Del 1 – Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012

Del 1.
Våren 2008 smygstartade projekt Gäddsjön, ett vatten med bett. Hugade spöfiskare erbjöds att boka exklusivt gäddfiske i privat vildmarkssjö som spätts på med vuxna gäddor från Vänern. Den snudd 20 hektar stora sjön ligger i avskildhet på gränsen mellan Närke och Östergötland. Ett lågt fisketryck och gott om huggvilliga gäddor borgade för högsta kvalité på fisketurerna. Gästerna erbjöds att låna kompletta utrustningar, modell ”top of the line”. Fiskade gjorde man från 4,15 meter långa roddbåtar. Boende, catering och konferensmöjligheter fanns i grannskapet på Brevensgården i Brevens Bruk, närmsta samhälle. Idén och genomförandet av projekt Gäddsjön tillskrivs Tibrobon Björn Blomqvist och Petter Larsson från Kristinehamn. Gäddsjön fanns med på den svenska gäddkartan åren 2008-2012. Gäddsjön invigdes officiellt den 8 maj 2009.

Mothugg direkt!

I samma veva som Gäddsjön började marknadsföras hösten 2008 dök de första kommentarerna om ”projektet” upp på sociala medier. Exempelvis på Svenska Gäddklubbens hemsida samt på sajterna Fiskesnack.com kommentarfält och Fiske.nu Plank. (Facebook var på den tiden i sin linda samt nät-troll ett okänt begrepp)  Åsikterna som torgfördes i cybervärlden var oftast bara tyckande. Fakta om Gäddsjöns tillblivelse eller på vilket sätt sjön drevs saknades. Tidningen Fiskefeber hörde däremot av sig telefonledes och faktakollade ”spektaklet”. Samtalet mynnade ut i en kort, avmätt notis. Även Sportfiskarnas storfiskregistrerare, Håkan Brugård slog en signal och förtalte att gäddor från Gäddsjön inte skulle godkännas. Skriverier och kommentarer i allmänhet är okej, men att uppmana till att begå brott är en helt annan grej. Vid ett tillfälle föreslog ”någon” att det var dags att åka till Gäddsjön och slå sönder båtarna! Projektet skulle enligt denne ”någon” sänkas bokstavligen.

Saxat från Fiskesnack.com; Misstänker att inga seriösa sportfiskare skulle komma på tanken att fiska i en sån sjö. Plocka gäddor från Vänern med fritt fiske för att sedan tränga ihop dom i en lite sjö är ju fullständigt befängt. Djurplågeri med tanke på transporter och näringstillgången i sjön. Det handlar bara om pengar.

Saxat från Svenska Gäddklubben; Det som folk vänder sig mest emot var tanken att flytta grova Vänerngäddor till en liten näringsfattig skogssjö. Gäddorna magrade och blev smala som slipsar av den dåliga bytestillgången. Svenska Gäddklubben gick officiellt ut och tog avstånd från en sån hantering.

Att sätta ut fångstfärdig fisk i sjöar och vattendrag är inget nytt påfund. Redan i mitten av 1950-talet introducerades Put & take fiske i Sverige efter regnbåge, bäckröding och öring. Även daltandet med karp och andra fiskarter har förekommit i århundraden. Däremot att levandefånga ett hyggligt antal större gäddor ur innanhav och flytta dessa till en liten sjö för att därefter fiskas på, var nytt.

Önskemål parat med måsten
1. En lagom stor, privat sjö, max två timmars bilresa från Stockholm måste hittas och arrenderas. Omgivningarna runt sjön bör dessutom vara av vildmarkskaraktär. Lägg därtill önskemål om tillgång till boende, catering och konferensmöjligheter.
2. Måste kontakta Väneryrkesfiskare med tillstånd och resurser att levandefånga vårgäddor, transportera dessa i oskadat skick till hamnen samt vara behjälplig med lastning på flak och kärra.
3. Måste införskaffa tillstånd av Länsstyrelsen att lagligt få flytta fisk från Vänern till Gäddsjön.
4. Måste fixa fiskeredskap plus införskaffa ett antal dugliga roddbåtar.
5. Ett tillräckligt startkapital måste finnas för att finansiera kalaset. En rimlig kostnadskalkyl bör upprättas. Kontrakt med markägare och yrkesfiskare måste skrivas.

