outdoor.se
Online-rapporter från våra samarbetspartners

Till sidans topSvenske Cernold en tonsäker skeppare efter blåfenstuna i Kroatien

17 augusti 2014 kl 08:10 av Björn Blomqvist

Peter Cernold har för tredje året i rad släpat sin båt bakom bilen den långa vägen från Åkersberga till Jezera, Kroatien. Det är storviltsfiske i skepnad av blåfenstuna m.fl. snabbsimmare som lockar och drar Under vistelsens gång gästas herr Cernold av hugade fiskekompisar. Senast i raden är det Berra Mårdh som äntrat skutan. Duon fick under lördagen den 16 augusti uppleva ett tonsäkert fiske av sällan skådat slag. Totalt betvingade duon tio blåfenstunor, på en dag!!!

Peter berättar; ”En lite kylig morgon runt 24 grader. Vindarna var från öster och ett molntäcke så långt ögat kan nå. Perfekt väder för bra fiske. Försökte beräkna driften till mina positioner. Såg en strömkant med blått vatten. Grymt bra. Beten tacklas, och ut med linorna. Första fisk efter 10 min. Efter det upplever vi något jag aldrig varit med om tidigare. Lägger i två linor igen – omedelbart dubbelhugg. Jag tar det ena spöt, Berra det andra. Jag vet att jag måste ta in min fisk snabbt för att hjälpa Berra. Får in den på 5 min. Tack för tävlingserfarenhet! Landar även Berras fisk. Vi tittar på varandra. Helt sjukt! Lägger ut linorna igen. Nytt dubbelhugg. Noterar direkt att det är grövre fisk – 600 meters utras! Får upp min fisk snabbt, men inte utan problem. Fiskarna är minst sagt starka. Landar en 50:a samt en 60 plus. Totalt landar vi tio blåfenstunor, världsklass”.

Följ Peter Cernolds tonsäkra fiske på Cernoldfishing.com–>

Ps. Visste du; att Öresund en gång i tiden var en av världens bästa fiskeplatser för Atlantisk Blåfenstuna?
Göteborgaren Jan Olsson har skrivit om Skandinaviskt blåfenstunafiske.

Citat;
Troligtvis fångades de första tonfiskarna på spö i Europa utanför Själlands odde i slutet av 20-talet. Detta var inledningen till ett drömfiske, som under några decennier lockade storviltfiskare från när och fjärran till Öresund. Även I Norge spöfångade engelsmän i Trondheimsfjorden under slutet av 20-talet tonfiskar på närmare 300 kg. I Öresund var det exceptionellt kort gångtid till fiskeplatserna. Sundet ansågs därför vara den tonfiskarena i hela världen där man hade bäst chans att under en dag matcha flest tonfiskar. I regi av Skandinavisk Tuna Club – bildad 1949 – arrangerades under många år en internationell storviltfisketävling i Öresund. Årligen drogs det mellan 1946 och 1952, 300-400 tonfiskar i Sundet.

Det bästa året var 1948 då närmare 600 blåfenstunor fångades. Även några år i början av 60-talet var mycket bra med ca 100 fångade fiskar årligen. Senaste gången det fångades en tuna i Öresund var år 1964.

Nu när 1000-tals nordiska sportfiskare har topputrustade fiskebåtar att matcha tonfisken från, är den borta från våra vatten. Hade tonfisken funnits kvar här, hade platser som Helsingborg, Varberg, Marstrand och Strömstad varit världsmetropoler i sportfiskevärlden med allt vad det innebär i klingande turistvaluta. Enbart ”stillsamma” safariturer för att se fisken hoppa skulle omsätta miljonbelopp.

 

Till sidans top12,53-kilos rekordgös på väggen!

15 augusti 2014 kl 07:31 av Björn Blomqvist

Den 29 maj 2014 betvingades i sjön Stora Nätaren via Leif Ivarssons från Grimstorp vertikalspö ett nytt svenskt rekord på gös, en 12,53-kilos. Rekordgösens längd var 97 cm med omkrets 66 cm och ryggbredd 13,5 cm. Fångstmannen valde att behålla troféfisken för att så småningom förfärdigas som skinnmonterad av Kenneth Fransson på Frasses Fiskmontering, Linköping. Hur resultatet blev från nyfångad fisk (lilla bilden) till färdig väggprydnad ses på fotot här ovan.

Klicka här för ytterligare info om rekordgösen


Frasses Fiskmontering–>

Till sidans topHUNTYARD & BERRAS på Vaerøy – bästa fisket någonsin!

