Författare: Bjorn

Jullaxen 2019 tyngsta fisk – en Gullspångslax på 8,40 kilo

Jullaxen 2019 med ”nya” för i år hemmahamn Askeviks Camping, Vänern kunde 14 team av 22 startande sammantaget väga in 23 blankfiskar.

Andreas och Johan i Team Rocco, Mariestad tog storslam – lagseger samt – nytt för i år – dessutom titeln laxkung. Duon tog lagsegern via en 4,38-kilos öring plus två (6,34 kg o 8,40 kg) Gullspångslaxar. Gullspångslaxen på 8,40 kg blev tävlingens tyngsta fisk. Fångstmannen Andreas utnämndes därför till Laxkung. Brommö NV och fiske med löjor trädda i gröna skallar var vinnartaktiken

Se artikel rätt storlek på löjan i passande skalle->

Trippelhugg på öring gav silver
Team Willgård snöt silverplatsen via ett trippelhugg på öringar. Prickfiskarnas vikt var 3,20 kg, 3,22 kg och 4,4 kg. Plast- och plåtbeten gav hugg.

På tredjeplats kom Team Rini med tre insjölaxar (2,74 kg, 3,68 kg o 3,75 kg) fångade på löja.
Team Borgs Motor, 2018 års segrare blev i år fyra med fångst av två laxar som tillsammans vägde 8,88 kg.


Trollingfisketävlingen Jullaxen som fr.o.m. förra året (2018) arrangeras av Närkes Trollingklubb fanns 24 båtlag antecknade på startlistan. Tävlingen har bantats till att vara en klubbtävling som kryddats med ett och annat speciellt inbjudna båtlag.

Askevik Vänern – ny hemmahamn 2019
Tävlingen avgjorde lördag 14 december med ut- och målgång Askeviks Camping, Vänern. Startavgift 500 kr/lag. Bästa båtlag premierades med fyra tusen kronor samt pokal. Silverlaget fick 2 000 kr och trean tusen spänn. Tävlingens lax/öring-kung, alltså den som fångade träffens tyngsta blankfisk kammade hem 4 000 kronor. Tävlingsledare, tillika ordförande i Närkes Trollingklubb är Peter 88:an Jansson.


Vänern, sedan Vättern och nu Vänern igen
Jullaxens första upplaga arrangerades 2006 med hemmahamn Baggerud, Vänern. Åtta Jullaxar genomfördes från Baggerud. Åren 2015 t.o.m. 2018 var det Vättern, Granvik som gällde. Minskade återfångster av Gullspångslax i Vättern (2018 36 båtar o tre invägda laxar) har fått klubbledningen i Närkes Trollingklubb att ta steget över till Vänern igen.


VÄNERN
2019 Askevik Vänern Vinnare Team Roccko
2019 Askevik Vänern (nytt för i år) Laxkung Andreas Hagström

VÄTTERN
2018 Granvik Vättern Vinnare Borgs Motor->
2017 Granvik Vättern Vinnare Team Nydalen->
2016 Granvik Vättern Vinnare Borgs Motor->
2015 Granvik Vättern Vinnare Team Nollkoll->

VÄNERN
2014 Baggerud Vänern Vinnare Arto/Eldabutiken
2013 Baggerud Vänern Vinnare No Shit On The Dragon
2012 Baggerud Vänern Vinnare Full frys

2011 Baggerud Vänern Vinnare Pike 2000
2010 inställt
2009 Baggerud Vänern Vinnare King Size

2008 Baggerud Vänern Vinnare Sportfiske Akademin Forshaga
2007 Baggerud Vänern Vinnare Pill & Pull
2006 Baggerud Vänern Vinnare Borgs Motor

”Fria” kräftfisket i Vättern begränsas 2020 till tre veckoslut

Pressmeddelande; ”Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har skärpt reglerna för signalkräfta, vilket är ett krav enligt EU-gemensamma regler för att fortsatt kunna fiska arten i Sverige. Reglerna gäller fiske, transport och försäljning av signalkräfta inom ett nytt hanteringsområde. Reglerna justerar även allmänhetens fiske i Vättern från fem till tre helger och fångstbegränsning införs. Dessutom införs ett minimimått på 10 cm vid fångst i hela landet. De nya reglerna gäller från den 1 januari 2020”.

