2016 firade Laxcup Vättern 25 år på trollingarenan. För 16 år sedan, alltså år 2000 genomfördes den tionde upplagan av Laxcup Vättern. En tillbakablick följer. Texten är hämtad från dagstidningen Skaraborgs Allehanda (www.sla.se) lördag 11 november år 2000. Bakom tangentbordet satt undertecknad, Björn Blomqvist.
Laxcup Vättern har allt sedan dess första startskott ljöd år 1991 varit en snackis. Laxcup Vättern år 2000 var inget undantag från snackisregeln, utan bjöd på det mesta, typ olaglig lax på vågen, finska toppteam påstods meta lax, tjuvfiske inom fredningszon och mycket mera. Läs, minns och notera att sportfiske engagerar och berör då som nu.
Tillbakablick Laxcup Vättern 2000
Laxcup Vättern år 2000, den tionde cup:en i ordningen, avslutades med en stor prisutdelning på Hotell Wettern, Karlsborg. Totalt var det 118 team från en handfull länder som deltog. Startskottet small klockan 08.00 torsdagen den 2 november. Det fiskades i dagarna tre. Nytt för i år var att Karlsborg blivit huvudort för arrangemanget. Lillbyn Granvik har således efter nio Laxcuptävlingar fått stiga åt sidan. Dock kunde de tävlingsfiskare som så önskade även i år få ha start och målgång i Granvik. Hela 85 båtlag hade valt startplats Karlsborg och 33 flytetyg Granvik. Utav gammal vana valde undertecknad att även i år lägga bevakningskrutet i Granvik.
Finska team i topp
Prislistan visar att sju av tävlingens tio främsta team hade valt Granvik som start och mål. Det segrande laget Anchovy Special 2 från Finland var ett av dessa. Det var andra året i rad som de ”blå-vita” grabbarna i Anchovy Special 2 knep segern i Laxcup Vättern. Och de vann årets tävling via samma fisketeknik som 1999, genom att använda tacklade naturbeten. Löja bakom stor locksked modell flasher framförd i sakta fart, fiskad på djup från 15 meter ned och än djupare. Enligt hörsägen bör man dessutom mäska med mosade löjor bakom båten för att få ut full effekt av den löjliga fiskemetoden.
Trolla med löja, en form av mete!
Bland vissa andra tävlingsdeltagare muttrades det om att de finska teamen inte ägnar sig åt trollingfiske på riktigt, utan deras vinnande metod är mera en form av mete! Finska vinnarteamet Anchovy Special 2 vägde in sex laxar med den sammanlagda vikten 27,88 kilo vilket gör 4,64 kilo per fisk i snitt. Hela tre av de tio främsta teamen var från Finland. Team Ottos Baits med kapten Otto Räsanen ombord snöt bronsplatsen och Team Anchovy Special 1 med Markku Ahonen vid rodret hamnade på åttonde plats. Som sagt, de finska teamen fiskade med löja och deras framgångar på trollingarenan var långt ifrån en slump. Den var resultatet av ett konsekvent och väl förberett fiske. Bästa lag med anknytning till Skaraborg blev Team Predator på nionde plats. Laget bestod av unge Harald Blomqvist från Tibro och de två råbarkade herrarna Tony Lönnqvist och Joakim ”Predator” Sandgren från Stockholm. Team Predator hade även framgång i deltävlingen av Swedish Trolling Masters som avgjordes de två första tävlingsdagarna. Där de knep delsegern.
Tävlingens tyngsta lax, 7,48 kilo fångade skaraborgaren Lars Sahlin från Götene. Så numera kan han titulera sig som Laxkung. Antalet deltagande team vid årets Laxcup Vättern var som redan tidigare nämnts 118 stycken. Förra året ställde hela 152 team upp, vilket är gällande rekord för Laxcup Vättern. En snabb huvudräkning visar således att det var 34 team färre i år än förra året. I anmälningsavgifter (400 kr/person) räknat gör det ett bortfall på cirka 34 000 kronor. I runda slängar var det ”bara” 295 personer som deltog i år. 295 personer gånger 400 kronor gör dock 118 000 kronor enbart i anmälningsavgifter.
