outdoor.se
Online-rapporter från våra samarbetspartners

Till sidans topNedräkning Laxcup Vättern 2017 – hög tid att anmäla ditt team

15 november 2017 kl 11:57 av Björn Blomqvist

laxcup vättern 2017 karlsborg lax trolling outdoor björn blomqvist

Laxcup Vättern är en närande trollingtävling där hela överskottet satsas på sättfisk. Sedan 2012 till 2016 har arrangörsstaben som numera (sedan 2012) är Karlsborgsortens Fiske & Fiskevårdsförening (KFFF) och Vänerns Sportfiskeförening som backas av tävlingsledare Sten-Gunnar Stéenson slussat uppemot 200 000 kronor till Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. Laxcup Vättern är bevisligen en närande tillställning som i sin generositet lämnar ett överskott av laxar till andra laxfiskare att få uppleva fångstglädje.

Det är hög tid att anmäla dig och ditt team till Laxcup Vättern 2017->

I nuläget är det 23 båtlag med på startlistan

Segralaxarna 1991-2016 har snittvikten varit något över 9 kilo

Laxcup Vättern 1991 (44 anmälda båtlag) 9,22 kilo – Laxkung Berry Spaak, Karlsborg

Laxcup Vättern 1992 (78 anmälda båtlag) 8,52 kilo – Laxkung Thomas Bergman, Arboga

Laxcup Vättern 1993 (86 anmälda båtlag) 6,70 kilo – Laxkung Johan Hultqvist, Motala

Laxcup Vättern 1994 (104 anmälda båtlag) 9,74 kilo – Laxkung Eino Mikkonen, Finland

Laxcup Vättern 1995 (105 anmälda båtlag) 6,48 kilo – Laxkung Hannu Södersved, Fagersta

Laxcup Vättern 1996 (111 anmälda båtlag) 7,24 kilo – Laxkung Ove Munther, Kumla

Laxcup Vättern 1997 (107 anmälda båtlag) 7,94 kilo – Laxkung Bo Björk, Skövde

Laxcup Vättern 1998 (109 anmälda båtlag) Första tävlingslaxen över tio kilo vägdes in 10,86 kilo 88 cm – Laxkung Martin Jensen, Danmark

Laxcup Vättern 1999 (152 anmälda båtlag) 9,90 kilo – Laxkung Thomas Carlberg, Örebro

Laxcup Vättern 2000 (118 anmälda båtlag) 7,48 kilo – Laxkung Lars Sahlin, Götene

Laxcup Vättern 2001 (135 anmälda båtlag) 8,10 kilo – Laxkung Markku Ahonen, Finland

Laxcup Vättern 2002 (127 anmälda båtlag) Fyra laxar över tio kilo vägdes in 12,02 kilo – Laxkung Magnus Frii, Västerås

Laxcup Vättern 2003 (122 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Joakim ”Predator” Sandgren, Sthlm

Laxcup Vättern 2004 (33 anmälda båtlag) 9,88 kilo – Laxkung Jouko Leinonen, Gislaved


2005
& 2006 arrangerades inte Laxcup Vättern

Laxcup Vättern 2007 (181 anmälda båtlag) 11,83 kilo – Laxkung Kristofer Johansson, Karlsborg

Laxcup Vättern 2008 (114 anmälda båtlag) 9,66 kilo – Laxkung Niklas Svanbom, Gävle

Laxcup Vättern 2009 (95 anmälda båtlag) 7,07 kilo – Laxkung Kristoffer Thorold, Mariestad

laxcup-vättern-2010-frös-inne-inblåst-is-kuling-ishinder-björn-blomqvist
Laxcup Vättern 2010 (Frös inne)
Laxcup Vättern 2011 (Blåste bort)

Laxcup Vättern 2012 (30 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Niklas Wikström, Töreboda

Laxcup Vättern 2013 (34 anmälda båtlag) 7,03 kilo – Laxkung Daniel Kedestig, Kumla

Laxcup Vättern 2014 (47 anmälda båtlag) 7,53 kilo – Laxkung Tomas Borg, Tibro

Laxcup Vättern 2015 (56 anmälda båtlag) 9,37 kilo – Laxkung Björn Ström, Tibro

Laxcup Vättern 2016 (49 anmälda båtlag) 9,32 kilo – Laxkung Marcus Eriksson, Lidköping

2017 statistik-laxcup-vättern-2013-2014-2014-2015

Till sidans topLaxfond Vänern satsar nu via Leaderprojekt ”LAX i VÄNERN” på ett bättre och mer uthålligt lax- och öringfiske!

