Det norrländska kustöringfisket är sällan omtalat. Tro det eller ej, men det finns många heta havsöringhak även norrut. En av de mest givande platserna är Ljusnans mynning och skärgården utanför nämnda vattendrag. Älvfisket är sedan många år väl känt. Däremot är kuststräckan utanför Ljusne en vit fläck på den svenska havsöringskartan. Förmodligen är området en av Sveriges vassaste öringsträckor. Den årliga påspädningen av drygt 50 000 småöringar i Ljusnan ger en grogrund för ett glimrande fiske. Ytterligare en sak som talar till områdets fördel är att det hösten 2011 infördes ett kustnära nätfiskeförbud (15 okt-30 nov) utmed hela Gästrike- och Hälsingekusten. Nätfiske på grundvatten är förödande för havsöringen och desto färre fiskar som fastnar i nät ger ju per automatik fler kvar till sportfisket. Helst ett selektivt sådant där endast en och annan matfisk behålls.
Ljusne och dess närmaste omgivningar är gamla bruksplatser, vilket påtagligt förfulat miljön. En rykande pappersmassafabrik, dånande industrier och upplag av spån, bark, virke samt annat skrot ger minst sagt en speciell karaktär åt området, men bara någon halvdistans norrut i riktning Stenö är naturen betagande. Områden som är jungfruliga och outforskade av sportfiskare.
Ett gäng Östgötar med Dagge Tapper i spetsen har gången veckända (10-13 oktober 2014) besökt området och haft ett finfiske och detta trots att vädret understundom var ruffigt värre. Silverfiskar likt torpeder attackerade dragen. En blanköring på dryga tre kilo toppade tillställningen. Några exakta koordinater på heta fiskeplatser lämnas dock därhän. Generellt kan man säga att söker man havsöring i åmynningar, vid uddar, öar och skär samt över grynnor och i strömsatta sund är man på rätt väg.
Fisketekniskt sett är havsöringsfiske inte någon större konst så länge man under hemvevning titt som tätt gör spinnstopp. Nio av tio öringar hugger vid spinnstopp, speciellt under det kalla vårfisket. Ett så här enkelt knep kan vara skillnaden mellan succé och fiasko. Fiska koncentrerat. Det räcker med några få kast på samma plats. Havsöringen har ståndplatser även i havet. Oftast är det första kastet på en ny plats som ger hugg. Ibland händer det att havsöringen följer draget utan att hugga. Då kan det löna sig att låta platsen vila ett tag, gå tillbaka pröva senare igen, inte sällan hugger det. För att lättare kunna se fisk som följer draget är det bra med ett par polariserande glasögon. Avslutningsvis; få fiskarter är så älskade som havsöringen och de finns bevisligen att finna även norrut i landet.