Punkterna 1-3 var de svåraste att realisera. Idén med en egen Gäddsjö dök upp vid millenniumskiftet. Först hösten 2007 infann sig av en händelse, en lösning på anskaffning av en egen Gäddsjö. Upprinnelsen var att vi (Björn & Petter) hade bokats att köra en tvåbåts trolling-guidning efter lax med utgång Kristinehamn. Ett sällskap från Brevens Bruk AB, Närke med VD/Skogsförvaltare Sten Geijer i spetsen klev ombord. Fisketuren avslutades med frågan/önskemålet att hitta en privat Gäddsjö. Döm om vår förvåning då Sten Geijer inviterade oss till Brevens Bruk för att kolla in några, enligt honom, lämpliga sjöar. Väl på plats bjöds vi på en åktur på skumpiga skogsvägar. Plötsligt uppenbarade sig sjön med stort G.
Gäddsjön var funnen.

(Gäddsjön heter egentligen något annat och är från början en helt vanlig skogssjö med en ursprunglig stam av gädda, abborre och gott om vitfisk). Under tiden som vi promenerade utmed strandkanten torgförde vi våra idéer. VD Sten Geijer lyssnade uppmärksamt och nappade efter en kort stunds betänketid på att ställa Gäddsjön till vårt förfogande. Under hemfärden togs kontakt med yrkesfiskare Bo-Gunnar Blom på Torsö, Vänern. Kunde han vara behjälplig med anskaffning av levande, vuxna Vänergäddor, månntro? Svar ja! Ett halvår senare, alltså våren 2008 levererades det första lasset gäddor. Tillstånd att sätta ut Vänergäddor i Gäddsjön hade beviljats av Länsstyrelsen i Östergötland.

BEASON byggde båtarna

Kristinehamnsbon Petter som sedan unga år fixat och donat med det mesta som flyter fick en snilleblixt rörande båtfrågan. Han kontaktade båtbyggare Peter på BEASON och undrade om han kunde plasta ett stim småbåtar till Gäddsjön? Turen var på vår sida då Peter BEASON hade en mall av en Crecent 415 liggande i gömmorna. En stabil roddbåt som rymmer en till tre fiskare. Sex båtar beställdes ”på studs” för leverans under 2008.

Redskap från ABU och CWC

Återstod att skaka fram dugliga fiskeutrustningar. Våra mångåriga kontakter med ABU Garcia, Svängsta och Stockholmsföretaget Catch With Care (CWC) föll det sig naturligt att för dem berätta om våra framtidsplaner med Gäddsjön. Både ABU och CWC beslutade efter moget övervägande att stötta projekt Gäddsjön. ABU stod för multi- och haspelrullar samt beten. Spinn- och haspelspön, linor och beten levererade CWC.

Del 2. Berättelsen om Gäddsjön publiceras lördagen 25 januari 2020

Förslag Förbudsområde Vänern skjuts på framtiden

 

Mariestadstidningen 20 januari 2020 – artikel av Johan Eklöf

Citat:
”I januari skulle Havs- och vattenmyndigheten kommit med en remiss gällande ett större fredningsområde i Vänern. Men efter kritik från främst fiskare kommer förslaget att ses över och remissen skjutas på framtiden.

Beståndet av vild Gullspångslax är hotat och laxen är därför förbjuden att fiska. EU har gett direktiv om att insjölaxen måste skyddas. Havs-och vattenmyndigheten har, i samråd med länsstyrelsen, arbetat fram åtgärder för att förbättra statusen för Vänerns bestånd.

– Länsstyrelsen påpekade att fisket i östra delen av sjön påverkar den vilda Gullspångslaxen negativt, säger Sofia Brockmark, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Meningen var att det nya fredningsområdet skulle sträcka sig från Sjötorp i söder till Baggerud i norr, en sträcka på nästan fem mil. Den skyddade delen skulle omfatta ytterligare 1,5 mil rakt ut från land. Dessutom skulle ett flertal fiskemetoder förbjudas. Däribland trolling, dragrodd och bottensatta nät. Yrkesfiske skulle portas helt.