Läs pressmeddelandet här->>

Vättern – Sverige mesta kräftfiskesjö
Vättern är den sjö i Sverige som det fångas allra mest signalkräftor. Det var i slutet av 1960-talet som signalkräftan introducerades i innanhavet. Under 1700-talet ska det faktiskt funnits flodkräftor i Vättern. ”Hwilka är wäl stora, men mycket magra” Redan i mitten av 1800-talet saknades de.

Signalkräftans framfart i Vättern är sedan mitten av 1990-talet väl känd. Det för allmänheten sk. fria kräftfisket som varit fem veckoslut i augusti/september har satt sjön på svenska kräftkartan med eftertryck.

Hav och Vatten inför dock nya regler 1 januari 2020 och begränsar det ”fria” kräftfisket i Vättern till tre veckoslut samt att fångstmängden i fisket begränsas till 60 kräftor per fiskare och dygn.

Yrkesfisket fångster i Vättern uppgavs 2018 till 102 ton. (2019 års siffror ännu inte publicerade) Hur stora fångsterna är gällande ”fria fiskare” är oklart då krav på fångstrapport inte finns.

Laxcup Vättern 2019, Karlsborg

Laxcup Vättern 7 & 8 december 2019, Karlsborg genomfördes bara en tävlingsdag av två planerade. Lördag 7 december gick helt enligt planerna, men söndag 8 december blåste inne. Av 47 föranmälda båtlag kom 37 team till kaptensmötet lördag morgon. Starten gick kl.08.00 och en handfull av teamen drog över till andra sidan sjön, alltså till Östgötasidan. Rykten hade gjort gällande att sträckan Borghamn, Anudden, Stocklycke till något söder om Hästholmen huserade en och annan bitvillig Gullspångslax.

Karlsborgsbon Magnus ”Mamo” Persson Laxkung 2019
Team Mamo/Tedde sjösatte sina drag utanför Hästholmen för vidare färd söderut. Att de valde just detta område härleds till tips från fiskevänner. Spön riggades och beten häktades fast i linspetsarna. På en av strängarna vickade en Strike Pro 9,5 cm Grön UV vobbler. Dagens första hugg föll när spö nio tacklats. Det blev så att säga Strike omgående. Kapten Magnus ”Mamo” Person greppade spöt och fick gå sig en dust mot yster blankfisk. Det var bra tryck i grejorna ända in i håven hanterad av teamkamrat Tobias ”Tedde” Örlin med den äran. Av fiskens längd och kondition att döma uppskattades dess vikt till styva 7 kilo. Givande fiskefart var 2,2 knop och vattentemp 6,6 grader. Fanns det en lax kan det finnas flera! Grabbarna körde därför vidare i området. Ytterligare ett tjong i strängen blev det innan hemgång. Denna gång var det Tobias tur att spöa upp lax in i rymningssäkert håvgarn. Mr Mamo håvade galant och tävlingslax nr. 2 var ett faktum. Tvåan högg på en liten Alfa sked från Gladsax. Laxarna visade sig väga exakt 4,41 kg (67 cm) och 8,09 kg (80 cm), vilket visade sig räcka till en andra plats i årets upplaga av Laxcup Vättern.

Klirr i trollingkassan
För sin framskjutna silverplats premierades Magnus & Tobias med 8 000 kronor. Som om inte detta vore nog så blev Magnus ”Mamo” Persson dessutom årets laxkung via sin 8,09-kilos Gullspångslax. Färgbutiken Colorama i Tibro (Bernt-Ove Sandsjö med sönerna Gustav och Erik) hade inför Laxcup Vättern utlovat att årets Laxkung skulle få en krona grammet för tyngsta firren, vilket plussade på Magnus konto med 8 090 kronor. Team Mamo/Tedde kammade således hem sammantaget 16 090 kronor för sin fångst av 12,5 kilo lax, vilket omräknat blir 1 287 kr/kg.
Se komplett lista på alla Laxkungar 1991-2019->

Team Bertan/Lowrance årets vinnare
Team Bertan/Lowrance från Tibro hade likt Mamo & Co ställt lördagsfärden till andra sidan sjön. Bertangubbarna blötlade dock sina beten klippnära Omberg vid Stocklycke. Lag Bertan med tilläggsnamnet Lowrance (de har ett samarbete nämnda elektronikföretag) består av Pappa Bernt-Ove Sandsjö med sönerna Gustav och Erik samt Tomas Borg. Nämnda kvartett är sedan tidigt 2000-tal ett rutinerat, väloljat trollingteam med ett flertal tävlingsframgångar i både sött och salt vatten.


