outdoor.se
Online-rapporter från våra samarbetspartners

Till sidans topGäddfiskeskola av norrlänningen Morgan Bohman

21 juli 2014 kl 08:34 av Björn Blomqvist

GÄDDFISKESKOLA–>
av Morgan Bohman, Sverige mesta gäddfångare som fiskar under mottot;

”Jag har satt en stolthet i att fiska så ”naket” och naivt som möjligt. Jag åker ut och fiskar utan flashig extrautrustning och fiskar av så mycket av en sjö som jag hinner. Ibland får man någon lite större gädda, ibland inte. Även den mindre gäddan är värd all respekt. Gädda som gädda bör därför gälla. Fiske ska vara en njutning och så länge jag är någorlunda upptagen ute på sjön är jag en glad fiskare”.

Som mest har Morgan under en säsong, år 2012, dragit upp ofattbara 3032 gäddor på spinnspö. Det egenpåhittade ”Projekt PikeChase 3000″ tog honom exakt 1053,5 timmar, vilket motsvarar drygt 26 genomsnittliga 40-timmars arbetsveckor att ro iland. Förra året och så hittills i år har han fiskat på sparlåga med bara upp emot ett par tusen gäddor på kroken. Morgans hemmavatten är Fäboträsket, en av Sveriges mesta gäddsjöar.

Morgans hemmavatten är Fäboträsket, en av Sveriges mesta gäddsjöar–>

Till sidans topFrasse stoppar upp romlös 12,53-kilos rekordgös

16 juli 2014 kl 14:53 av Björn Blomqvist

Att klubba en troféfisk, exempelvis en vårlig gös som passerar tvåsiffrigt vikttal brukar orsaka ett och annat ”mothugg” på sociala medier. Vanlig kommentar; varför fick storgösen med de värdefulla generna inte gå tillbaka och leka ännu en gång? Följdfråga; är en stooor gös alltid lika med fertil romfisk och bör/måste därför släppas levande åter? Begrunda följande fakta.

För det första är det ytterst få personer, åtminstone i modern vertikaltid, som handgripligen hanterat en radda jättegösar från tio kilo och uppåt. Östgöten Kenneth ”Frasses Fiskmontering” Fransson har gjort så. Bara under senare år har han skinnmonterat fem gösar över tio kilo. Senast i raden av troféfiskar som ”skinnats” är
svenska rekordgösen på 12,53 kilo som Leif Ivarsson fångade i Stora Nätaren den 29 maj 2014.

Herr Franssons kunnighet om fiskars anatomi samt stora allmänintresse av fenförsedda varelser driver honom att noggrant undersöka varje fisk, oavsett art, innan själva färdigställandet av fiskmonteringen tar vid.
Se Frasses hemsida….

Några korta fakta om rekordgösen. Dess längd var 97 cm med omkrets 66 cm och är den fetaste (innehöll 1,2 kg fett) samt den som haft bredast rygg (13,5 cm) av alla storgösar som Frasse satt kniven i. Notera i sammanhanget att den extremt väl konditionerade rekordgösen bar inte på så mycket som ett enda ynka romkorn! Romsäckarna var tillbakabildade och liknade slarvigt uttryckt förtorkade sugrör.

Även tidigare, vårliga jättegösar som legat på Frasses operationsbord har varit tomma på rom. Noterbart är att storgösarna fångats i skilda vatten. Att hävda att stor gös är lika med värdefull lekfisk stämmer således inte, åtminstone inte på fem ovan nämnda fall.

Ps. Inte ens påtagligt tunga vårgäddor är otvetydigt värdefulla romfiskar! Exempel följer. Häromåret färdigställde Frasse en 19+ kilos vårtrollad Vättergädda. Vid okulär besiktning såg den ut som en fet romgädda från Vättern brukar göra. Den välnärda jättegäddan visade sig dock vara helt tom på rom med tillbakabildade romsäckar.

Till sidans topEn ”Bärshold” på riggen – rena snurren för laxen!