– Tanken var att förbjuda alla metoder som riskerar att fånga Gullspångslax eller störa dess levnadsmönster.

Kritiska fiskare
Men förslaget väckte irritation och frustration från främst drabbade fiskare. Synpunkter vällde in till Havs- och vattenmyndigheten.

– Fiskarnas uppfattning var att de inte alls tar upp vildlax och att trollingfiskare brukar återutsätta fisken, precis som man ska göra. De var också frågande kring hur deras metoder påverkar laxbeståndet, säger Sofia Brockmark.

I en insändare i MT på julafton gjorde skribenten ”Fundersam fiskare” en lång utläggning om vad som skulle kunna hända om förslaget blivit verklighet. Bland annat stod det att ”allt fiske riskeras att slås ut”.

Har du förståelse för kritiken?
– Absolut. Det tilltänkta fredningsområdet var ju betydligt större än tidigare, vilket innebär att de skulle behövt hitta nya ställen.

Synpunkterna har gjort att förslaget omprövas i skenet av ett helt nytt diskussionsunderlag.

– Vi har fortsatt att samtala med beaktande av den nya information som kommit in. Remissen kommer tas fram utifrån all kunskap vi har om Gullspångslaxen.

Hur kommer det nya förslaget att skilja sig gentemot det gamla?
– Det vill jag inte gå in på innan det är helt klart.

Om allt går enligt plan kommer remissen någon gång under våren.

– Även då finns möjligheter att komma med information och konstruktiv kritik innan ett beslut tas, säger Sofia Brockmark”.

Kolla in länkarna
Förslag på utökat fredningsområde i Vänern (september 2019)
Nytt förbud – kan bli dödsstöten för fisket (oktober 2019)

 

Fiskliga händelser i Vättern under 2010-talet

En hel del har hänt på Vätterfronten under 2010-talet. Exempelvis våren 2016 fångades ett nytt Svenskt rekord på gädda, en 21,07-kilos med längd 128 cm. Lägg därtill att den numera mycket populära fiskemetoden vertikalfiske efter röding introducerades sommaren 2010.

Öringfångsterna har pekat uppåt under gångna decenniet, vilket till stor del beror på lyckade biotopjobb i tillrinnande lekvattendrag. Ju fler romkorn som kläcks, högre överlevnad på smolten vilket per automatik ger bättre återfångster.

Laxfisket är i nuläget svajigt. Åren 2011-2014 var däremot bra. Fångstresultaten från senaste stortävlingar som Hjodraget och Laxcup Vättern samt mindre klubbtävlingar visar på usla laxfångster. Som lök på laxen har utsättningsmaterialet av Gullspångsstam blivit en bristvara och fr.o.m. i år ersatts med småvuxen Klarälvslax->>

2010 inleddes med kyla och is. Det skulle dröja till mitten av april innan isen försvann i skärgården och gäddfisket i öppet vatten kom igång. Vårfisket efter ”suggor”, alltså stora lekgäddor är synonymt med Vätterns norra skärgård.

2010 års Vättersugga, tillika Sveriges tyngsta nämnda år, vägde 17,20 kilo med längd 124 cm. Fångstdatum 20 april. Se bild ovan. 2011 års tyngsta Vättergädda vägde 18,78 kg och mätte 125 cm. 2015 års tyngsta vårgädda vägde 18,26 kg med längd 124 cm. Svenska rekordgäddan 21,07 kg med längd 128 cm->> fångades den 1 april 2016. Ytterligare en Vättergädda som sticker ut är en kustfiskefångad 17,5-kilos från klipporna norr om Granvik den 22 januari 2017. Se bild nedan.



2010 Vertikalfiske efter röding introduceras

Fiskekompisarna, tillika närkingarna Stefan ”Källan” Källström och Jonas Svensson ställde en afton i juli 2010 båtfärden till norra delen av Vättern i närheten av Stångskäret för att fiska röding. Gammalt, hederligt rödingfiske stod bl.a. på programmet. Båtpimpelfiske, spö och blänke är rödingfiske på gammalt vis.

