Betrakta bilderna noga och samtidigt reflektera över följande fakta. Måndag 7 maj och tisdag 8 maj 2018 är dagarna då utsättningarna av snabbväxande Gullspånglax i Vättern slog stopp, åtminstone i närtid. Brist, eller rättare sagt avsaknad av Gullspångslax från avelsfisket i Klarälven har under senare år orsakat att hos leverantörerna av sättfisk gapar odlingskaren tomma. Snacka om misslyckad förvaltning av den odlade Gullspångslaxen.
7 maj 4 600 tvåårig Gullspångslax från Källefalls fiskodling, Tidaholm
8 maj 15 400 tvåårig Gullspångslax från EM-lax, Fengersfors
Totalt 20 000 smålaxar vilket är max som får sättas ut årligen
Gullspångslaxen är extremt snabbväxande och har under årens lopp satt Vättern på den fiskliga världskartan. Klicka på nedanstående länkar och läs och begrunda
Trollingfångad 17,65-kilos Gullspångslax->
Världsrekord 20,4-kilos Gullspångare från land->
De tre tyngsta Gullspångslaxarna från land och flytring->
Gullspångslax som härstammar från Vänern anses vara världens mest snabbväxande sk. Landlocked Atlantic Salmon, insjölax som lever hela sitt liv i sötvatten. De extremt få kvarvarande exemplaren av vilda fiskar leker i Gullspångsälven, ett tillflöde till Vänern och dess avkomma, alltså smolten växer sig sedan stora i nämnda innanhav. När det gäller de lekmogna Gullspångslaxarna som härstammar från odling fångas de i fiskfällan i Forshaga, Klarälven. När processen flyter på enligt planerna kramas leklaxarna på rom och mjölke och avkomman från dessa föds sedan upp i odlingar för att efter två år i mänsklig omvårdnad leveras som smolt till Vättern. Tyvärr har avelsfisket efter Gullspångslax i Klarälven fallerat under senare år pga. olika orsaker och därför har brist (avsaknad) på avelsfisk uppstått. I nuläget och ett antal år in på 2020-talet finns därför inga Gullspångslaxar till Vättern att tillgå. Fr.o.m. 2019 kommer därför småvuxen (medelvikt 3,5 kg) Klarälvslax ersätta Rambolaxarna som gett Vättern epitetet världens bästa insjölaxvatten.
Saxat från Vänerblänket; Ur den omfattande rapporten ”Laxfond för Vänern” – utkom år 1987 – kan man bl.a. läsa nedanstående under rubriken ”Bevarande av stamfisk i odling” betr. fiskförvaltning.
”Risken att Vänerns individfattiga naturbestånd av lax och öring skall slås ut är mycket stor. Ett system med stamfiskar är därför en viktig säkerhetsfaktor i arbetet med bevarande av Vänerns Laxfiskstammar. Systemet innebär att fisk från de naturligt reproducerade stammarna hålls i fiskodling under hela livscykeln för att som avelsfisk sedan kontinuerligt lämna rom och mjölke. För att undvika att den fisk som produceras på stamfiskstationer drabbas av genetisk utarmning måste antalet föräldrar vara tillräckligt stort. Avelsfiskarna skall vara individuellt märkta.”