Pengar talar!
Laxcup Vättern är en kommersiellt arrangerad trollingtävling där vinst räknas. En snabb huvudräkning visar att årets cirka 295 deltagarna fördelade i 118 båtar gjorde av med i runda slängar 500 000 kronor på tävlingsavgift, mat, boende och bränsle under de tre tävlingsdagarna. Pengar talar, och ju mer pengar sportfisket omsätter desto fler aktörer, typ turistmänniskor och lokala näringsidkare vill vara med på ett hörn och tjäna en och annan krona. Naturligtvis ökar också sponsorerna i antal.
Rykten om fusk!
Laxcup Vättern är en mycket stor trollingtävling. En tävling med världsstatus och sanslöst fina och dyrbara priser. Detta har gjort att ”glada tävlingsdagar modell amatör” inte längre existerar. Numera är trollingfiske på denna nivå blodigt allvar. En av orsakerna till detta är att så fort som prisborden draperas med tiotusentals kronor i kontanter, fina resor och blanka båtmotorer är det bara vinst som räknas. Alla deltagare har inte denna åsikt, men det är tillräckligt många som har den, för att påståenden om fusk eller liknande skall förekomma.
Fiskade inom fredningszonen!
Överskridning av fredningszonerna var ett de allra hetaste samtalsämnena i år. Enligt tryckta regler som alla deltagarna fick i sin hand gällande laxcupen kunde man läsa; ”att varje deltagare är skyldig att känna till och följa gällande länsfiskebestämmelser”. Inga problem att förstå dessa rader, eller hur? Men, hur uppfattar du följande mening? Ånyo följer ett citat från tävlingsfoldern; ”Säkerhetsbåten Taurus (kaptenen ombord är tillsyningsman) kommer att patrullera strax innanför fredningszonens gräns utanför Axstål och varna båtar som kör fel. En varning bjuder de på”. Slut citat. En stilla undran. Vem eller vilka har gett kaptenen ombord befogenhet att ”bjuda” på en varning för överträdelse av fiskestadgan under Laxcup Vättern? Att ”bara” få en varning är väl bra i och för sig, men i tävlingssammanhang är medvetna alternativt omedvetna överträdelser av fiskezoner till nackdel för de övriga strikt laglydiga medtävlande. Dock lämnades ingen skriftlig protest in till tävlingsledningen angående överskridning av fredningzoner. Finns inget skrivet på papper så är de muntliga anklagelserna bara munväder.
Olaglig lax på måttbrädan!
Lagstadgat minimått på Vätterlax är sedan 1 januari 1998 satt till 60 centimeter. Minimimåttet under laxcupsdagarna var satt till 61 centimeter. Detta för att undvika olaglig lax lagd på måttstocken. Ett skåneteam försökte dock få en 59,5 centimeters lax registrerad med ursäkten att laxen måste ha krympt! Att föra iland lax kortare än 60 centimeter är olagligt. Upprepade kontrollmätningar visade på 59,5 cm. Teamets resultat från dag ett ströks. Laget fick dock fortsätta att delta i Laxcupen följande två dagar. Ingen övrig åtgärd av ansvarig tävlingsledning eller närvarande Länsfiskekonsulent vidtogs i den ”korta” laxfrågan.
Minskade smoltutsättningar
All insjölax som huserar i Vätterns vattenmassor är inplanterad. De senaste tio åren har sjön fått en påspädning av 40 000 laxsmolt årligen. Senaste nytt är att från och med nästa år, 2001 kommer färre smålaxar att sättas ut. Nästa år finns pengar som räcker till cirka 20 000 smolt. Dock är mer pengar begärda från Fiskeriverket för ytterligare 10 000 smolt. Det är dock ytterst tveksamt om begärda pengar kommer loss. Maximalt kommer således 30 000 smolt (20 000 våren och 10 000 på hösten) att sättas ut. Detta med minskade smoltutsättningar bör ju vara till glädje för alla de som tycker att odlad fisk inte borde finnas i Vättern. En sak som är säker i sammanhanget är att det relativt lönande och lockande turistfisket efter lax i Vättern kommer att gå till botten i samma takt som laxutsättningarna minskar.
