Gigantiska kannibaler driver dynamiken i sjöars ekosystem!

 

Forskare vid Umeå universitet i samarbete med kollegor vid Amsterdams universitet publicerade våren 2003 i den ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences intressanta rön om abborrarnas liv. Studien ger en första heltäckande förklaringen av dynamiken i tusenbrödratillstånd.

Gigantiska kannibaler driver dynamiken i sjöars ekosystem”

Forskare vid institutionen för ekologi och geovetenskap i Umeå undersökte sammansättningen av abborre samt djur- och växtplankton i en liten skogssjö i Västerbotten under åren 1992 till 2001. I den aktuella sjön fanns det under vissa perioder gott om tusenbröder, det vill säga abborrar som stannat upp i växten eftersom de inte fått i sig tillräckligt med näring.

Det finns många sjöar med tusenbrödratillstånd. Tidigare har man utgått från att det föds en ny årsklass som utvecklas till nya tusenbröder när de gamla tusenbröderna dör bort, säger Lennart Persson, professor vid Umeå universitet. I sådana fall skulle sjöarna ständigt bestå av tusenbröder. Men så är inte fallet. Umeåforskarna har nu visat att fisksamhället växlar mellan två olika faser. I den ena fasen dominerar några få gigantiska abborrar och årsyngel. I den andra fasen dominerar tusenbröder. Skiftet mellan de olika faserna påverkar hela sjöekosystemet ända ner till minsta lilla växtplankton. Biomassan hos växtplankton är exempelvis mer än dubbelt så hög under gigantfasen som under tusenbrödrafasen. Oberoende av ålder livnär sig abborrar på djurplankton även om årsyngel har den största effekten på djurplankton.

KANNIBALER

Större abborrar är dessutom kannibaler och äter gärna yngre abborrar. För att de äldre abborrarna ska få i sig så mycket energi som möjligt bör de unga offren inte vara alltför små. Tidigare modeller har inte tagit hänsyn till den energi som fisk, i det här fallet abborrar, kan utvinna via kannibalism. I artikeln i Proceedings of the National Academy of Sciences visar författarna empiriskt och med en modell att detta är av högsta betydelse för fisksamhällets dynamik. Genom kannibalism kan abborrarna under en fas bli väldigt storvuxna. Dessa gigantiska fiskar driver dynamiken i sjöekosystem.

När antalet äldre abborrar, kannibaler, är högt förorsakar de en stor dödlighet bland de unga offren. Men kannibalerna växer sakta och blir tusenbröder, eftersom de inte kan utvinna tillräckligt med energi då deras offer, abborrynglen, är väldigt små när de fångas. På grund av den höga kannibalismen finns det bara årsyngel under en kort period av tillväxtsäsongen. Trycket på årsynglets huvudsakliga föda, djurplankton, är därför låg, vilket i sin tur leder till att djurplankton kan trycka ned sin föda, växtplankton, till låga nivåer. Samtidigt är nyrekryteringen av abborre väldigt liten på grund av den höga kannibalismen. Dödligheten hos äldre abborrar kompenseras därför inte och antalet kannibaler minskar år för år. När tillräckligt många tusenbrödraabborrar dött bort förlorar de kontroll över sina offer, som därmed också överlever längre och blir större.

GIGANTER

De kvarvarande kannibalerna kommer därför att öka dramatiskt i storlek och bli giganter genom att äta av de stora årsyngeln. Även om de gigantiska kannibalerna bara är få till antalet ökar den totala fruktbarheten för några år framåt. Under den här tiden föds det alltså fler abborrar och dessutom överlever fler årsyngel. Ynglen konkurrerar då ut de ettåriga abborrarna, som svälter till döds, vilket sker eftersom årsynglet trycker ner den gemensamma födan, djurplankton, till väldigt låga nivåer. Detta leder i sin tur till en ökning av djurplanktons föda, växtplankton. Eftersom ettåriga abborrar konkurreras ut av årsyngel sker dock en mycket liten ny rekrytering till de gigantiska kannibalerna och efter ett antal år kompenseras inte dödligheten hos giganterna av den höga fruktbarheten per gigant. Antalet årsyngel minskar därmed, vilket i sin tur leder till minskad konkurrens för ettåriga abborrar, som därför överlever sitt andra levnadsår och bildar en ny stark årsklass av kannibaler. Denna starka årsklass kommer på grund av sitt stora antal att kraftigt kannibalisera på kommande års årsyngel och äter dessa då de är yngre och mindre energirika, varmed abborrbeståndet återigen kommer att domineras av tusenbröder.