10 november 2017 kl 17:51 av Björn Blomqvist

Tommy Nerstrand laxfajt foto peter grahn laxfons Vänern

Pressrelease:
Kort om Laxfond Vänern Stiftelsen Laxfond Vänern bildades år 1988 av länsstyrelserna i Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län samt de 13 kommunerna runt Vänern. Det huvudsakliga syftet är att skapa ett bra och långsiktigt fiske efter lax och öring i Vänern. Laxfonden finansierar årligen utsättning av 2-årig smolt på utvalda platser i sjön. Verksamheten leds av en styrelse på fem personer samt en vd.

Minskade utsättningar av smolt
Sedan utsättningarna av lax – och öringsmolt i Vänern startade i Laxfondens regi i slutet av 80-talet har volymen av utsatt fisk i sjön från fondens sida minskat kraftigt, från omkring 200 000 smolt/år till omkring 55 000/år under de senaste åren inklusive insamlingar från fiskeklubbar m.fl. Anledningen till minskningen är att det med dagens penningmarknad är allt svårare att få tillräcklig avkastning på Laxfondens kapital som idag uppgår till ca 23 miljoner kronor.

Fiskeguiden Tommy Nerstrand engageras som projektledare
Tommy Nerstrand med fiskegäst vänern

Laxfonden har nu via Leaderprojekt ”Lax i Vänern” engagerat sportfiskeguiden och charterskepparen Tommy Nerstrand till projektledare under två år på ca 40 procent tjänst. Tommy har 20 års erfarenhet som fiskeguide på Vänern och har även tidigare jobbat som projektledare i sportfiskeprojekt.

Tommy kommer tillsammans med Laxfondens VD Thomas Johansson att jobba med insamling av pengar för att både på kort och lång sikt förbättra lax- och öringfisket i Vänern. Vi kommer inbjuda till möten med olika intressegrupper samt förenkla för alla som vill donera pengar till ett bättre lax- och öringfiske i Vänern. De pengar som projektet samlar in kommer ”öronmärkas” enbart för utsättning av 2-årig eller 2-somrig smolt direkt i Vänern!

Målet – minst 90 000 2-åriga smolt per år!
Projektets mål är att tillsammans med privatpersoner, företag, kommuner och olika intressenter inom fisket nå en årlig utsättning av minst 90 000 2-årig smolt direkt i Vänern! ”En stor utmaning som vi måste anta för att värna Vänerns attraktionskraft som sportfiskesjö och för att säkra värdefull sysselsättning kopplad till fisketurismen runt vårt innanhav” säger Thomas Johansson VD.

Planeringsjobbet smyger igång nu i november och kommer ha full fart under andra halvan av december och under vintern.

Vi ser fram emot att träffa alla intressenter och hoppas att vårt projekt kommer tas emot positivt av alla berörda.

Bästa Fiskehälsningar!
sdr

Thomas Johansson VD Tel. 0703-474977 E-post thomas.johansson@lrfkonsult.se
Tommy Nerstrand Projektledare Tel. 0708-807222 E-post info@dalslandfishing.com

Till sidans topKoll på odlad Vänerlax

07 november 2017 kl 19:17 av Björn Blomqvist

Gullspångslax Klarälvslax Vänerlax gullspångsälven klarälven Vänern trolling björn blomqvist

Stammarna av Gullspång- och Klarälvslax kallas i dagligt tal för Vänerlax. Gullspångslaxen har sitt ursprung i Gullspångsälven och Klarälvslaxen hör hemma i Klarälven. Trots att båda älvarna sedan länge är utbyggda finns en spillra kvar av vild Klarälvs- och Gullspångslax i respektive älvar. En vildfödd Vänerlax har intakta fenor, såsom fettfenan i behåll till skillnad mot en odlad där fettfenan klippts av.

