Outdoor.se – Sida 75

Haspelspinn från ring lockar Vätterlax sommar som vinter

Fiske från flytring förknippas inte sällan med metoden flugfiske via flugspö. När det gäller flytringsfiske på Vättern efter dess blanka laxar är det flugspö som i huvudsak gäller. Dock finns en och annan guppande figur som vågat bryta flugfiskebojorna och haspelspinner från flytring i Vättern.

Hjobon Kari Nilsson är en och har sedan sommaren 2015 kastat plåt i sjön med framgång. Sommaren 2015 som nybliven Vättern och flytringsfiskare bensparkade han sig ut på Vättern norr om Hjo en stilla morgon i slutet av juni. Insjölax strandnära sommartid och norr om Hjo dessutom! Döm om hans förvåning då plötsligt ett rejält fiskvak signalerade att en svulten lax jagade småfisk på kastavstånd från ringen. Draget, ett 28 grams skeddrag, landade efter ett precisionskast mitt i prick. Efter några få vevtag bockade spöt gott av tyngden från yster sommarlax med vikt 6 550 gram. Sommarlax ett faktum.

Sedan dess har Herr Nilsson ”flutit” vidare norr ut i Vättern och under oktober 2015 i vattnen söder om Granvik fångat flera fina insjölaxar på haspelspinn. Håller koll på bottendjupet görs med hjälp av litet, portabelt ekolod. Fiske från flytring i kombination med färsk botteninfo gör att spännande grund- och djupkanter eller på ytan synliga strömvred kan fiskas av med precision just där laxarna för stunden sveper fram.

Hemgjort flötestackel gångbart till landlaxfisket i Vättern

Att vara bakom flötet kan ibland vara nog så effektivt som ett idogt slängande och dängande med plåt och dunkrok att fånga Vätterlax. Exempelvis kan flötmete med död betesfisk fastsatt på hemgjort tackel rekommenderas. Något som den händige Mariestadsbon Ulf Gustavsson kan intyga. Så sent som fredag o lördag (6-7 nov.) fångade han vid Sjömarken, Granvik två granna Vätterlaxar (8 kg/89 cm och 7,5 kg) på små 8 cm löjor fastsatt i bockad 0,75 mm rostfri tråd och trekrok stl.4.

Oftast vid flötmete brukar standardriggningen vara att sätta fast trekroken i löjans ”nacke”. ”Nackdelen” med beskrivna förfarande är att inte sällan lossnar löjan från kroken vid utkast. För att undvika att löjan flyger sin kos krokslös finns som sagt knep att ta till. Ett sådant (se bilder ovan) är att av metalltråd bocka ett sk. beteslås som träs in i dess mun samt låser löjans skalle. En stingerkrok på kort tafs knyts sedan fast i låset. Simsalabim och problemet med losskastade löjor hör det förgångna.

När den väl i betslåset förankrade löjan hamnar i vattnet kommer vågorna att få flötet att guppa. Gungande rörelser som fortplantar sig via fiskelinan och får betesfisken att snurra lockande. Fiska betesfisken halvannan till cirka fem meter ned i vattenmassorna. När väl laxen hugger betet och får flötet att försvinna gäller det att sätta in ett snabbt mothugg. Om inte detta görs är chansen stor att laxen blir djupt krokad, vilket är allt annat än bra om fisken underskrider minimåttet 60 cm och måste släppas åter.

Enligt den sedan i slutet av 1980-talet gamla landlaxhistoren var en av de allra första storlaxarna som fångades faktiskt flötmetad, en 12,3-kilos från den 8 oktober 1990. Nämnda fisk bedrogs enligt uppgift på Östgötasidan av innanhavet, norr om Ödeshög.

Från klipphällarna på Västgötasidan av Vättern har det också fångats riktigt stor lax på mete. Exempelvis norr om Granvik från klipporna vid Sjömarken fångades tidig morgon fredagen den 7 december 2003 den hittills tyngsta flötmetade, en 12,5-kilos vägd på krönt våg. Kampen varade i 45 minuter innan den korta (92 cm) och smällfeta fisken kunde håvas.

Senast det fångades en flötmetad landlax tyngre än tio kilo från klipporna norr om Granvik inträffade den 25 december 2013. Nämnda datum knep Skaraborgaren Bengt Sjögren en 10,05-kilos. Gullspångslaxens längd var 94 cm och dess exakta vikt noterades till 10,05 kilo. (se bild nedan) Laxen var märkt med Carlinbricka SLT 35338 och hade som liten satts ut i Starbäcks hamn den 6 maj 2010.

Spiggätare lockar klippfiskare att kasta ut..