13 juli 2014 kl 19:25 av Björn Blomqvist

Fishlanders grundare Stewart Christian med hemmavatten Lake Michigan, USA besökte Sverige vid några tillfällen i början av 2000-talet. Insjölaxarna i Vänern och Östersjöns ”Simrislaxar” lockade, detta samtidigt som affärssnack med några av våra mest kända fiskeguider klarades av. Amerikanska Fishlander skedar har visat sig funka ypperligt i svenska vatten med en 20+ Nynäslax i topp. Stewart berättade under sina svenska besök om tips & trix som ibland togs till i Lake Michigan då vanliga grejor slog slint. Bl.a. följande då kanadaröding skulle fångas och de var extra svårtrugade. Vid sådant tillfällen trädde Stewart en tom Coca Cola burk på linan framför betet. Tomburken fiskades via djupriggen som en flasher/dodger med ett drag på kort tafs bakom. Trixet att trä en tomburk på linan drog sig Gustav Österplan i Team Bertan till minnes en tävlingsdag vid 2014 års upplaga av danska Trolling Master Bornholm då laxarna vägrade hugga på ”vanliga” grejor. Laxarna fanns där, vilket ekolodets skärm indikerade. Vad göra? Kvickt fram med en tom ölburk, en linstump, plastslang och två lekande. Ett hål i botten på burken gjordes. Slangen och linan träddes sedan genom dricköppningen och ut i bottenhålet. En stopper på slang/lina gjordes för att förhindra att burken skulle halka loss. Ett lekande i var ände på linan knöts fast. Anrättningen spetsades med en blank NK-sked. En kort stund efter att Team Bertan skickat ”Bärsholden” i havet högg det en tiokilos lax. Och på den vägen är det… Burken rör sig inledningsvis ganska yvigt då den sjösätts. Rörelserna dämpas dock då vatten via dricköppningen fyller burken. Burken liksom vandrar långsamt fram från sida till sida med lockande bubblor därtill. En tomburk på linan! Skrattretande, javisst. Även herrarna i Team Bertan skrattar – ja glatt till och med – speciellt då laxen på kroken sitter fast.

Till sidans topDjuprigga hälleflundra – det är spännande

08 juli 2014 kl 11:55 av Björn Blomqvist

Visste du att hälleflundran, havets högvilt går att fånga via trollat djupriggsfiske? För dig som gillar trolling – prova, det är spännande. Första gången undertecknad hade privilegiet att testa riktat trollingfiske efter hälleflundra var sommaren 2010. Enligt fångstrapporter skulle det i vikar och över grundområden runt öarna Vaerøy och Røst vid Lofoten vara förhållandevis lätt att med tacklad sill som bete, framdragen via djuprigg fånga hälleflundra.

Väl på plats lierade jag mig med den danske laxtrollaren Lars ”Posten” Jentzsch. Tillsammans lyckades vi under några få släpfiskepass kroka ett trettiotal lättviktiga plattfiskar med ett par tiokilosfiskar i topp. Resans mest brutala påhopp, ett bomhugg, inträffade då en synnerligen aggressiv ”hälle” attackerade det fem kilo tunga djupriggslodet två gånger på raken! De blytunga betten var så pass våldsamma att bommen på djupriggen svajade betänkligt av tyngden från fisken i djupet. Martin ”Baronen” Sethman som har gedigen erfarenhet av hälletrolling, med en 70-kilos Lofotenkveite i topp, hade varnat mig innan resan mot norr, att hälleflundran ibland kan vara mycket aggressiv. Men att den kunde ge sig på blylodet hade ingen hört talas om tidigare.

När herr Sethman var som mest i trollingtagen hade han en kamera monterad nära blylodet och kunde via en bildskärm ombord se hur hälleflundrorna bar sig åt då de attackerade betet. Kveite från 15 kilo och upp emot 30 kilo var de mest aggressiva och högg vanligtvis utan att tveka. De brukade komma in i bild från sidan och pang på krokarna med tunggung i spöt och ylande rulle som resultat. De lättviktiga flundrorna under 15 kilo, vilket även gällde de över 30 kilo var mer försiktiga innan de vågade smaka på tacklad fisk. De större flundrorna var dessutom påfallande klumpiga i sina anfall och missade förvånansvärt ofta betesfisken helt! Det hände även att flundrorna, stor som liten, nyfiket bara följde efter betet i flera minuter utan att nappa.

