outdoor.se
Online-rapporter från våra samarbetspartners

Till sidans topTre gäddböcker som förkovrar dig mellan huggen

25 september 2018 kl 17:47 av Björn Blomqvist

storgädda rekordgädda gäddfiske gäddfiskeböcker jerkbait gummi bete wobbler jiggfiske media björn blomqvist

Att fiska gädda i största allmänhet och/eller tävlingsgäddfiska är i dagsläget mycket populärt.
Det snackas/fiskas/tävlas gädda som aldrig tidigare.
På ”nätet” publiceras färska fångstrapporter, frontade bilder och filmklipp i vad det verkar en aldrig sinande ström. Nyheter som oftast är påtagligt kortfattade, tyvärr. Helt visst finns där ett och annat fullödigt inlägg och så även filmat material av hög klass.

Digitala medier i all ära, men i sammanhanget ska på papper tryckta gäddböcker inte glömmas bort. Bilden här ovan visar i mitt tycke tre gäddböcker som alla gäddfiskare borde läsa, åtminstone om man vill förkovra sig på djupet i ämnet gädda.


I boken Nu hugger gäddan (Settern 1999 o 2001) av Kjell Johansson och Christer Svensson får du veta bästa tidpunkten för när storgäddan hugger, dag, plats mm. Där avlivas också myter om när gäddan inte hugger, till exempel om det råkar vara fullmåne.

Boken Gäddfiskarens specialknep är författad av Leif ”Gäddprofessorn” Engström och gavs ut så tidigt som 1972 och sedan dess uppnått kultstatus bland initierade gäddfiskare. ”Gäddfiskarens specialknep” har som sagt dryga 40 år på nacken, men är trots mogen ålder fortfarande påtagligt aktuellt. Kapitlet ”Gäddan som fiskevårdsobjekt” är nu 2018/19 i sk. Gäddfabriks-tider ett exempel på detta . Kuriosa; visste du att Leif Engström fångat 208 gäddor tyngre än tio kilo styck? Toppfiskarna är två på prick 15 kg, sju över 15 kg, en på 16,8 kg och en på 17,5 kilo.

Boken Pike The most in-depth book o pike fishing phenomenon som gavs ut i en första upplaga 1983 och har sedan dess tryckt i sjutton upplagor ytterligare, senast 2011. Ingresstexten skriver klart och konsist att merparten av fiskeböcker som getts ut är minst sagt sparmakade och innehåller sällan något revolutionerande. Denna bok däremot spelar i en helt annan liga än vad en ”vanlig” gäddbok gör. Citat; ”Most of the information in this book is not only new – but of breakthrough status”.

 

Gäddfiskarens-Specialknep-Leif-Engström-1972

 

Till sidans topSå började laxutsättningarna i Vättern

17 september 2018 kl 16:00 av Björn Blomqvist

kustfiske gullspångslax klarälvslax vättern outdoor.se björn blomqvist

En vårdag år 1939 havererar en lastbil nära Hjo. På flaket finns 1 500 tvååriga insjölaxar på väg till Vänern från fiskdammarna i Almnäs. För att rädda laxarna släpps de ut i närmsta sjö, som i detta fall var Vättern. Smålaxarna trivs och växer sig oerhört snabbt stora. En följdfråga väcks. Kan utsättningar av lax kompensera förlusten av den grova Vätteröringen från Motala ström som överbyggdes 1918? Idén med laxutsättningar stöds av ansvariga myndigheter och yrkesfisket. Bara några år senare pytsas ytterligare 300 tvååriga Gullspångslaxar ut. Insjölaxfisket i Vättern var fött.

Slutet nära för kustfisket efter Gullspånglax i Vättern!

rekordlax vättern gullspångslax klarälvslax kustfiske spinnfiske tubfluga streamer outdoor.se björn blomqvist

Att kustfiska fullvuxen Gullspångslax från Vätterns branta klippor är världsunikt och gratis! Något man kan tacka det fria handredskapsfisket som infördes i maj 1985 samt de över ett halvsekel årliga utsättningarna av Gullspångslax. I nuläget är det som mest tillåtet att sätta ut 20 000 smålaxar/år. Annat var det under 1990-talet då det pytsades ut 40 000 sättfiskar i Vättern årligen. Laxfisket var som bäst under 90-talet till några år in på det nya millenniet då verkningarna av minskade utsättningstal gjorde sig påminda.

Klarälvslax ersätter Gullspångarna!
Vi som gillar kustfiske kan inom några år vara med om ett historiskt fiskafänge i Vätterns moderna era. Någon av oss kan bli den som fångar Vätterns sista Gullspånglax. Hur kommer det sig? Jo, det råder brist på utsättningsfisk av Gullspångsstam, vilket gör att fr.o.m. 2019 kommer ”rambolaxen” gällande rekord är på 20,4 kg-> att ersättas med småvuxen Klarälvslax.