Gammal abborre under luppen->>

 

Regnbågsodling i Vänern under luppen!

 

Under några år, sommar som vinter, har en ”läckande” fiskodling vid Forshemsviken, norr om Hällekis Vänern lockat horder med fiskare att dra dit för att hiva och dra regnbåge i mängd. Hur många ton regnbåge, små som stora, som sluppit loss ut i nämnda Vänervik under senare år är oklart. Det har och är inte ovanligt att fiskare som sjösatt sitt bete i närheten av kassarna fångat tvåsiffriga tal med ”bågar” vid ett och samma tillfälle.

Regnbågarna som fångats på agnad krok har inte uppvisat några påtagliga sjukliga tecken, förutom typiska odlingsskador såsom naggade fenor. Nej, fisken har över lag varit trind och fin samt som tillagad smakat gott på tallriken. Om man däremot tagit en titt ned i odlingskassarna har läget inte varit lika muntert, vilket ingressbilden ovan visar.

En dagsaktuell koll visar att den fisk som går kvar i kassarna uppvisar tydliga tecken på ohälsa. Där flyter död fisk med svamp samt fiskar som simmar upp och ner på väg att duka under. Hälsoläget för fisken i kassarna har av privatpersoner påtalats för ansvariga myndigheter vid ett flertal tillfällen, exempelvis att Länsstyrelsen måste agera för att få stopp på djurplågeriet.

Redan 2017 var nämnda odling i blåsväder och fick då av Länsstyrelsen i Västra Götaland restriktioner att leverera fisk. Myndigheterna har således varit odlingen på ”spåren” under ett antal år. Även Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har i samband med det så kallade ”Smoltmötet” (22 feb. 2017) som tog upp sjukdomsläget på fisk i Sverige där Vänern ingår uttryckt sitt ogillande om ovan nämnda kassodling genom att kalla den för ”Kass Odling”. Trots att odlingen varit under luppen i flera år har verksamheten fått fortgå! Måhända kommer det att bli förändringar i framtida odlingsverksamhet då anläggningen så sent som fredagen den 8 februari inspekterades av Fiskerikonsulent Fredrik Larsson och Veterinär Jorge Pena från Länsstyrelsen Västra Götaland. Fiskodling ingår under djurhållning och djur som hålls i fångenskap ska till det yttersta leva ett drägligt liv och inte vanvårdas. Nämnda herrar kommer nu att  koppla in en jurist på Länsstyrelsen och arbeta vidare. Fortsättning följer….

Läs! Regnbågen vår mest betydelsefulla sportfisk

Uttaget av gädda i Vättern ökade 2018 med 534 procent!!! i jämförelse med 2017 års nätfiskesiffror, om de nu stämmer

Yrkesfiske med nät och ryssjor är sedan urminnes tider ett vedertaget sätt att fånga gädda med. Färsk, vildfångad fisk är bra mat och att skonsamt bruka utan att förbruka resursen är ett uttryck som inte sällan hörs av yrkesfiskare och övervakande myndigheter. Men, nätfiskar man alltid efter denna devis att endast räntan skördas utan att kapitalet beskattas? Enligt fångststatik rapporterad av yrkesfiskarna i Vättern har uttaget av gädda 2018 ökat med 534 procent!! i jämförelse med 2017 års gäddfångstsiffror.

Yrkesfiske Vättern Gädda
2018 = 10,625 ton!!!!
2017 =   1,988 ton
2016 =   1,439 ton
2015 =   2,183 ton
Källa Hav & Vatten.

Sportfiskarna nyhetsinlägg 7 februari Citat; ”Uppgifterna om att yrkesfisket efter gädda i Vättern ska ha ökat dramatiskt verkar glädjande nog vara felaktiga. Allt pekar på att det helt enkelt rör sig om ett fel i statistiken. Sportfiskarna bevakar såklart frågan och vad man hittills har kunnat se verkar det finnas några tydliga felaktigheter i fångststatistiken. Uttaget från yrkesfisket är därmed i stort sett oförändrat i jämförelse med föregående år”.

 

 

 

Laxfiskefångsterna i Vättern minskar

Totalt 13 317 kilo laxfisk fördelade på fiskarterna insjölax, röding och insjööring ilandfördes av yrkesfisket i Vättern 2018. Källa Hav & Vatten.