Det behövs mer lax i Vättern
Trots mångåriga utsättningar av 40 000 smolt årligen är spöfisket efter lax inte speciellt bra i sjön. Den amerikanske superfiskeguiden Al Laaksonen, som till vardags huserar på Lake Michigan, USA och tillika var en av årets deltagare i Laxcup Vättern, sade vid den avslutande prisutdelningen att laxfisket i Vättern är rent ut sagt klent i jämförelse med andra berömda laxvatten. Det behövs mer lax i sjön för att Vättern ska bli ordentligt attraktiv som sportfiskesjö. Det är inte första gången som sådana tongångar hörts uttalas på det engelska språket. Nej, alla amerikanska superfiskeguider som varit här och fiskat under Laxcup Vätterns flagga har haft samma åsikt. Det behövs mer lax i sjön. Är böjd att hålla med USA-grabbarna. Av egen laxerfarenhet i främmande vatten vet jag att spöfiskemässigt sett är Vättern inte tillräckligt bra för att ligga i topp. Detta tvärt emot vad en del lokala förståsigpåare i ämnet tror.
BB får mothugg!
Bara för några dagar sedan fick undertecknad ett mail där det bland annat stod skrivet; ”För att du Björn Blomqvist ska bli trovärdig som en oberoende och objektiv journalist, med fiske som specialitet, önskar jag att du tar till dej följande: Glöm inte rapportera om bakgrunden till varför, och orsaken till, att laxen (40.000 smolt årligen) sätts ut i Vättern och därmed i sportfiskekretsar gör sjön till ett put-and-take-eldorado”. Mitt svar på tal gällande påståendet Vättern ett put-and-take-eldorado följer. Laxfångarstatistiken är kalla fakta och belyser verkligheten Laxcup Vättern år 2000 och inte ett känslomässigt nonsenstyckande med ett ordbruk där eldorado ingår.
Världens bästa trollare körde bom!
Av Laxcup Vätterns 118 startande team år 2000 vägde 83 lag in lax och 35 team körde bom. Notera att de allra flesta av de tävlande tillhör eliten inom trollingfisket. Deltagare med SM-status och i vissa fall världsstatus. En av deltagarna var Al Laaksonen, Stora sjöarnas mest kände charterskeppare. Laaksonen har under 25 års tävlande vunnit 17 gånger i stora trolling-tournament och mer än 50 gånger kommit bland de tio bästa. Snacka om rutin. Trots sin rutin fångade Mr Laaksonen inte en enda godkänd lax tävlingsdagarna!
Långt kvar till ett put-and-take-eldorado
Totalt fiskade de 118 teamen tillsammans med 1180 krokförsedda beten bakom sina båtar de 19 tävlingstimmarna som årets laxcup varade. För att med ett ynka bete fånga en godkänd lax skulle betet behöva ”vattnas” cirka 150 timmar. Totalt vägdes det in 164 laxar med den sammanlagda vikten 651,51 kilo. Vilket gör en medelvikt om 3,97 kilo per lax. Kom ihåg att cirka 295 fiskare deltog. Många blev således utan lax helt och hållet trots 19 timmar långt fiskepass. Nej, vi har mycket långt kvar innan Vättern inom seriösa sportfiskekretsar kan få benämningen ”put-and-take-eldorado”. Visserligen glimrar laxfisket till i sjön då och då, men till att nå världstoppen är det långt kvar. Dock har Vättern potential att bli bästa tänkbara laxsjö, men för att nå toppen krävs förståndiga krafttag och beslut från bland myndigheterna att satsa på mer lax i Vättern. Björn Blomqvist”