14 augusti 2014 kl 10:20 av Björn Blomqvist

Berra Mårdh på HUNTYARD & BERRAS rapporterar att årets Lofotenresa där 25 fiskesugna deltagare ingick fick uppleva ett glimrande havsfiske av bästa sort. Hemmahamn var Vaerøy med fiskevattnen alldeles utanför knuten på Campen. Rejäl torsk, sej och hälleflundra betvingades gång efter annan. Imponerande spöböj parades med fint väder och minnesvärda naturscenerier i form av ”frustande” späckhuggare. (veckans toppfisk = torsk 23,1 kg, sej 17 kg och hälleflundra 110 kg)

Läs hela fångtrapporten på HUNTYARD & BERRAS blogg–>

Till sidans topSpin-N-Glow – ett måstebete till Vätterröding

12 augusti 2014 kl 12:26 av Björn Blomqvist

Att åka ut på Vätterns vida vidder och trolla storröding är minst sagt spännande. Från början av juni och ett stycke in i september brukar Vätterrödingen vara rejält på bettet, speciellt vindstilla dagar i kombination med solsken från en klarblå himmel. Perioder med högtryck är av egen erfarenhet detsamma som bra rödingfiske. Mer eller mindre nappgaranti kan då utlovas, åtminstone om man blötlägger sina beten i Vättern utanför Karlsborg. Området Axstål i norr till Kråk i söder är heta hak. Jag brukar skicka grejorna i sjön vid positionen N.58.32.000 – O.14.36.200 och sedan i cirka 1,6 knops fart tuffa någon distans söderut för att sedan vända upp mot norr igen. Kryssa fram och åter är vad som gäller. Plötsligt så händer det! Måhända är det rekordrödingen som nappar. Omöjligt är det inte då två av tidernas tyngsta Vätterrödingar fångats i området. En 9,6-kilos via metoden ytutterfiske och en på trolling som vägde 8,87 kilo.

Så gick det till då rekordrödingen fångades–>

Mitt absoluta favoritbete till Vätterröding är en självlysande Spin-n-Glo Size 2 fiskad bakom en kort blänkelänga. Den totalt cirka 1,5-2  meter långa spölängan är försedd med ett par hemmabockade, lockande spinnarblad där den bakersta skeden sitter 50 centimeter framför Spin-n-Glo:n, själva huggpunkten. En femkilos är min hittills tyngsta sommarröding som satt en Spin-n-Glo i halsen. I sanning ska skrivas att Spin-n-Glo mycket sällan lockar de riktigt stora rödingarna till hugg, men till att bedra ”matrödingar” funkar den kanonbra.

Djupriggsfiske med tre riggar, ett spö på vardera rigg, är min standarduppsättning om sommaren och tidig höst. Gångbara fiskedjup (inte att förväxla med bottendjup) utanför Karlsborg varierar från 80 fot ned till dryga 100 fot där språngskiktet med kallare vatten brukar vara. Även rödingens byte siklöja, nors och spigg huserar på det djupet om sommaren. Betesvalen varierar mellan tacklade löjor och plastbeten, typ plugg och Apex till måstebetet Spin-n-Glo stl 2. En krok per bete är regeln som gäller i Vättern. För att få behålla en Vätterröding måste den var minst 50 centimeter lång och max två godkända rödingar per fiskare/dag är fångstkvoten. För att maximera fiskens överlevnad av de som släpps åter kan man förslagsvis låta fisken hämta andan i en fisktank med syrerikt vatten.

Läs och begrunda; så handskas man varsamt med fisken–>

Ps. Råkar man hamna i ett område som för tillfället ockuperats av smårödingar ska man lämna platsen med omedelbar verkan. Varför? Jo, catch and release av röding i ljummet ytvatten är oftast lika med döden för lillfisken. Fiska och fånga med förstånd är därför ett måste om man vill kalla sig seriös spöfiskare. Vätternfisket är världsunikt då det får riktas efter vild röding.

Fiskeregler Vättern www.vattern.org

Till sidans topFisketips! kUL-fiske med liten fisk

07 augusti 2014 kl 11:40 av Björn Blomqvist

Att fajta en ordinär abborre på UL-grejor är lika med stor sport med liten fisk. Metoden funkar även till andra ”söta” fiskar som regnbåge, bäcköring och harr. Undertecknad har vid några tillfällen i åns Tidans strömmar betvingat fin färna på UL-spö och liten vobbler. Även gäddor har piskats upp via lättspinngrejor.
I salt vatten är det främst makrill, näbbgädda och västkustsöring som med fördel kan betvingas via lättspinngrejor.

UL-utrustning
Ett lättviktspö under 100 gram i längd 4,5-6 fot med kastvikter 1-7 gram funkar ypperligt.
Haspelrullen bör även den vara lättviktig och ej överstiga 200 gram.
I UL-fisket barndom var det tunn monolina som satt på spolen, men sedan 1990-talet har de hårstråtunna stumlinorna i stort sett ersatt de gamla gummisnoddslinorna.
UL-fisket blev ”poppis” i USA under 1950-talets mitt.

Lättspinn på tunn tråd är lika med ett kUL fiske.


Ps.
Linans brottstyrka är där fiskarens tålamod tar slut.


Citat Jan Olsson, Vänerblänket;–>

”Ingen handredskapsutrustning ger fisken samma chans att visa styrka, snabbhet och fighteregenskaper som UL-redskap”.