Vättern, betyder kort och gott vatten. Och vatten är vad som finnes i stor mängd i denna sjö som har ett medeldjup på snudd 40 meter. I sjöns kalla vatten lever 32 fiskarter. Den världsunika självreproducerande storrödingen är Vätterns mest värdefulla fiskart. Att ur Vätterns klara vatten få dra upp en makalöst grann röding sätter sina spår i fiskarsjälen. Fångstkvot gällande röding (minimått 50 cm) är maximerat till två stycken per person/dag. Ytterligare fiskarter som står högt på sportfiskelistan i Vättern är vild öring och inplanterad insjölax. Sjöns bestånd av öring är inte av den tyngsta sorten, men vikter runt 2-3 kilo är inte alls ovanligt. Trots att vätteröringen räknas som en lättviktig sådan i jämförelse med Väneröringen så slåss de som fullvuxna då de sitter fast på kroken. Trolig orsak till deras kämpaglöd är att en vild fisk fått en tuffare start i livet än en dito odlad.

Unik storröding eller vild vätteröring i all ära, men i jämförelse med sjöns gigantiska gullspångslaxar väger de lätt. Insjölax med vikt över 20 kilo har fångats i Vättern. Laxfisket i sjön är helt och hållet baserat på utsättningar av som mest 20 000 smålaxar/år. Tillväxttakten på laxarna är mycket bra, vilket har fått till följd att Vättern levererat värdens tyngsta insjölaxar. Rekordlaxarna brukar vara som mest på bettet under de mörka vintermånaderna november – februari. Så kallade ”spiggätare” stryker då strandnära fram och kan nås via kast med spö från klipporna.

Bilden nedan visar tre spiggflugor som suttit i mungiporna på de tre tyngsta fluglaxarna–> som är fångade i Vättern.

Lastbil kommer lastad med sättfisk till Vänern

2 000 tvåsomriga Gullspångsöringar är senaste tillskottet av sättfisk i Vänern. Medelvikt per prickfisk är ca 90 gram och utsättningsplats Duse udde den 3 november 2015. Häromveckan sattes det 3 400 tresomriga Gullspångöringar i Gaperhult.

Vårutsättningen 2015 sattes det ut 44 200 tvåårig smolt i Vänern fördelade på 27 300 gullspångsöringar och 14 900 gullspånglaxar. Till dessa siffror kan dessutom läggas ca. 36 000 gullspångsöringar (ettåriga) som sattes ut i början av sommaren i Gaperhult, Vänern.

3 400 tresomriga gullspångöringar sattes i Vänern

3 400 tresomriga öringar av gullspångsstam sattes ut i Vänern vid Gaperhult tisdag den 27 oktober 2015. Väl konditionerade prickfiskar med medelvikt 425 gram. Enligt underökningar från andra vatten brukar tresomrig öring ge mycket goda återfångster. En inte allt för vild gissning blir därför att dagens utsättning kommer in i Vänerfisket som godkänd (minimått 60 cm) redan nästa vinter 2016. Sven-Erik Sköld, fd Fiskerikonsulent i Värmland har synat kvalitén (vänster i bild) på sättfiskarna innan klartecken gavs till Sävenfors Fiskodling att leverera.

Ekonomisk garant för utsättningen som betingar en kostnad runt 100 000 kronor med transportkostnad inräknad står Laxfond Vänern. (Sävenfors Fiskodling sponsrade med 300 fiskar) Thomas Johansson (höger i bild) som våren 2015 tillträdde som ny VD för Laxfond Vänerns är hängiven sin uppgift att söka säkra regelbundna utsättning i Vänern. Nämnde herre uppskattar backningen av frivilliga bidrag från trollingklubbar m.fl. aktörer att söka säkra kostnaderna för sättfisk.

Kort om Laxfond Vänern
Laxfond Vänern är en stiftelse som bildats av kommunerna och länsstyrelserna runt sjön. Syftet är bl.a. att skapa ett bra fiske efter lax och öring. Laxfonden finansierar årligen utsättning av smolt på skilda platser i sjön. Verksamheten leds av en styrelse på fem personer samt en vd. För att bereda frågor finns inrättat en fiskeridelegation med företrädare för fiskeintressen, naturvårdsintressen, turism m fl. Årligen hålls ett laxting där aktuella frågor presenteras. Laxfond Vänern har ett kapital på ca 21 mkr. Avkastningen av kapitalet, ca 800 000 kr används i huvudsak för smoltutsättning. Under de senaste dryga tio åren har årligen 750 000 kr använts för just smoltutsättning. Förvaltnings- och personalkostnaderna uppgår till ca 200 000 kr om året. VD Laxfond Vänern Thomas Johansson kan nås på e-post [email protected] eller tel 070-3474977″.

OUTDOOR.SE, EN OBEROENDE EXPERT PÅ OUTDOOR