Årskull 2010 orsaken till laxasuset i Vättern 2013

Hela horder med spöslitare har senaste månaderna från land alternativ gungande flytetyg fångat Vätterlaxar i mängd. Fisketrycket har varit och är hårt och exempelvis söndagen 29 december 2013 hade dussinet fullt med trollingbåtar utgått från Granviks hamn. Till detta kan läggas att strandsträckan i området från Klangahamn, Granvik, Sjömarken till Mellboön hade drygt ett femtiotal landfiskare fattat posto på klipporna. Senaste tidens goda fångster från klipporna runt sjön och ute på vida vattenvidder har i ordets rätta betydelse orsakat ett laxasus av sällan skådat slag. Aldrig tidigare har så många Vätterlaxar ”lagts ut på nätet”, typ bloggar, FB och instagram som i år. Foton på fulla baljor med laxar är vardagsmat. Men hur länge till? Laxfisket i Vättern är helt beroende av regelbundna, tillika lyckade utsättningar av smålaxar och storleken på utsättningstalen är den yttersta gränsen på återfångsttalen. Det går helt enkelt inte att dra upp fler laxar än vad som satts ut.

Här följer fakta om upprinnelsen till senaste tidens mängdfångster. Det var en gång…
smålaxar som kläcktes våren 2010. En första laddning av nämnda kull, närmare bestämt 13 200 stycken sattes ut som tvåsomriga den 18 oktober 2011. Av 2010:orna fanns ytterligare 11 400 sättfiskar kvar på odlingen, vilka cirka ett halvår senare, den 9 maj 2012 sjösattes som tvåårig fisk. Sammantaget gör det 24 600 sättfiskar hämtade från samma årskull och med dunder och brak i stort sett samtidigt gick in i fisket höst/vinter 2013. Bevisligen har det ingen större betydelse om den tvåsomriga fisken får friheten ett halvår tidigare än syskonskaran, den som är kvar i odlingen,  som sedan sätts ut som tvåårig på våren.

Till kullen år 2010 kan dessutom, med lite god vilja, ytterligare 8 400 tvåsomriga (kläcktes våren 2011) räknas in. Dessa sattes ut hösten 2012 och många av de sk. 11:orna har i dagarna även de börjat ingå i fångsterna efter att ha vistats dryga året i sjön nu nått minimåttet 60 cm. Hela 33 000 fiskar har således satts ut under cirka ett år – hösten 2011 till hösten 2012. Detta är svaret varför laxfiskefångsterna i spannet 60-75 cm senaste tiden varit så makalöst givande..

Framtidens fiskafängen, alltså nästa höst, baseras däremot på ett avsevärt mindre utsättningstal än de tidigare nämnda. Ynka 7 000 sättfiskar sattes ut i Vättern 2013, vilka levererades av Fengersfors Fiskodling. Till det ringa utsättningstalet ska läggas att årets kassprov dessutom uppvisade några procent dödlighet. Däremot har de tre tidigare utsättningarna (33 000 fiskar från Sävenfors Fiskodling) som är grunden till dagens laxasus, enligt kassprov visat på 100 procents överlevnad!! I Vättern är det tillåtet att sätta ut 20 000 smålaxar/år. Vad Sportfishing News erfar finns inga måsten att fisken som sätts ut måste vara av skilda årskullar. Nej, 20 000 sättfiskar per kalenderår är tydligtvis vad som gäller. Finessen med att sätta ut fisk av samma årskull, dock med ett årsskifte emellan, gör att kan man så att säga kan skynda på återfångsterna, speciellt om utsättningstalen dessutom varit maximerade. Verklighetens fångstrapporter från i höst/vinter talar sitt tydliga språk att utsättningarna varit lyckade. Hur gör man då för att hålla återfångsterna någorlunda uppe även om utsättningstalen sjunker? Förslagsvis kan man väcka förslaget att minmåttet ska sänkas till 50 cm. På så vis kommer fisken snabbare in i fisket då det i runda slängar bara tar drygt ett halvår efter utsättning för laxen att bli 50 cm.

Citat hämtat från Länsstyrelsens hemsida;
”Länsstyrelserna har under 2013 därför föreslagit att minimimåttet på lax minskas från 60 till 50 cm. Förslaget har förankrats med fiskets organisationer i Vätternvårdsförbundets Samförvaltning av fisket i Vättern. Förslaget ska inom kort skickas in till Havs- och vattenmyndigheten som är den myndighet som fattar beslut om regelverket. När en sådan regelförändring skulle kunna träda i kraft är mycket oklart. En lax på 60 cm väger ungefär dubbelt så mycket som en på 50 cm och behöver äta en stor mängd bytesfisk för denna tillväxt. Genom att minska minimimåttet och fånga fisken tidigare uppehåller sig laxen kortare tid i sjön, äter mindre innan den tas upp och förväntas därför påverkan på bytesfiskarna minska. Åtgärden förväntas samtidigt innebära att fler av de utsatta laxarna kommer att fångas medan det sammanlagda uttaget/återfångsten av lax räknat i kilo förväntas minska något”.