outdoor.se
Online-rapporter från våra samarbetspartners

Till sidans topDjupens Randiga Rovriddare – den bästa abborrboken som skrivits!

13 augusti 2017 kl 18:17 av Björn Blomqvist

abborren djupens randiga rovriddare västerbotten

Boken Djupens Randiga Rovriddare som gavs ut 1942 och författad av Curt Lindhé anses av pålästa abborrfiskare som den mest betydelsefulla svenska abborrfiskeboken någonsin. Man imponeras av rönen som Curt Lindé förmedlar. De är mycket läsvärda. Betänk att de fiskliga kunskaperna som förmedlas hämtades in många år innan ekolod, gps, SI, kartritarprogram och elmotorer med ankringsfunktioner fanns.

modernt abborrfiske saxen jan arvidsson sävenfors fiskodling

Citat; Abborren är en vandrande rovriddare. Vid en flyktig bekantskap får man lätt intrycket, att abborren är en dum och okomplicerad varelse. Har man en öppen blick för detaljer, kommer man emellertid snart att revidera sin uppfattning. Men det dröjer, innan man kommer underfund med dem och kan dra fördel därav. Har man väl kommit så långt, finns det inte många fiskar, som bjuda på en mer spännande sport än abborren.

vit buk abborre värmland djupen randiga rovriddare

abu reflexspinnare abborrfile matfisk godaste matfisken

I USA är sedan många år Deadly Dozen ett begrepp. Exempelvis i juli 1962 i The Pittsburg Press kunde man läsa att Abu Reflex, Bass-Oreno, Bomber, Dardevle, Flatfish, Hawaiian Wiggler, Jitterbug, Lazy Ike, L&S Mirrolure, Pike Minnow, Heddon River Runt och Johnson Silver Minnow var de tolv bästa betena i USA passande att fånga de allra flesta rovfiskar i sött vatten med. Listan visar att svenska spinnaren Abu Reflex (den tillverkades i Svängsta på den tiden) ingick i det dödliga dussinet. Reflexspinnare håller fångstmåttet fortfarande. Reflexspinnaren har som boken Djupens Randiga Rovriddare många år på ”nacken”, men är fortfarande aktuella inom initierade abborrfiskekretsar.
Läs historian om Reflexspinnarens tillkomst->

Till sidans topTeam Storsloken fick 30 ”laxar” för en öring!

01 augusti 2017 kl 12:38 av Björn Blomqvist

jon storsloken jonsson stugun trolling jämtland öring ørret lenglingen

Jämtlänningen Jon ”Storsloken” Jonsson från Stugun gillar att tävla i fiske. Nyligen deltog han Storsjötrollingen Hallen med en fjärdeplacering som resultat. Dessförinnan hade Ströms Vattudal trollingen klarats av med en hygglig slutplacering. Förra året gick det bättre, ty då segrade Team Storsloken i Trolling weekend Ström Vattudal 2016->

Bevisligen har Mr Storsloken både tävlingsnerver och fiskerutin. Något som han tillsammans med svågern Anders plockade fram så sent som 28/29 juli i 24 timmarstävlingen på Norska fjällsjön Lenglingen. Hela 313 personer deltog x tävlingsavgift 300 NOK pp. Valfri fiskemetod från båt eller land var tillåtet. Inga begränsningar på antal beten (endast artificiella fick användas) fanns eller minimått och antal fisk som fick behållas. Ut- och målgång var i Sørlid och starten gick fredag 28 juli kl.15.00 för att avlutas 24 timmar senare.