Årets utsättning av 20 000 tvååriga Gullspångslaxar genomfördes 7 och 8 maj 2018 i Starbäcks hamn->

Även om avelsfisket efter Gullspångslax i höst blir numerärt lyckat kan Vätterutsättning av G-fisk återupptas tidigast 2021. Storskaliga utsättningar (20 000 st) av Klarälvslax i Vättern har inte gjorts tidigare. Måhända blir det ett lyckodrag likt det som skedde med Gullspångarna 1939. Den som fiskar får se Det man med säkerhet vet är att Klarälvslaxen inte blir lika stor som Gullspångslaxen.

En lekmogen Klarälvslax väger i snitt 3,5-4 kilo. I jämförelse med en lekfärgad G-lax-> väger en K-lax lätt.

Exempel på gångbara drag till Vätterlaxen syns på bilden nedan.

gullspångslax-vätterlax-lax-vättern-kustfiske-outdoor-björn-blomqvist gladsax vicke bornholmepilen jensen tobis

Av antalet personer att döma som söker sig till Vättern för att vintertid kustfiska insjölax visar att det är en populär sysselsättning.

kustfiske vättern gullspångslax klarälvslax gladsax vicke tobis outdoor.se björn blomqvist

Till sidans topKänn igen fisken!

08 september 2018 kl 14:45 av Björn Blomqvist

1 nors siklöja bytesfisk abborre gös björn blomqvist outdoor.se

De två något tilltufsade fiskarna på bild här ovan är nors-> och siklöja-> Nors och siklöja är vid en första anblick snarlika och förväxlas inte sällan. Fiskarter som är mycket viktig stapelföda för gös och abborre. En halvannat kilo tung gös spottade upp norsen och en abborre på cirka trekvarts kilo spydde upp siklöjan. Båda rovfiskarna fångades på samma plats, dock på skilda djup. Gösen gick bet på en helt bottennära fiskad 20 grams jigg på 15 meters bottendjup. Abborren fångades på frivatten, cirka nio meter ned på en fem gram sakta sjunkande jigg.

siklöja jiggar jiggfiske ul fiske fiska ul haspefiske Björn Blomqvist outdoor.se

Att välja beten som i storlek, form och kulör påminner om de naturliga originalen samt fiska dessa på ”rätt” djup ökar chansen till fångst.

abborre matfisk jiggfiske höstabborre björn blomqvist outdoor

Nors beskrivs på följande vis i Nationalnyckeln till Sveriges Flora och Fauna.
Nors, en långsträckt silverskimrande art med en omisskännlig doft av gurka. Den har fettfena och ett markant underbett, vilket den gör att kan förväxlas med siklöja. Totallängd 45 cm, vanligen 20 cm. Hos nors förekommer ofta en större, fiskätande form (kallas i Vänern för Norskung) och en mindre planktonätande. Nors lever i medelstora, större sjöar och i Östersjöns brackvatten. Leken sker tidig vår. Insjölevande nors leker både längs stränder och i angränsande vattendrag.

Siklöja, en silverblank och slank fisk med fettfena, uppåtriktad mun och tydligt underbett. Totallängd 35 cm, vanligen 20 centimeter. Siklöja är en pelagisk stimfisk som lever i sjöar och svagt bräckt vatten i Östersjön. Den påträffas huvudsakligen i större, djupare sjöar. I de fria vattenmassorna jagar den kräftdjur och djurplankton samt undantagsvis fiskar och insekter som snappas från ytan. Den rör sig ytnära om natten och djupare dagtid. Leker om hösten och fiskas då kommersiellt för dess rom. (siklöja finns som vårlekare i sällsynta fall – känt från fyra sjöar)

jigg jiggar jiggfiske abborre haspelfiske höstfiske björn blomqvist outdoor.se

Till sidans topTeam Bertans nya båt infiskad med blåfenad tonfisk

01 september 2018 kl 15:08 av Björn Blomqvist

1 team bertan sweden bluefin tuna beason boat outdoor.se bjorn blomqvist

Team Bertan från Tibro är i släpfiskekretsar ett aktat båtlag och kan ståta med topplaceringar i prestigefyllda trollingtävlingar. Från att ha fiskat från en Sea Fox båt under en räcka av år har den nyligen ersatts med en splitter ny Beason 690 med en 300 hästars snurra i aktern.