Guld till Tibro, igen!
Senast Bertan & Co toppade Laxcup Vättern var 2016 då de knep segern via sex laxar som sammantaget vägde 29,1 kilo. Två år dessförinnan, alltså Laxcup Vättern 2014, blev Tomas ”Team Bertan” Borg Laxkung med en 7,53 kilos Gullspångare. I år var lagets mål att ånyo ta hem totalsegern. De lyckades, häftigt. Laxarna som gav laget segern vägde 2,95 kg (66 cm), 3,44 kg (67 cm) samt en 70-centimers med vikt 4,44 kilo. Bilden nedan visar fyra beten – vobblern till vänster är en green/perch 8 cm Conrad – har utgått ur sortimentet tidigt 2000-tal och är extremt eftertraktad av initierade Vättertrollare. Övriga beten är Alfa sked, Gladsax och Toby 15 gr. Fångstplats var utanför Västra Väggar, Omberg. som lockade till hugg, tre laxar hamnade i baljan och den fjärde slapp loss. Sammantagen vikt på silverglänsande fiskar som förvandlades till guld noterades till 10,83 kilo (Mamos två laxar vägde 12,5 kg) som poängmässigt (inte viktmässigt) gav segern med ynka 3,5 poäng till godo. Wild Water Fishing AB, Åkersberga sponsrade tävlingen med 10 000 kronor till guldgossarna.

Det lax för lag Sjönäs
På tredje plats i Laxcup Vättern 2019 kom Team Sjönäs från Mölltorp. Nämnda lag åkte inte över till andra sidan sjön. Nej, de satsade på närliggande hemmavatten utanför Karlsborg. Skedar fiskade över bottendjup 10-20 meter resulterade i två (3,54 kg och 5,86 kg) granna Gullspångslaxar. Så sent som Laxcup Vättern 2018 knep laget fjärde plats. Årets hedrande bronsplats gav förutom prylar att kånka hem även 6 000 kronor på kontot. Totalt delades det ut 39 090 kronor i prispengar till de sju lagen som vägde in fisk. Totalt 11 laxar på vågen som tillsammans vägde 51,91 kilo, vilket i prispengar blir 768 kr/kilot.

Ynka sju båtlag av 37 startande vägde in lax

Sammanfattningsvis kan konstateras att årets upplaga av Laxcup Vättern rent fångstmässigt lax per deltagande lag (0,30 lax/båt/dag) är ett katastrofalt dåligt fångstresultat, måhända det sämsta någonsin, åtminstone enligt mina taffliga beräkningar. Undertecknad (Björn Blomqvist) har närvarat vid alla 25 st. genomförda Laxcup Vättern sedan starten 1991 och dokumenterat, typ fotat lax, resultatlistor, gjort intervjuer med trollare och arrangörer mm. Har således på nära håll följt tävlingens uppgång och fall. ¤

Trenden har varit tydlig senaste åren med allt färre firrar på vågen i förhållande till ansträngning. Trollingfiskarna är dock ett segt släkte och ger sig inte i första taget, men hur länge till orkar de köra bom? Notera att dagens trollare är mycket skickligare att leta rätt på samt fånga fisk än förr. Till sin hjälp har dagens trollare tillgång till förfinade redskap, sjödugligare snabba båtar, toppmodern elektronik samt i realtid ta del av blixtsnabba rapporter på nätet var fisket är bra osv.


¤ Laxcup Vättern mest fångstgivande tävling genomfördes 2002. Hela 159 laxar med medelvikt 5,24 vägdes in. Fyra av de 159 laxarna passerade 10-kilosstrecket. Tyngsta laxen vägde 12,02 kilo. Dessutom vid träningsfiske ett par dagar innan 2002 års batalj klippte ett tyskt team till med en på 12 kilo prick och ett finsk lag med en 12,35-kilos blanking

Var är laxarna?
Om det skulle finnas gott om vuxen lax i Vättern vore fångsttalen högre än dagsaktuella 0,30 st/båt/dag, var så säkra. En gnista hopp tändes söndagen den 1 december 2019 då sjön tullades på en trollad 12,3-kilos Gullspångslax fångad utanför Axstål. Ett storfiskehopp inför årets Laxcup Vättern, vad bra. Betänk att så sent som i närtid 2017 och 2018 har det satts ut snudd 40 000 små Gullspångslaxar i Starbäcks hamn som ligger i sydvästra delen av Vättern. Laxar som i dagsläget gott och väl borde vara inne i fisket och generera tusentals med ryck i spöna, men icke.