I utbyggda älvar åläggs vanligtvis kraftverksbolaget som driver anläggningarna att kompensera för bortfallet av vildfisk med odlad. Merparten av odlad Vänerlax pytsas ut i Klarälven nedströms Forshaga och finansieras av Fortum. Sättfisk som efter i snitt tre års vistelse i Vänern kommer åter till Klarälven som lekfisk. Väl där fångas de i en fälla för att sedan kramas på rom och mjölke. Efter att rommen befruktats läggs kornen i kläckbackar för vidare färd till karantän. Personal från Statens Veterinärmedicinska Anstalt håller koll på att avelsfisk och romkorn är fri från sjukdomar. Gammelkroppa Lax AB. ombesörjer det praktiska i avels- och odlingsarbetet.

Odlad Gullspång- och Klarälvslax samsas parallellt i Klarälvens nedre del. Det mest naturliga vore dock att laxstammarna hölls åtskilda i respektive ursprungsälv samt även odlades där. Men myndigheterna som bestämmer har bevisligen en annan syn på saken. Betänk att så sent som förra året (2016) offentliggjorde Sportfiskarna Värmland att lyckad lek av Gullspångslax skett i Klarälven nedströms Forshaga

Tre laxyngel undersöktes genetiskt av SLU och resultaten visade att två av ynglen var Gullspångslax och den tredje sannolikt en korsning mellan Gullspångslax och Klarälvslax->

För att få behålla en Vänerlax måste den vara minst 60 centimeter och ha klippt fettfena. Vild lax har intakt fettfena och måste ovillkorligen släppas åter även om den råkar dö i mötet med krok eller nät.

Den yttre skillnaden mellan odlad Gullspångslax som satts ut i Klarälven (Gammelkroppa Lax AB)  kontra Gullspånglaxar som satts ut i Vänern som levererats av Fiskodlingsanstalterna Sävenfors och Fengersfors är att Klarälvsgullspångarna har förutom klippt fettfena även höger bukfena kapad. Sävenfors/Fengersforslaxarna har endast fettfenan klippts. När det gäller Gammelkroppas Klarälvslaxar har endast fettfenan kapats. När Gammelkroppas laxar återvänder till Klarälven är det lätt att se skillnaden mellan Gullspångslax (fettfenan o hö bukfena borta) och Klarälvslax (fettfenan kapad), vilket i sin tur gör att de ”rätta” avelslaxarna väljs.

Som trollare är det inte lika lätt att skilja Vänerlaxarna åt. Om höger bukfena saknas på Vänerlaxen är det otvetydigt en Gullspångslax från Klarälven. Däremot om laxen endast har fettfenan kapad kan den antingen vara en Klarälvslax eller Gullspångslax. Således händer det att Klarälvslax felaktigt benämns som Gullspångslax och tvärtom då det är ytterst få personer som har ett tränat öga och kan se skillnaden. Vid årets Sunnaåträff/Mellerud hade sju av 14 Vänerlaxar kapad bukfena. Kinnekulleträffen 2017 vägdes det in 35 Vänerlaxar och sju av dessa var i avsaknad av höger bukfena, alltså sk. Gammelkroppare.

klippt bukfena gullspångslax gammelkroppa lax sävenfors fiskodling trolling vänern sunnanåträffen mellerud 2017 björn blomqvist

Till sidans topLandlaxfisket, Vättern 2017/18 kan förvänta finfiske…

01 november 2017 kl 13:42 av Björn Blomqvist

01 landlaxfiske landfiske klippfiske lax gullspångslax vättern spinn fluga rekordlaxar björn blomqvist

Ridån för Landlaxfiskesäsongen, Vättern 2017/18 har gått upp. Det trevliga i förställningen är att med största sannolikhet kommer laxarna att gå till i hyfsat antal i vinter då det sammantaget har satts ut hela 37 000 smålaxar av årskull 2014. Laxar som nu efter 1,5-2 års tillväxt i sjön bör ha antagit fångststorlek 60 centimeter och längre. Den som landlaxfiskar får se…

02 landlaxfiske laxflugor landfiske klippfiske lax gullspångslax vättern spinn fluga rekordlaxar björn blomqvis

Att man fritt får fiska Vätterlax från land beror på följande fakta. Först och främst att det fria handredskapsfisket infördes våren 1985 samt att det regelbundet har satts ut Gullspångslax i sjön.

Utsättningarna av Gullspånglax kommer dock att våren 2019 ersättas med Klarälvslax.