Tidigare i sommar fick Team Bertan klartecken att i vetenskapens tjänst medverka i det danska märkningsprogrammet av blåfenad tonfisk. I tisdags var det dags för premiärfiske på salt hav i nya Beasonbåten Ombord fanns pappa Bernt-Ove Sandsjö och sönerna Gustav och Erik Österplan som har erfarenhet av tunafiske sedan tidigt 2000-tal. De tre Bertarna hade för dagen förstärkts med Åberg & Krille (Christofer Johansson och Stefan Åberg) från Karlsborg. Det var första gången nämnda duo fiskade tonfisk.

Efter att kustnära fiskat upp ett gäng makrillar som sedan användes som agn ställdes kursen ut mot Gropa, ca 30 M från Björlanda hamn som teamet utgick från. Det slogs stopp i maskin när de fick se stora tonfiskar gå till väders. Under tiden som de fyra spöna riggades började en av mannarna att mäska med bitar av klippt sill. Doftstråk som ska locka huggvillig fisk intill båten.

2 team bertan sweden bluefin tuna beason boat outdoor.se bjorn blomqvist

Tre linor (viktade 100 gram sänke) fiskades via ballonger 5-15 meter ned på skilda avstånd från båten. Spölina fyra tyngdes också med ett hundra grams sänke, men fick gå på djupet rätt ned under båten. Timmarna gick inget hugg! Framåt lunchtid gjordes en förflyttning något längre ut. I med grejorna på nytt. Vädret var helt underbart med stilla hav. Vänta och åter vänta.

Tisdagens fiske skulle avslutas runt 16.30-tiden. Precis innan grejorna skulle vevas upp kom hugget, ett helt båtnära sådant. 80 lbs rullens broms formligen skrek då trumman tömdes på 1 mm lina i ett rasande tempo. Erik var först ut att sätta press på besten djupet. Det kraftiga spöt satt nedstucket i en modifierad spöhållare i båtens reling. Det gäller att sätta hårt mot hårt och på så vis hålla ned drillningstiden så att fisken säkert ska överleva. Fisken ska ju märkas och sättas åter och enligt kännare av C&R är en snabb drill att föredra. Erik ställde in bromsen på 21 kilos tryck/motstånd. Efter cirka 15 minuters svettig kamp lämnade Erik över till de andra ombord så att även de fick gå i närkamp. Fräscha armar som byttes av och höll stången så mycket som de bara orkade. Femtiofem minuter senare kunde en makalöst vacker fisk gaffas. Efter ytterligare fem minuter var den sk. märkningsbåten på plats. Blåfenad tuna, 240 cm lång med vikt ca 250 kilo fick efter märkningsprocedur gå levande åter. Ett spöfiske som är svårt att beskriva, det måste upplevas. Hugget, kraften och dramatiken…

3 team bertan sweden bluefin tuna beason boat outdoor.se bjorn blomqvist

Till sidans topMartin Stålhammar har doktorerat om Catch & Release

23 augusti 2018 kl 10:11 av Björn Blomqvist

våra fiskevatten nr3 2018 catch release återsläppsfiske gädda dödlighet 5 procent

Tidskriften Våra Fiskevatten Nr 3 September 2018 på sidorna 26-28 intervjuas Martin Stålhammar som doktorerat om Catch and release, eller ”Återsläppsfiske” som han själv kallar det.

C&R har blivit den mest dominerande metoden vid sportfiske efter gädda under senare år. Men alla gäddor överlever inte Catch & Release. De undersökningar som genomförts visar dock att gäddan är relativt tålig och att krokningsdödligheten ligger på under fem procent.

En viss andel gäddor dör, men att metoden ”återsättsfiske” är en förutsättning för att sportfiske och sportfisketurism ska kunna fortsätta i nuvarande omfattning.

Dödligheten vid C&R beror på många olika faktorer, typ luftexponering, djupt krokad, om fisken blöder, antal krokar på betet samt om fångsten föregåtts av hård kamp så att gäddan är utmattad att den har svårt att simma iväg av egen kraft.

Martin konstaterar att även om Sportfiske bedrivs som återsläppsfiske så dör ett stort antal gäddor varje år till följd av sportfiske.

Martin är kritisk till många former av fisketävlingar där det gäller att fånga och mäta så många fiskar som möjligt på en viss tid där det dessutom presenteras ett attraktivt prisbord. – Framgångsrika tävlingsfiskare betraktas nästan som rockstjärnor som drivs av ”ära och berömmelse”. Tävlingsivern kan göra att man slarvar med djuretiken och har för bråttom i situationer när man borde vara försiktig och ha tålamod med fiskarna. Det är en utveckling som påhejas redskapsindustrin. Sen tycker jag att man ska undvika viktiga vikar och lekområden under känsliga perioder.

våra fiskevatten september 2018 återsläppsfiske catch release Martin Stålhammar gädda dödlighet