Faller regn kommer öring…

I Vättern fanns där en gång i tiden en unik stam av storvuxen öring som i folkmun kallades för Vätterlax. Dessa stora öringar nådde ofta vikter på 10- 15 kilo. Rekordet är en öring på hela 23 kilo från Motalaviken, vilket är en av de högsta svenska kända noteringarna. Tyvärr utrotades ”de stora” år 1918 genom att dess lekström, översta delen av Motala Ström överbyggdes. Nu för tiden finns endast en småvuxen stam (medelvikt 1,5-2 kilo) av öring kvar i Vättern. Men, den stammen är inte mindre intressant och kommersiellt viktig för sport- och yrkesfisket för det.
Yrkesfiskarna rapporterade att de 2012 ilandförde cirka sex ton öring. Antal ton öring som fångades av sport- och fritidsfisket är okänt då nämnda aktörer är undantagna att rapportera sin fångst.

Det är nu om senhösten som öringen leker i tillrinnande vattendrag runt sjön. Öringen har ökat under senare år. Främsta orsaken är att sedan i början av 1980-talet har restaurering och biotopförbättrande åtgärder gjorts i många av dessa bäckar. Exempelvis att vandringshinder tagits bort, öringtrappor/omlöp byggts och mer lekgrus lagts ut. Arbeten som gjort att öringen i dagsläget har fått längre och bättre strömsträckor att leka på.

Faller regn kommer öring
Då höststormarna sätter Vätterns vattenmassor i gungning, då söker sig lekfärgad öring in mot land där lekbäcken mynnar ut i sjön. Där, alldeles utanför bäckmynningen simmar de sedan av och an i flera dygn och liksom ”sniffar” på bäckvattnet innan själva lekvandringen upp i bäcken sker. Så helt plötsligt, som på en given signal, oftast i skydd av mörkret tar de ”språnget” upp i bäcken. Fisk efter fisk simmar, hoppar och kravlar sig upp i bäcken, som vid den här tid en på året håller en temperatur på runt sex grader. Det plaskar och plumsar då revirstrider avgörs om vilka fiskar som ska få lägga sin rom respektive mjölke på den bästa lekplatsen.

Leken sker i hård ström över grusbotten. Honan gräver lekgropar där äggen portioneras ut och som sedan befruktas av hannen. En öringhona lägger cirka 1500 ägg per kilo kroppsvikt. Kläckningen sker på våren. Då näringen i gulesäcken är förbrukad ger sig det nykläckta öringynglet ut i vattnet efter föremål som kan vara matnyttiga, typ sländlarver och kräftdjur som driftar med strömmen. Detta första levnadsstadium i strömmande vatten är vanligen två år.

När tiden närmar sig för utvandring ut i sjön ändras fiskens färg från att ha varit mörk skyddsfärgad till att bli mer blank. Därefter ger fisken sig ut till sin tillväxtmiljö som i detta fall är Vättern. Öringen blir nu en kringvandrande rovfisk som efterhand byter insektsdieten mot fiskföda. Silverblank och med ett glest mönster av kryssformade fläckar på sidorna, sveper den fram i vattenmassorna i jakt efter föda. Efter två till tre års tillväxt ute i djupet, blir öringen könsmogen och vänder åter till födelsebäcken för att föra sin art vidare. Cirkeln är sluten.

Fiska, fånga & fotografera

Om Catch & release ska fungera till fullo så måste man lära sig de rätta handgreppen och iaktta och överväga de lokala förutsättningarna som gäller för dagen och stunden.
Visste du att om man vårdslöst lyfter upp en fisk ur sitt våta element kan den få skador på inälvor och skelett. En fisk är mer eller mindre viktlös i vatten och således helt perfekt anpassad till ett liv i vätska.

Säg Stéenson det räcker…

Som trollingfiskare, åtminstone om man tävlar i släpfiske på V-sjöarna Vänern och Vättern, så har man alltid vid något tillfälle träffat på tävlingsledare Sten-Gunnar Stéenson från Mariestad. Så sent som i oktober 2014 agerade nämnde herre tävlingsledare för Sunnanåträffen, Vänern som är Sveriges äldsta trollingträff och genomfördes för 30.e gången. Närmast på tur att agera tävlingsledare i trolling blir Laxcup Vättern 6 & 7 december med utgång Karlsborg. Den gode Steénson är en ideellt hårt arbetande sportfiskare i trollingfiskets tjänst.