Länsstyrelsen i Jönköping har svaret!
Vad beror de allt sämre återfångsterna på? Svaret på frågan ges i Länsstyrelsens artikel – Varför utsättningar av lax i Vättern? av Daniel Rydberg, Fiskerikonsulent i Jönköping.

Citat: ”Riktigt låg återfångst beror med all sannolikhet inte på utsättningsplats utan på utsättningsmaterialets kvalitet”.

Önskar med eftertryck påpeka att ovanstående klarspråk är författat av Fiskerikonsulent Daniel Rydberg i Jönköping. En myndighetsperson som med största sannolikhet vet vad han skriver samt som ”lök på laxen” publicerat rönen till allmänhetens skärskådande ögon.

Laxcup Vättern vid vägs ände?
Avslutningsvis; blir det någon framtida Laxcup Vättern, Karlsborg? Inför årets upplaga av Laxcup Vättern var arrangörsstaben på helspänn om det över huvud taget skulle komma några deltagare med tanke på de usla fångstrapporterna senaste året gällande lax. Lojaliteten bland trollare att stötta Laxcup Vättern var dock påtaglig då hela 47 båtlag betalade i förskott in sina anmälningsavgifter. Att ställa upp en eller flera gånger utan att stolt få kånka fram lax till vågen är i längden ohållbart. Där är vi nu. Är Laxcup Vättern Karlsborg vid vägs ände? Fritt fram för egna funderingar.

Team Tess, Sthlm fångade 12,3-kilos Gullspångslax i Vättern

Att betvinga en välväxt Gullspångslax på spö är något som de allra flesta insjötrollare drömmer om. Senast i raden att ha fångat en drömfisk är Joakim ”Team Tess” Nilsson, Sthlm.

Tillsammans med fiskekamrat Urban Lindberg utgick de den 1 december 2019 från Granviks hamn, Vättern. Inledningsvis fiskade de klippnära. Ingen lax behagade dock nappa, trots att de såg ett och annat misstänkt laxvak i deras närhet. Färden gick vidare ut mot vida vidder utanför Axstål. Vattentempen noterades till 7,5 grader och de tio betena bakom båten släpades fram i 2,2 knops fart.

På en av linorna satt en ytligt fiskad Strike pro 9,5 cm i färg 905G fastknuten. Plötsligt, vid 12.00-hugget löste spöt med den på cirka 30 m linlängd bakom styrbord pulka framdragna Strike pro-vobblern. Hugget var ganska sävligt och tydde inte på att det var en storlax som nappat. Joakim greppade spöt och vips tömdes rullen på cirka 20 m lina i ett första utras. Av tyngden i spöt att döma bör fisken i djupet vara hyggligt stöddig, resonerade grabbarna.

Radarparet Joakim och Urban är sedan många år ”fenor” på att ha betvingat åtskilliga östersjölaxar av grov kaliber. Men aldrig tidigare hade de känt tyngden av en fet Gullspångare som nu. Rutinerat drillades fisken in mot båten. Det var lättare sagt än gjort då fisken gång efter annan sökte komma loss från stingande trekrok. Redan vid första försöket nätade Urban fisken. Den är stooor utropade herrarna unisont när de skådade den i närbild. Gullspångslax 12,3 kilo vägd på landbacken och måttad till 99 cm prick. Att vara laxfiskare är en sak, men att vara storlaxfångare är en helt annan grej. Grattis till fångsten.

Laxutsättning – Varför utsättningar av lax i Vättern?

Laxutsättning – Varför utsättningar av lax i Vättern?
Så lyder rubriken på en artikel som hösten 2019 publicerades på Länsstyrelsens hemsida vattern.org–> Daniel Rydberg, Fiskerikonsulent i Jönköping har författat/sammanställt artikeln och ger en historisk tillbakablick samt förklarar dagsaktuellt läge. Det har uppenbarligen hänt en hel del sedan de regelbundna utsättningarna av smålaxar i Vättern drog igång för i runda slängar 60 år sedan.

Nya tag togs 2015
En viktig händelse i modern tid är att sedan 2015 har ansvarsfördelningen mellan intressenter, organisationer och myndigheter tydliggjorts, vilket bör räta ut eventuella frågetecken bland fiskare i gemen samt hos fisk- och naturintresserade i allmänhet. Även orsaken att återfångsterna av lax i dagsläget inte återspeglar utsättningstalen förklaras också. Visserligen inte en vetenskaplig förklaring, men väl en sannolik sådan.