Radarparet Stefan och Jonas hade förutom pimpelgrejor även tagit med sig haspelspön för att om möjligt betvinga röding på dessa. Jonas hade några dagar tidigare fångat Vätterns första sk. vertikalröding, en 65 centimeters på jigg. Rödingen i djupet registrerades via ekolod för att sedan ”prickskjutas” med jiggen.

Däremot tekniken att tokveva hem betet från djupet tillskrivs inte Stefan eller Jonas. Nej, det är Jonas fru, Ann Charlotte som av misstag tokvevade fast första rödingen. Efter några timmar på sjön utan något napp ville hon hem, och i frustration började hon tokveva upp jiggen. Pang! så satt den där. Resten är som sagt historia. Fröet till det moderna rödingfisket var sått. Stefan är i vissa fiskekretsar en kändis och via sitt kontaktnät inom fiskesvängen spred han de vertikala rödingrönen vidare.


2010
Under tre dagar i augusti genomfördes provfiske efter röding via trolling. Bakom projektet stod Länsstyrelsen Jönköping.

Fångade rödingar, oavsett storlek, märktes med sändare och släpptes åter och följdes sedan via pejling för att se utfallet av Catch & release.

2011-2014 var laxfisket bra. Lyckade utsättningar av Gullspångslaxar var orsaken. Kustfisket var nämnda säsonger glimrande. En nybörjare inom kustfiskegebitet fångade under sin första säsong, senhösten 2013 hela 17 laxar! Kustfiskare med rutin firade även de triumfer->>

Laxfisket i Vättern är helt beroende av regelbundna, tillika lyckade utsättningar av smålaxar och storleken på utsättningstalen är den yttersta gränsen på återfångsttalen. Det går helt enkelt inte att dra upp fler laxar än vad som satts ut.


Vätterns unika karaktär med branta klipphyllor och bråddjup ända in till land gör att strandfiske funkar. Att det är tillåtet att fritt fiska från land härleds till våren 1985 då det fria handredskapsfisket infördes.

2013 Gigantisk Vätterröding fångades via lodutter


Lördag förmiddag den 31 augusti äntrade Smålänningen Bo Wiblom sin nio meter långa Vättersnipa i Gränna hamn för några timmars rödingfiske på Vättern. Via metoden lodutter med kopparspinnare fångade Bo tidernas tyngsta röding. På Gränna Fiskrökeri krönta våg visade exakt 10,3 kilo, en hanfisk som mätte 90 cm.

Lodutterfiske efter Vätterröding är en gammal tradition runt Vättern.->> 
Dock en utdöende fiskeform till det moderna trollingfiskets fördel.

2014 avslutades märkning av lax i Vättern.


Vitsen att ”tagga” fisk är att framtida återfångster ska visa laxens tillväxt och i viss mån även om utsättningen varit lyckad eller ej. En ganska trubbigt metod att få fram pålitliga fakta. Perioden 1982-2002 där 48 000 märkta laxungar ingick visade på hela 18,4 procent återfångst, vilket är ett mycket högt tal.

2015. Vätternvårdsförbundet rapporterar att uppemot 30 000 rödingar beräknas återutsättas vid fritidsfiske i Vättern varje år.


Kunskapen om rödingens överlevnad vid återutsättning är begränsad men en genomförd studie i Vättern visar att dödligheten ligger mellan 10-30 procent på återutsatt röding.

2015. Sportfiskeförbundet tar över ansvaret för utsättningarna av sättfisk till Vättern->>

2017 Klimatförändringar hotar ekosystemet i Vättern->>
-Klimatförändringarna kommer att förändra hela detta kallvattenekosystem som har varit mer eller mindre oförändrat sedan inlandsisen drog sig tillbaka, säger Måns Lindell på Vätternvårdsförbundet. Varmare Vättern kan slå hårt mot djur- och växtliv i sjön, till exempel rödingen. Forskare vid Örebro universitet har i en pilotstudie sett att halterna av mikroplaster ligger tio gånger högre i Vättern än i Östersjön.