Jon och Anders trollade över sjöns djupare delar. På ett av djupriggspöna satt en Apex agnad med en bit mask. Nämnda bete fiskades 10 meter ned i vattenmassorna. Det blev tjong i strängen redan efter några timmars puttrande och en 3,62-kilos öring kunde håvas. Det skulle visa sig bli tävlingens tyngsta fisk. Inledningsvis var vädret gott. Dock från midnatt till lördag eftermiddag smattrade regnet parat med en kall fjällvind. Det var minst sagt tufft att vara på sjön under sådana förhållanden. I arla morgonstund fångade duon ytterligare två större (3,2 kg o 2,5 kg) öringar plus några mindre som gav sammanlagda vikten 12,5 kilo. Det räckte till en tredjeplats. Dock var planen att fånga tävlingens tyngsta fisk då prissumman på en sådan var satt till 30 000 NOK. De lyckades….

storsloken gullvektpremien sørlikortet Lenglingen ørret öring trolling norge

Team Dynamit från Jämtländska Gäddede hankade upp 37 öringar som tillsammans vägde 19,84 kg, vilket blev segrarvikten och 20 000 NOK i prispengar. Totalt vägdes det in 241,93 kg öring/röding. Under klarblå himmel avslutades tillställningen med en marknad där prisutdelningen ingick som en del i festligheterna. Det fanns ett idealviktpris där Gullvektpremien var lottad till 2,18 kg med marginalerna +-10 gram. Den som fångade en fisk med nämnda vikt utlovades 50 000 NOK. Ingen fisk vägde tillräckligt nära 2,18 kg i år för att pengarna skulle delas ut. Gullvektpremien blir därför 75 000 NOK 2017.

Till sidans topVätterröding – klubba eller returnera?

29 juli 2017 kl 13:08 av Björn Blomqvist

matfisk röding vätterröding storröding fiskälsarnas kokbok vättern prickskytte vertikalfiske pimpelfiske

Vätternvårdsförbundet presenterade för några år sidan siffror som att uppemot 30 000 rödingar beräknas återutsättas vid fritidsfiske i Vättern varje år. Kunskapen om rödingens överlevnad vid återutsättning är begränsad men en genomförd studie i Vättern visar att dödligheten ligger mellan 10-30 procent på återutsatt röding. Kunskap om dödlighet vid återutsättning av röding vid trolling- och utterfiske samt moderna metoden prickskytte är av intresse för både fiskare och förvaltande myndigheter. Även data om beten och krokar som kan påverka fiskens överlevnadschans är också av intresse.

rödlistad vätterröding storröding röding vättern prickskytte vertikalfiske

I Vättern står numera fritidsfisket för huvuddelen av fångstuttaget röding. I detta fiske återutsätts en förhållandevis stor andel fisk (68 %). Merparten returneras eftersom den är mindre än gällande minimimått, fiskaren fyllt den dagliga fångstkvoten eller bara i största allmänhet tycker att det är kul att hiva o dra och släppa åter. På sociala medier har uppgifter florerat att ”duktiga” rödingfiskare kastat åter tjogvis med rödingar vid en och samma fisketur! Myndigheterna och Vätterkännare i allmänhet är medvetna om att returfiske på röding i stort antal förekommer. Det är lagligt att släppa fisk åter som är över minimåttet, inget snack om den saken.  Dock antalet fiskar som får släppas åter innan man passerat gränsen eller anses godtagbart är upp till spöfiskaren att avgöra. Några har luftat sina åsikter i dagstidningen SLA.se under debatt med anledning av det myckna returrödingfisket.

catch kill catch-release-röding-vätterröring-rödlistad-vertikalfiske-vättern

Citat; ”Tyvärr har det på senare år kommits på en annorlunda fiskemetod som egentligen kommer från den gamla hederliga pimplingen, men idag används modern teknik som gör att dessa hänsynslösa individer som bedriver detta fiske kan ta upp över 100 fiskar per dag.

Detta hanterande av fisken i Vättern måste få ett brutalt stopp innan det är försent och det är bråttom. Jag ser dagligen dessa små vertikalfiskande båtar som rycker upp rödingar och släpper i dessa igen för att på facebook kunna skryta inför andra gelikar om hur duktig man varit”.

