. Citat: ”Tyvärr pratas det väldigt lite om den här typen av problem i fackpress och på fiskesajter som gärna vill betrakta sig som seriösa. Tusentals gösar dör förmodligen av trycksjuka varje år därför att de fångas i döds-zonen – på för stora djup. Detta får vi aldrig läsa om i fiskerapporter eller maffiga reportage och artiklar”.

Catch & Release i alla lägen, eller?
Mer eller mindre alla som fångat abborre, gös eller lake på större djup, typ åtta meter och djupare har förmodligen noterat att nämnda arter som har sluten simblåsa inte sällan uppvisar tecken av dykarsjuka. Ett väl synligt tecken på barotrauma är att simblåsan tittar ut ur fiskens svalg/mun. När det gäller gös hänger även ögonen löst till ibland. Bilderna nedan visar tydliga exempel på gös med barotrauma samt även en illa krokad som blöder ymnigt. Catch & release i alla lägen, eller?

trycksjuka-dykarsjuka-barotrauma-gos-krokad-ogonskador-outdoor-bjorn-blomqvist

Catch & Release Killer!
Catch and Release kan och ska ifrågasättas, speciellt om det är parat med att fisken sannolikt kommer skadas i samband med att den exempelvis hankas upp från stora djup. Sedan juni 1967 har undertecknad fiskat Catch & Release på mängder olika fiskarter i sött och salt vatten, och kan efter snart 50 år i släppaåterhanteringens tjänst konstatera att för att i möjligaste mån undvika att bli en Catch & Release Killer måste man lära sig de rätta handgreppen och iaktta och överväga de lokala förutsättningarna som gäller för dagen och stunden. Vid minsta tveksamhet till C&R – Låt bli att fiska, eller välj att behålla fångsten. Fisk är bra mat.

C&R går ut på att kroka (gärna på en hullinglös sådan) drilla och returnera fisk på ett för fisken skonsamt sätt som möjligt. Notera att momentet att drilla är placerat innan ordet returnera kommer på tal. Båda momenten måste utföras rätt om fisken ska ha en hygglig chans att överleva. När väl fisken sitter på kroken ska den inte få rusa som den själv vill och dra på sig akut mjölksyreförgiftning. Firren ska ju släppas lös och då kommer den att få betala tillbaka syreskulden som den fått av kampen mot spöt. Använd därför passande utrustning för att korta ned själva fiskkampen till ett minimum.

Hög vattentemperatur är inte bra, åtminstone inte för salmonoider. Ett fenomen som alla som odlar fisk vet om. Därför brukar fiskodlarna innan de transporterar ut fisk till put and take vatten – speciellt noga om sommaren – svälta fisken rätt ordentligt innan den körs iväg. Ytterligare en faktor som man måste ta med i beräkningen är det där med syretillgången i vattnet, ett problem i sig som kan inverka menligt på fiskens överlevnad.

Även snabba tryckförändringar från djupt till grunt vatten har betydelse. Behåll fisken under vattnet. Det är inte bra för fisken att hårdhänt lyftas upp ur sitt våta element. Den kan få skador på inälvor och skelett om man vårdslöst daltar med den i båt eller på land. En fisk är mer eller mindre ”viktlös” i vatten och således helt perfekt anpassad till ett liv i vätska. Mät fisken i vattnet om det är möjligt och om den ska vägas använd gummerad håv. Det finns håvar som har inbyggd våg i handtaget.

Minimera exponering i luft. Ett fototips. Håll andan vid fototillfället då den blöta fisken varligt hålls upp framför kameran och när du känner dig obekväm gör förmodligen fisken det också.

Djurplågeri! Debattens vågor, oftast på nätet, går ibland höga gällande Catch & Release av exempelvis stor gädda, och då i synnerhet frågan om/när släppa åter de stora. Rätt eller fel? Vad man än tycker så är C&R här för att stanna. Ett ökat fisketryck, oavsett metod, riskerar dock på sikt att förändra/försämra fiskbestånden. Lägg därtill frågan – Är C&R djurplågeri eller inte?

dod-gadda-catch-release-killer-outdoor-pike-big-pike-bjorn-blomqvist