Vättern – insjölax (sättfisk Gullspångstyp)
2018 = 0,91 ton lax
2017 = 1,71 ton lax
2016 = 2,02 ton lax
2015 = 1,69 ton lax
2014 = 1,72 ton lax

Laxfångsten i Vättern 2018 gjord av yrkesfisket landade på 916 kilo (ca 260 st. med uppskattad medelvikt 3,5 kilo) som härrör från utsättningar av odlad Gullspångslax. 2018 års fångstsiffror av lax är en av de lägsta sedan 1970-talet då de regelbundna utsättningarna av smålaxar startade.

Sedan tidigt 2000-tal är det som mest tillåtet att sätta ut 20 000 smolt/år. Utsättningsplats Starbäcks hamn som ligger i Vätterns sydvästra del. Utsättningar som till en betydande del sedan 2004 bekostats av frivilliga bidrag via Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. Under hela 1990-talet sattes det ut 40 000 smolt/år på olika platser runt sjön. (Sportfiskets uttag av lax i Vättern beräknas vara avsevärt högre än yrkesfiskets fångster)

Vättern – röding (vildfångad)
2018 = 8,81 ton röding
2017 = 8,14 ton röding
2016 = 7,79 ton röding
2015 = 10,31 ton röding
2014 = 12,06 ton röding

De yrkesmässiga nätfångsterna av rödlistad vätterröding noterades 2018 till 8,815 ton. Med en uppskattade medelvikt 1,5 kilo per fisk blir det cirka 5 800 vildfiskar (sportfiskets fångster av röding beräknas vara mycket högre än yrkesfiskets)

Vättern – insjööring (vildfångad)
2018 = 3,58 ton öring
2017 = 4,11 ton öring
2016 = 2,99 ton öring
2015 = 4,91 ton öring
2014 = 4,19 ton öring

Uttaget av vild, självreproducerande nätfiskad Vätteröring (kallas i folkmun för Vätterlax) åren 2014-2017 har legat på ett snitt av 3,95 ton/år. 2018 nätades ca 1800 öringar med beräknad medelvikt 2 kg/st. (sportfiskets fångster av öring beräknas vara avsevärt mycket högre än yrkesfiskets)

Yrkesfisket Vänern landade 2018 totalt 12,92 ton lax & öring

Vänerns yrkesfiskare rapporterar att de 2018 tillsammans landade 12 925 kilo lax och öring, vilket omräknat blir ca 3 700 blankfiskar med uppskattad medelvikt 3,5 kilo. Fördelning av fångsten är 11 136 kilo insjölax och 1 789 kilo insjööring.

Medelfångst av lax & öring de senaste fem åren är 14,58 ton. Årets fångst (12,92 ton) ligger således under snittet. Noterbart är att fångsten av öring 2018 är den lägsta i modern tid.

Historiskt sett var det under 1990-talet som nätfiskets glansdagar rådde i Vänern. På den tiden ilandfördes cirka 50 ton lax/öring årligen. Minskade fångster, javisst! Men prisbilden på lax har varit på uppåtgående under senare år, vilket till viss mån i rena kronor kompenserat de lägre fångsterna.

Vänern – nätfångad odlad lax & öring åren 2014 till 2018
2018 = 12,9 ton (11,1 ton lax & 1,8 ton öring)
2017 = 11,7 ton ( 9,3 ton lax & 2,4 ton öring)
2016 = 14,3 ton (10,1 ton lax & 4,1 ton öring)
2015 = 17,0 ton (13,5 ton lax & 3,4 ton öring)
2014 = 17,0 ton (12,4 ton lax & 4,5 ton öring)

(Fångstuppgifter Hav & Vatten)

Lax- och öringutsättningarna i Vänern finansieras av…
De årliga utsättningarna av smålaxar/öringar i Klarälven och Vänern bekostas till övervägande delen av Fortum Sverige AB (kompensationsutsättningar) och Laxfond Vänern samt frivilliga bidrag från trollingklubbar m.fl.

Utsättningarna av Gullspångslax upphör!
Från och med i år, 2019 är det slut med utsättningarna av Gullspångslax med avs. Laxfond Vänern & trollingklubbar då odlingarna Sävenfors och EM Lax i Fengerfors inte har någon G-lax att leverera. I bästa fall tidigast 2022 kan det åter finnas G-lax för leverans. Dock inte alls säkert då nämnda odlingar köper rom/yngel från Gammelkroppa Lax AB som sköter avelsfisket i Klarälven vid Forshaga. Olika anledningar har gjort att brist (gäller endast G-lax) på avelsfisk i Klarälven uppstått.