Citat;
Länsstyrelsen ger tillstånd, beviljar medel samt deltar i kontrollerna av fisken.
Sportfiskarna är huvudman och ansvarar för det praktiska genomförandet av utsättningarna samt genomför delar av kontrollerna.
Mer lax i Vättern arbetar för att genom insamling och fördelning av medel ge förutsättningar för utsättning av så mycket lax som möjligt i Vättern.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bidrar med biologiska råd bland annat gällande huruvida laxens närvaro påverkar Vätterns värdefulla ekosystem.
Fiskodlarna ansvarar för att leverera utsättningsfisk av god kvalitet.


Varför Sportfiskarna och inte Länsstyrelsen?
Citat;
”Länsstyrelserna var i många år huvudman för utsättningarna men ansvarsfördelningen ändrades 2015 då Sportfiskarna tog över ansvaret för utsättningarna. Bakgrunden var att länsstyrelserna ville renodla sin roll som myndighet samtidigt som Sportfiskarna såg arbetet som ett sätt att stärka sitt arbete med att gynna sportfisket i Vättern”.

– Sportfiskarna har således sedan 2015 till dags dato skött sin uppgift som huvudman helt enligt ansvarsfördelningen och fixat sättfisk till Vättern. Sportfiskarna med Peter Belin i spetsen (2015-2019) har således jobbat hårt och resultatet av deras slit och släp kan utläsas i antal sättfiskar som sjösatts. Åren 2015-2018 sattes det ut 76 958 Gullspångslaxar och 18 900 Klarälvslaxar 2019–>, vilket sammantaget blir 95 858 sättfiskar. Det gör ett snitt på 19 171 sättfiskar/år. Som mest är det tillåtet att sätta ut 20 000 sättfiskar (insjölax) årligen.

Länsstyrelsen har även de fullgjort sin uppgift genom att ha gett tillstånd till utsättningarna samt beviljat medel mm. MLiV har via insamlade medel i skepnad av hundratusentals kronor bidragit till att spä på smoltkassan. Att SLU gjort sitt i sammanhanget kan förutsättas.

Vad Fiskodlarna anbelangar har de bevisligen levererat sättfisk, vilket kan avläsas i antalet sättfiskar som spolats ut i sjön sedan 2015. Starbäcks hamn som är belägen i Vätterns sydvästra del är platsen där alla de 95 858 sättfiskarna sjösatts. Följdfråga. Vilken plats är Vätterns bästa utsättningsplats? Daniel Rydberg skriver följande.

Citat;
”Återfångsten är dels ett mått på överlevnad och dels ett mått på tillväxt. Riktigt låg återfångst beror med all sannolikhet inte på utsättningsplats utan på utsättningsmaterialets kvalitet”.


– Laxutsättningar är en färskvara och största delen som är ”inne” i fisket i nuläget (läs december 2019) härrör från 2017 och framförallt 2018 års utsättningar. Senast snabbväxande Gullspångslax (tvåårig fisk) sattes ut i Starbäck skedde våren 2018 och levererades av EM-lax (15 400 st.) och Källefall Fiskodling (4 600 st.)

 Maxad utsättning av Gullspångslax så sent som 2018–> och ändå är återfångsterna sparsmakade! Trollare och kustfiskare undrar, typ vad de allt sämre återfångsterna beror på, egentligen. Kan en av orsakerna till de sviktande återfångsterna vara valet av utsättningsplats? Länsstyrelsens svar på frågan är glasklar. Citat; ”Riktigt låg återfångst beror med all sannolikhet inte på utsättningsplats utan på utsättningsmaterialets kvalitet”.

Sänka minimåttet alt. minska utsättningsmängden lax

Följdfråga. Hur kommer Länsstyrelsen att agera om mot förmodan återfångsterna helt plötsligt blir påtagligt goda med många, stora laxar som fångstresultat? Länsstyrelsens svar lyder.

Citat;
”Konkurrensen om bytesfisk eller andra effekter kan på sikt medföra problem. Om man i framtiden bedömer att risken för påverkan på Vättern blir för stor är sänkning av minimimåttet på lax en åtgärd som kommer att prioriteras. Ett sänkt minimimått skulle minska laxens påverkan på Vätterns ekosystem. En ytterligare åtgärd är att minska utsättningsmängden av lax. Till exempel skulle en ökad överlevnad av utsatta laxsmolt som gör att fler klarar sig förstärka risken för konkurrenseffekter”.