Även om man inte mött Sten-Gunnar personligen har man säkert hört talas om färgen ”Stensson” som finns uppmålad på allehanda fabrikat av beten.
Varför färgen kallas ”Stensson” har sin upprinnelse fredagen den 26 September 1990. Det var då som Sten-Gunnar Stéenson av en händelse inhandlade en ”laddning” Bomber 15A i den då helt nya färgen PBC.

Dagen därpå, alltså den 27 september 1990 skulle det trollas vänernlax. Inledningsvis gick fisket på sparlåga, men framåt lunchtid då båten tuffade fram nordost om Djurö högg dagens första fisk. Tre timmar senare hade hela åtta blanklaxar fångats. Notera, detta var innan fångstbegränsning om tre lax- eller öringar fiskare/dygn infördes i sjön. Sex av fiskarna hade gapat stort över Bomber 15A PBCR. Vilken start!

Nya PBCR:are införskaffades genast. Leif Engström, LEF Sport & Marinprodukter AB som var importör av Bomber i Sverige informerades om PBCR-färgens dragningskraft på vänernlaxarna. Leif berättade i sin tur att ”stensson” haft makalös framgång med PBCR i linändan. Men, PBCR hur kul låter det? Det var helt enkelt lättare att säga Stensson då PBCR åsyftades. Så från och med den dagen räcker det med att säga ”stensson” så vet ”alla” vilken färg som menas.

Inledningsvis var det bara Bomber som fanns att tillgå i stenssonfärgen. Dock tog det inte lång tid förrän den mycket populära ”pluggen” Tomic också fanns i Stensson. Och på den vägen är det än i dag. I ärlighetens namn ska berättas att bomber-originalet ”prickades” av Steénson med röda och svarta fläckar. Något som både Bomber och Tomic missat.

En signerad Stéenson
Den inom trollingsvängen under senare år mycket populära Strike Pro vobblern finns även den i stensonfärgen med prickar och allt. Fiskekändisen Sten-Gunnar Stéenson har som ”lök på laxen” satt sin namnteckning på betet för att så att säga intyga äktheten. Så numera går det att köpa sig en signerad Sten-Gunnar Stéenson Strike Pro-vobbler. En gång i tiden fanns det ett reklamuttryck som löd; ”säg Algots det räcker”. Ett uttryck som jag här och nu ändrar till; ”säg Stéenson det räcker”.

Lag Färgelanda/Tiger tog guld i Sunnanåträffen 2013

Tävlingsdag tre av Sunnanåträffen 2013 blåste inne. Årets upplaga av Sveriges äldsta trollingtävling blev därför bara två tävlingspass kort, halvdag fredag och heldag lördag. Väder och vind är något som en förståndig tävlingsledning med ansvar tar i beaktande. Hellre en avblåst tävlingsdag för mycket än ett ivägsänt startfält med eventuell allvarlig olycka som följd. Sunnanåträffens tävlingsledare Sten-Gunnar Steénson, med mångårig erfarenhet av trollingtävlingar, är en sk. försiktig general. Fisk fångades dock och sammantaget vägdes det in 91 lax/öring fördelade på 37 båtlag av 67 anmälda. Team Färgelanda/Tiger knep segern via sex fiskar. Sportfishing News lyfter på fiskesmäcken.

Som ”lök på laxen” vid årets Sunnanåträff underhölls deltagarna lördag kväll av göteborgaren Jan ”Mr Trolling” Olsson med ett diabildspel från gamla tider av Sunnanåträffen.
Svensk trollinghistorias vagga, åtminstone i tävlingsform har sin upprinnelse här. Årets upplaga av Sunnanåträffen var den 29:e. För den som inte vet kan berättas att det är Jan Olsson som författat den fullspäckade ”Den stora boken om trolling”. Jan tillhör pionjärerna inom svensk trolling. Ytterligare trivsamma tongångar i samband med 2013 års Sunnanåträff var att via skilda jippon håvades det in i runda slängar 16 000 kronor till inköp av smolt.

Se Vänerblänket för ytterligare info från Sunnanåträffen

Abu Garcia Pike Open, Västervik i mål

75 taggade gäddfiske-team har i dagarna två (fredag o lördag) med utgång Västervik utkämpat Abu Garcia Pike Open. Gäddfiske är populärt, vilket mängden deltagande sk. gäddexperter visar. Tävlingens längsta gädda, en 112 cm knep Claes ”Svartzonker” Claesson. Nämnde herre är Abu:s senaste frontfigur inom gäddfiskesvängen, vilket visar att Abu har fingertoppskänsla att knyta upp rätt man på rätt plats. Lag Spöböj 1 tog guld via 443 cm gädda. Silverlaget mätte in 441 cm och bronsgrabbarna 436 cm.

Se FishEco Live prisutdelning