2018 Sista utsättningen av Gullspångslax i Vättern?->>

2019 Karlsborgsortens Fiske och Fiskevårdsförening (KFFF) höll fredagen den 15 mars informationsmöte under temat Har laxfisket i Vättern en framtid?->>

2019 Laxcup Vättern vid vägs ände!
Laxcup Vättern har sedan starten 1991 förknippats med tuff vintertrolling med chans på stor insjölax. En tillbakablick 1991-2019 visar att under alla dessa år har 25 st. Laxcup Vättern genomförts av 27 möjliga. Sedan 2012 till dags datum är det Karlsborgsortens Fiske & Fiskevårdsförening med backning av externa krafter som arrangerat. Ynka 11 laxar vägdes in 2019->>

2010-talet i håven – Vänerlaxfisket summeras

Decenniet är avslutat. Hög tid att sammanfatta några fisk- och fiskerelaterade händelser från 2010-talet gällande Vänern, Sveriges mesta insjöfiskevatten. Tio epokgörande, typ ut- eller avvecklingar följer.

1. 2019 sattes det inte ut så mycket som en enda liten Gullspångslax vare sig i Klarälven eller Vänern. En historisk händelse i Vänerns moderna era. Avsaknad av tillräcklig mängd med frisk avelsfisk är den främsta orsaken till uppkommit läge. Få eller inga befruktade romkorn är lika med tomma odlingskar. Noll Gullspångslax! Inledningen av 2020-talet ser fortsatt mörk ut för sjöns juvel, Gullspångslaxen.

2. Ytterligare en historisk händelse som skett under 2010-talet är att Fortums kompensationsutsättningar (175 000 smolt/år) numera baseras övervägande delen av ettårig sättfisk. Förr om åren var det tvåårig sättfisk som gällde i Klarälven och Vänern. Laxfond Vänern håller dock fortfarande fast vid att endast sätta ut tvåårig sättfisk, vilket i deras fall sker på skilda platser runt Vänern.

3. Inför Laxfond Vänerns utsättningar 2019 slog Länsstyrelsen Västra Götaland stopp för fortsatta utsättningar i Baggerud och Laxhall. Laxhall Brommösund, Torsö är sedan många år en erkänt bra utsättningsplats och hundratusentals prickfiskar har under årens lopp satts ut just där.


Även Baggerud i Vänerns nordöstra hörn ströks som utsättningsplats. Närheten till Gullspångsälven är orsaken till stoppen då risken att felvandrare (odlad fisk) simmar upp i Gullspångsälven ska minimeras så långt det bara går. Lägg därtill att Länsstyrelsen och HaV hösten 2019 presenterade ett förslag på ett utökat fredningsområde utanför Gullspångsälven, vilket sätter stopp för allt trollingfiske i en stor del av Värmlandssjön om förslaget genomförs. Beslut i frågan tas under 2020.

4. I mitten av augusti 2019 invigdes en helt nybyggd, toppmodern fiskodling i Gammelkroppa, Filipstad. En odling som enligt uppgift kostade 110 miljoner kronor att bygga. Odlingen är optimerad för att kunna ta fram runt 200 000 ettåriga sättfiskar/år.

Nya Wermlands-tidningen skrev i samband med invigningen. Saxade citat från NWT.se följer;

”Här ska framtidens Klarälvslaxar och öringar födas upp. – Det finns ingen liknande anläggning, säger Marco Blixt, fiskeansvarig hos Fortum. Det har odlats lax och öring i Gammelkroppa i många år. Men den tidigare anläggningen blev omodern och Fortum beslutade att investera i en ny.

– Tidigare var det en väldigt enkel utomhusanläggning. Allting behövde förbättras, säger Marco Blixt. – Vi har utrett många olika alternativ. Vi har tittat på lägen i Forshaga och i Deje, men efter många vändor och förstudier landade vi i att vi stannar kvar i Gammelkroppa.

Nu står en modern inomhusanläggning klar och ska framöver leverera smolt – smålaxar och öringar – som ska sättas ut i Klarälven och Vänern. Verksamheten kallas för kompensationsodling.

På hösten kläms fiskar på rom i Fortums anläggning i Forshaga. Därefter körs den till kläckeriet som finns i odlingen i Gammelkroppa. Efter ett eller två år, när laxarna och öringarna nått stadiet smolt, lämnar de odlingen. – Vi är skyldiga att sätta ut 175 000 smolt årligen. Det villkoret är kopplat driften av våra vattenkraftverk i Klarälven och Gullspångsälven. Om vi inte sätter ut fisken får vi inte köra våra vattenkraftverk, säger Marco Blixt.

