Fritt fram för egna funderingar gällande fångststatistik som härrör från 1 000 märkta smolt av Gullspångslax som sattes ut vid Gaperhult, Vänern den 11 maj 2010. 25 av laxarna har i dagsläget återfångats och bokförts, alltså ett återfångsttal på 2,5 procent, vilket faktiskt är ett högt sådant när det gäller märkt fisk. Tre i topp är sk. åttor och fyran vägde 7,2 kilo och släpfiskades fast vid Vänersnäs den 22 maj 2013.
2013-01-05 fångades på trolling Norr Mittledaren, Dalbosjön en 90 cm lång Vänernlax med vikt 8 kilo
2013-01-13 fångades på trolling Jeppegrund, Dalbosjön en 88-centimetare, modell blanklax på prick 8050 gram
2013-11-14 fångades på trolling (djuprigg 9 m o Tomic TT 530) vid Djupskär, Dalbosjön en 87 cm grann 8-kilos Gullspångare.
(Medellängden på de tvååriga smålaxarna var vid utsättningstillfället den 11 maj 2010 cirka 210 mm – Ynglen hade kläckts våren 2008. Medellivslängden på en lax ligger någonstans runt sex år)
I samband med utsättning av smålaxar märks ett antal med Carlinbricka alt. Floytag. Vitsen med att ”tagga” fisk är att framtida återfångster ska visa laxens tillväxt och i viss mån även om utsättningen varit lyckad eller ej. Märkning av fisk är en ganska trubbigt metod att få fram pålitliga fakta. Inte att förglömma – för att märka fisk måste ett ingrepp göras. Det inte alls ovanligt att laxar som märkts uppvisar fula sår vid återfångst. Citat; ”SLU under notering – såret där märket satt var inte fint. Såg köttigt och infekterat ut”.
Ger fisk som märkts med Floytag bättre återfångster än Carlin? Undersökningar från USA visar att merparten av småfisken som märkts med Floytag ofta tappar taggen. Tapptalen påstås var så höga som 60 procent! Cirkapriset för märkning och registrering av en återfångad Vänerlax med Floytag ligger på upp emot 300 kr.
Även om märkena sitter fast på fisken måste myndigheterna dessutom förlita sig på att fångstmannen/kvinnan rapporterar sin fångst av märkt fisk. Oavsett vad man tycker om märkningsförsök finns rön att hämta från dessa.