Att trolla hälleflundra är inget avancerat fiske som kräver massor av utrustning ombord. Det räcker oftast med ett 7 fot kort 20 lbs spö som försetts med en multirulle som har en bra broms. Flätlina med diameter runt 0,30 mm duger gott som rev. Som bete funkar färsk alternativt frusen sill trädd i en beteshållare, modell Anchovy Herring mycket bra. Notera att det är ett lagbrott att agna med levande fisk i Norge. Ytterligare en viktig sak att ha i åtanke är att man som mest får föra ut 15 kilo fiskkött ur Norge. Norskt turistfiske går således i mångt och mycket ut på att fiskresurserna ska brukas och inte förbrukas.

Under senare år har catch and release på frivillig basis vunnit terräng bland merparten av dem som riktar sitt fiske efter hälleflundra. Det är numera mer en regel än ett undantag att de större exemplaren släpps levande åter. Däremot, att behålla en mindre (minimått 80 cm) flundra till matbordet är okej. Hälleflundran är en delikat matfisk och att spisa egenfångad färsk fisk på plats är enligt mitt tycke en del av totalupplevelsen ovan polcirkeln.

Hälleflundran trivs på sandbotten med närhet till bottenvegetation. Lämpliga bottendjup att trolla på är från fem meter ner till 20 meter. Trollingfiske funkar som allra bäst då tidvattenströmmen är svag eller stilla. Justera sillens gång till att passa fart och ström. Vi tuffade fram över vattenvidderna i farter från 1,5 till 3,0 knop. Betet fiskades ungefär tre meter ovan botten på cirka 20 fots linlängd bakom lodet. Trots att jag inte hade fiskelyckan att knipa någon jätte var det ändå fantastiskt kul att få prova på riktat släpfiske efter hälleflundra. Snacka om spänning då spötoppen signalerade att en plattfisk satt på kroken. Störst chans att fånga en stor hälleflundra är tidigt på säsongen från slutet av april fram till midsommar eller i augusti och september.

En ca 300 gram tung sill med en Anchovy Herring beteshållare på skallen funkar att trolla hälleflundra med, åtminstone i vattnen vid Lofoten. Två trekrokar i stl 4/0 spetsar anrättningen. Den ca 1,5 meter långa och 1 mm tjocka nylontafsen toppas med några lyspärlor för extra lockelse. Tafsen länkas till rullens flätlina via några rejäla kullagerlekande för att undvika att linan tvinnas då betet dras fram bakom båten. Att trolla hälleflundra är ingen prylintensiv fiskemetod. Det räcker oftast med ett 7 fot kort 20 lbs spö försett med en multirulle av god kvalité, plus en manuell djuprigg att dra ned betet med. Här har en hälleflundra varit framme och tuggat på sillen utan att fastna. Hugg är således inte alltid lika med fast fisk på kroken.

Till sidans topAbborren passar alla – expert som nybörjare…

30 juni 2014 kl 11:02 av Björn Blomqvist

Under sommartidens lediga stunder brukar fiskelusten göra sig extra påmind. Att bjuda på purfärsk abborre direkt från pannan brukar uppskattas i hungriga vänners lag. Den smakliga måltiden kan dessutom med fördel kryddas med berättelsen om hur fångsten bärgades. En livfull fiskehistoria brukar inspirera åhörarna att själva börja fiska. Abborren, Sveriges mesta sportfisk, passar alla. Expert som nybörjare. Huggvillig samt vanligt förekommande i våra vatten, från Skåne i söder till ovan polcirkeln.

Läs sommarnumret av Magasin Mitt Fiske och inspireras att kasta ut…