Enligt honom är den nya anläggningen Sveriges första klimatanpassade kompensationsodling. Här kan vattnet anpassas och temperaturen sänkas många grader när det behövs. Något som kan vara avgörande.

Under förra årets (2018) varma sommar var dödligheten bland fiskynglen hög. – Förra året var extremt. Då hade vi en yngeldödlighet på 60 procent. Det är inte acceptabelt. Den nya anläggningen har dragit intresse till sig. – Det är många i branschen som har hört av sig och vill komma och titta. Fiskodlingen ägs av Fortum, men den drivs på entreprenad av Gammelkroppa lax AB”.

5. Lax- och öringfisket i Vänern de senaste tio åren har understundom varit makalöst bra. Säsongerna 2018/19 har stuckit ut allra mest med flertal imponerande fångster av välväxta insjölaxar. Exempelvis vid Kinnekulleträffen 2019 fångade årets vinnarlag Team Karlsson & Nordh, Götene ett sexpack Gullspångslaxar med den rekordtunga vikten 46,58 kilo, vilket gav imponerande 7,76 kg/lax i medelvikt.

Det är Kinnekulleträffens tyngsta balja sedan starten 1992. Tidigare rekordbaljor har vägt 39,72 kilo (Team Olsson 2018) och 39,08 kilo (Team Big Catch 1998). Ytterligare ett sexpack av dignitet (46 kg prick) fångades på Dalslandssidan av sjön den 6 januari 2019 av Zoltan & Tobbe. Två av laxarna vägde 10+ kg. Se bild nedan.

Laxen med stort G från 2010-talet bordades den 15 december 2018 i Dalbosjön. Strömstadsbon Lars Lycke tillsammans med svärfar Kjell Olsen är duon bakom fångsten.

Storlaxens exakta vikt noterades på krönt våg hos ICA Kronan, Mellerud till 13 606 gram->  Enligt fångststatistiken är 13,606:an (99 cm lång) tidernas näst tyngsta Gullspångslax som fångats på sportfiskeredskap i Vänern. Vänerrekordet på lax lyder 13,92 kg och är från 17 dec. 2007.

6. Tävlingsarenorna Kinnekulleträffen i Hällekis som startade våren 1992 och Sunnanåträffen Mellerud som såg dagens ljus hösten 1985 är fortfarande i allra högsta grad med i trollingfiske-matchen. Visserligen har arrangörsstaberna skiftat under årens lopp, men grundidén att jobba för ett fortsatt bra laxfiske i Vänern är fast förankrat. Under senare år har arrangörerna av trollingtävlingar (träffar och klubbmästerskap mm) samlat in hundratusentals kronor för inköp av sättfisk.

7. Mars 2015. Till ny VD för Laxfond Vänern utsågs Thomas Johansson från Mellerud. Thomas är naturintresserad med bl.a. uppdrag inom Svenska Jägarförbundet, Västra Götaland Väst. Det har visat sig att Herr Johansson är en träffsäker herre även inom fiskesvängen. Han har föredömligt jobbat och agerat transparant för att stärka laxfisket i Vänern.

”Laxfond Vänern är en stiftelse som bildades 1988 av kommunerna och länsstyrelserna runt sjön. Syftet är bl.a. att skapa ett bra fiske efter lax och öring. Laxfonden finansierar årligen utsättning av smolt på skilda platser i sjön. Verksamheten leds av en styrelse på fem personer samt en vd. För att bereda frågor finns inrättat en fiskeridelegation med företrädare för fiskeintressen, naturvårdsintressen, turism m fl. Årligen hålls ett laxting där aktuella frågor presenteras. VD Laxfond Vänern Thomas Johansson
”.

8. December 2016. Länsstyrelsen Västra Götalands Län. Virussjukdomen infektiös pankreasnekros, IPN, konstaterades i början av december 2016 vid avelsfisket för Vänerns laxbestånd. För att förhindra smittspridning införde Jordbruksverket smittskyddsåtgärder på avelsfiskanläggningen i Forshaga där den smittade fisken återfanns. Smittans källa är oklar. Fisken/arna som uppvisade IPN var honfisk av Gullspångsöring. Inga nya fall av IPN har konstateras.