Storrödingen (Salvelinus umbla) är Vätterns mest värdefulla fiskart. Beståndet har dock skattats mycket hårt genom åren och var i början av 2000-talet på väg att kapsejsa. Hösten 2005 reagerade dåvarande Fiskeriverket på varningssignalerna och införde ett antal kraftfulla åtgärder för att bromsa uttaget av Vätterröding. Den mest påtagliga åtgärden var att införa totalförbud för allt fiske (utom kräftfiske) i tre stora områden; Fingals, Norrgrund och Tängan, vilket är cirka 15 procent av sjöns totala yta. Även utökade lekfredningsområden och förlängd fredningstid infördes. Dessutom höjdes minimåttet på rödingen till 50 centimeter. Till detta ökades maskstorleken för bottensatta garn, främst för att undvika bifångster av småröding. Inom spöfisket infördes i samma veva ett fångstuttag till max två godkända rödingar per person och fiskedag. Även mängden krokar per bete minskades till en. Sedan de marina områdena i kombination med de nya reglerna infördes har rödingbeståndet glädjande nog ökat.

siklöja vättern bytesfisk röding vätterrödin storröding

Siklöjan är en viktig länk i näringskedjan mellan plankton och Vätterröding. Siklöjan på bild här ovan hade slukats av 2,8-kilos röding. Siklöjan är en mycket betydelsefull bytesfisk för bl.a. storrödingens fortlevnad i Vättern.

Till sidans topFånga abborre på ultralätta don

13 juli 2017 kl 09:18 av Björn Blomqvist

djupvattenabborrar

UL fiske, ultralight, finess eller lättspinn. K(ul) fiske med lätta don har många namn. I gratismagasinet Mittfiske.se (nr 5 2015) kan du ta del av något om historian bakom  UL-fisket->

Sommar, sol och ultralätt abborrfiske tralla lalla la..
Ps! Abborre är förträfflig matfisk rätt tillagad.

Till sidans topLodutterfiske en gammal fiskemetod på Vättern

04 juli 2017 kl 14:11 av Björn Blomqvist

Vättersnipa visingsö 1950 hjodraget 2017 ronnie tillman lodutter vätterröding röding pärlemospinnare outdoor björn blomqvist

Upplägget i Hjodraget som i år arrangerades för 29:e gången är att deltagarna enligt tillåtna dragfiskemetoder med antingen fasta linor, typ lodutter eller trollingfiske med spö ska hanka upp en och annan laxfisk ur unika Vättern. Varje lag får som mest väga in sex laxfiskar över i förväg av tävlingsledningen bestämda minimått. Det lag som har den tyngsta fångstpåsen vinner. Vild röding och insjööring samt utplanterad gullspångslax är de mest åtråvärda arterna.

I Hjodragets begynnelse var det inte alls ovanligt att det fiskades från snipor. Vättersniporna är snart en sällsynthet, åtminstone i Hjodraget. Av 53 startande båtlag fanns i år endast en snipa med. En 8,5 meter lång träsnipa byggd på Visingsö år 1950 och som efter 67 år på Vättern får anses vara infiskad.

Invägning Hjodraget vättersnipa röding vätterröding vättern lodutterfiske outdoor björn blomqvist

Ronnie Tillman från Mölltorp är sedan slutet av 1990-talet båtens ägare. Tillsammans med lagkamrat Göran Ludvigsson ställde de upp under namnet Team Twins.

Djupfiske via lodutter gav tre rödingar på vågen och en åttonde plats i Hjodraget 2017. En allt igenom hemmagjord utrustning användes. Lodutterfiske består av en lintrumma med heldragen tråd på spolen, blylod som sänke och handgjord rödingspinnare av pärlemo i linändan.

pärlemospinnare spinnare hemmagjorda rödingspinnare vättern outdoor björn blomqvist

Kroken på spinnaren agnades med en bit abborrkött. Pärlemo blänker och fisk doftar, vilket lockar röding i djupet att gå till attack. Lodutterfiske är i runda slängar en 100 år gammal fiskemetod, en djupfiskemetod som användes av Vätterfiskare långt innan djupriggar introducerades inom det moderna trollingfisket i mitten av 1980-talet.