03 landlaxfiske landfiske klippfiske lax gullspångslax vättern spinn fluga rekordlaxar björn blomqvis

De regelbundna utsättningarna av Gullspångslax inleddes 1959, med det var först i slutet av 1980-talet som landlaxfisket började få fotfäste bland hugade spösvingare. Klipporna vid Omberg samt sträckan Hästholmen och söderut till Ödeshög var först ut. Platser som ännu denna dag är de allra bästa, åtminstone på Östgötasidan. En av de allra första storlaxarna som drogs upp från land var en 12,3-kilos från den 8 oktober 1990. Fångstplats lär ha varit klipporna norr om Ödeshög.

Att de strandnära vattnen norr om Ödeshög vid Öninge är heta präntades med besked fast på landlaxfiskets historieblad i december 1997, då världens hittills tyngsta insjölax (20,4 kg) fångades. Dagen då det begav sig var söndagen den 21 december 1997. Fångstmannen Dennis Gustavsson svingade då ut dupp och hemmaknutna tubfluga, typ spigg över Vätterns vattenvidder. Flugan som bedrog jättelaxen var bunden på plaströr, klädd med mylarslang i pärlemo, vinge av svart gethår samt dressad med några grönt glänsande strån med flash.

När det gäller ”hot spots” på Västgötasidan av innanhavet ligger merparten norr om lillbyn Granvik. Platser som Sjömarken, Gräddhyllan, Namnlösa skäret och Mellbo-ön är heta. Mängden lax som dragits upp här kan räknas i ton. Området besöks förutom av klippfiskare även av flugfiskande flytringsfiskare. Här finns kobbar och skär som passar guppande ringfiskare perfekt. Även platser söder om Granvik såsom Klangahamn och Nyttorp är heta fiskesträckor.

rekordlax vättern tubfluga laxflugor vätterlax landfiske gullspångslax outdoor björn blomqvist

Så här gick det till då de tre tyngsta laxarna via metoderna dupp/tubfluga, flugspö och flytring fångades->

Till sidans topHög tid att fånga leköring digitalt!

29 oktober 2017 kl 07:44 av Björn Blomqvist

01 vätteröring leköring öring insjööring lekfisk lekgrop björn blomqvist

02 vätteröring leköring öring insjööring lekfisk lekgrop björn blomqvist

03 vätteröring leköring öring insjööring lekfisk lekgrop björn blomqvist

Senaste tidens regn har fått Vätterbäckarna att flöda, vilket har gjort att lekmogen insjööring i mängd forsat upp åar och bäckar för lek. Det är om senhösten som öringen leker i tillrinnande vattendrag runt sjön. Öringen har ökat under senare år. Främsta orsaken är att sedan i början av 1980-talet har restaurering och biotopförbättrande åtgärder gjorts i många av dessa bäckar. Exempelvis att vandringshinder tagits bort, öringtrappor/omlöp byggts och mer lekgrus lagts ut. Arbeten som gjort att öringen i dagsläget har fått längre och bättre strömsträckor att leka på. Leken sker i hård ström över grusbotten. Honan gräver lekgropar där äggen portioneras ut och som sedan befruktas av hannen. En öringhona lägger cirka 1500 ägg per kilo kroppsvikt. Kläckningen sker på våren. Då näringen i gulesäcken är förbrukad ger sig det nykläckta öringynglet ut i vattnet efter föremål som kan vara matnyttiga, typ sländlarver och kräftdjur som driftar med strömmen. Detta första levnadsstadium i strömmande vatten är vanligen två år.

När tiden närmar sig för utvandring ut i sjön ändras fiskens färg från att ha varit mörk skyddsfärgad till att bli mer blank och smoltifieras. Därefter ger fisken sig ut till sin tillväxtmiljö som i detta fall är Vättern. Öringen blir nu en kringvandrande rovfisk som efterhand byter insektsdieten mot fiskföda. Silverblank och med ett glest mönster av kryssformade fläckar på sidorna, sveper den fram i vattenmassorna i jakt efter föda. Efter två till tre års tillväxt ute i djupet, blir öringen könsmogen och vänder åter till födelsebäcken för att föra sin art vidare. Cirkeln är sluten.

04 vätteröring leköring öring insjööring lekfisk lekgrop björn blomqvist
Faller regn hoppar öring! Ett naturens skådespel inramat av höstfärgernas prakt som förslagsvis kan fångas digitalt.