9. Det fångas varje höst avelsfisk i Klarälven, Forshaga. Lekfisk som sedan kramas på rom och mjölke. Efter att rommen befruktats läggs kornen i kläckbackar och transporteras sedan vidare till karantän i speciella lokaler. Personal från Statens Veterinärmedicinska Anstalt håller koll på att avelsfisk och romkorn i detta läge är fri från sjukdomar.

10. April 2019. Vid invägning och scanning Kinnekulleträffen 2019 noterades tävlingens allra första Pit Taggade fisk, en Klarälvslax.


Klarälvslaxen hade satts ut som ettårig (vikt 28 gram längd 152 mm) den 10 maj 2017 i Klarälven, Forshaga. 23 månader senare (12 april 2019) fångades den på spö utanför Baggerud. Vikt 2 650 gram med längd 62 cm, vilket gör en tillväxt på 114 gram/månad.

Källor; Fortum Sverige AB, Fiskodlingarna Sävenfors, EM Lax och Gammelkroppa Lax AB samt Länsstyrelserna Västra Götaland, Värmland och Laxfond Vänern m.fl.

Exklusivt Vätterfiske efter röding och öring med chans på lax

Fiskeguide Johan Abelsson avslutade torsdag den 19 december 2019 års guidesejour i Vättern. Med utgång Karlsborg har på raken 18 heldagar plus två halvdags turer genomförts.

Den trailerdragna guidebåten, en McLay 751, har under december, i ur och skur, gått till sjöss dagligen med förväntansfulla gäster ombord. Johans hemort är till vardags Simrishamn, Skåne men varje vinter, sedan många år, ingår i hans schema en rejäl guidesväng till Vättern. Det finns förmodligen ingen fiskeguide i Sveriges avlånga land som kan trolling bättre än Johan Abelsson, oavsett om det sker i sött eller salt vatten. Han så att säga eliminerar nappen till gästernas stora glädje.

Exklusivt fiske efter röding och öring med chans på lax
Årets Vättergäster kom från Finland, Danmark, Tyskland, England och Sverige, cirka 60 gäster totalt. Merparten av gästerna har nyttjat boenden samt matställen i Karlsborg.

Herr Abelsson med snudd 40 år inom sportfiskebranschen marknadsför Vätterfisket på följande vis: ”Ett exklusivt, unikt fiske efter vild storröding och insjööring med chans på insjölax”.

Maklöst rödingfiske
Rödingfisket i Vättern har under senare år gått spikrakt uppåt, och sammaledes gäller det öringfisket. Utländska gäster uppskattar väldigt mycket att kunna fånga storröding och vildöring. Det äkta vildfisket (fiskar som aldrig sett ett odlingskar) slår i gästernas ögon den odlade laxen. Men å andra sidan är laxfisket inte vad det en gång varit av olika anledningar. Historiskt sett har Vättern rankats som världens bästa sjö efter stor insjölax, så kallade Rambolaxar. Johan Abelsson, en av grundarna till Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern (MLiV bildades våren 2003) satt i styrelsen i tio år (2003-2013) med att aktivt backa laxutsättningarna.

Vätterröding dominerar fångsten
Johan Abelsson summerar fångsten efter 18 heldagar plus två halvdagars fiske till något över 200 rödingar och öringar över minimått. Cirka 65 procent var röding. Lägg därtill åtta Gullspångslaxar med en toppfisk cirka åtta kilo. (2018 körde han fast 11 godkända laxar) Bara en! för liten, 30 cm insjölax nappade i år. Det makalöst goda rödingfisket, typ fångstgaranti parat med det säkra öringfisket är fullt tillräckligt för att ge ringar på vattnet, åtminstone utomlands. Exempelvis att redan nu har bokningar till nästa års decemberguidande trillat in. Följdfråga. Är fortsatta utsättningar av laxungar ett måste för att Vättern ska vara ett spännande fiskevatten? Eller är det gott nog med genuin vild röding och öring på kroken? Fritt fram för egna funderingar.