Tidernas Vätterröding, en 10,3-kilo fångades via lodutter

Bo-Wiblom-rekordröding-Vättern-10_3-kilo-outdoor_se-björn-blomqvist2

Det var den 31 augusti 2013 som Smålänningen Bo Wiblom äntrade sin nio meter långa Vättersnipa i Gränna hamn för några timmars rödingfiske på Vättern. Innanhavets vida vidder var för dagen inbjudande blanka med sol från klar himmel. Båtens tio hästkrafter starka inombords tändkulemotorn gav fart åt den gamla träbåten. Efter någon sjömils färd var det dags att sjösätta fiskegrejorna i skepnad lodutter med fasta linor och tafsar. Bo fiskar med fyra utrustningar. Två akterrullar och två spröt midskepps. Akterställens grejor blötlades först. Därefter riggades styrbord spröt. Det 1,3 kilo tunga blylodet var tyngden som fick moderfisk, lockskedar och hemmagjord spinnare som agnats med liten bit kokt räka att gå mot botten. Anrättningen sänktes ned 45 varv (ca 20 m) i vattenmassorna över ett bottendjup av 27 meter.

Den stora båten som byggdes på Visingsö 1953 tuffade fram i ca 1,7 knops fart. Färden gick norrut i svag medström. Samtidigt som utrustning nummer fyra, alltså babordsidans spröt höll på att riggas signalerade styrbordsprötet med buller och bång att fast fisk var ett faktum. Av rycken att döma var det en stor fisk som fattat tycke för snurrande kopparspinnare. Bo antog inledningsvis att det var en fullvuxen Vätteröring som nappat. Frågan vilken sorts fisk som höll linan i sträck fick sekunden senare ett svar då en imponerande stor röding gick till väders i ett spektakulärt hopp över vattenytan. Saken var klar, det var en jätteröding av sällan skådat format. Efter ett handfast givande och tagande i linan kunde Bo till slut med hjälp av en huggkrok (håven var för liten) borda en magnifik röding. Snabbt upp med grejorna ur vattnet för vidare färd mot land. Under färden kontaktade Bo sina rödingfiskekompisar Arne Fransson, Göran Gustavsson och Rune Bergqvist för att de skulle möta upp i hamnen och skåda in drömrödingen. Rune lovade att ta med sig Besman-vågen.

Väl på bryggan förevisades jätterödingen inför en hänförd publik. Ingen i gänget hade sett en sådan makalöst stor röding tidigare. En första vägning gjordes på den gamla besmanen och vågens grovhuggna skala visade snudd 10,3 kilo. Ytterligare en viktkoll av fisken gjordes. Nu på Gränna Fiskrökeri krönta våg som visade exakt 10,3 kilo. Den underbart vackra och väl proportionerade rödingen, en hanfisk, mättes till 90 centimeter. Fiskens omkrets kollades dock inte. Men en gissning landar runt 60 cm. Enligt tillgängliga fakta (läs 4 juli 2017) är herr Wibloms 10,3:a den näst tyngsta röding som fångats och dokumenterats med avsändare Vättern.

rekordröding 11.2 kg Vättern 3 augusti 1990 nätfiske baskarp

I topp tronar en 11,2-kilos nätfångad (utanför Baskarp) med längd 90 cm och midjemått 65 cm från 3 augusti 1990. Dess ålder sägs ha varit runt 25 år, vilket anses vara maximal åldersgräns för storröding. Som tvåa är 10,3:an från 2013 som även den bör ha passerat 20-års strecket. Topp tre är en via ytutter fångad 9,6 kilos med kroppslängd 87 cm och omkrets 60 cm. Den fastnade på en ABU Reflex spinnare med kopparsked i vattnen utanför Karlsborg den 4 november 1975.

utterfiske ytutter lodutter vättern gamla fiskemetoder

Ps! Det var då – numera är det som mest tillåtet att fiska med tio beten.