Kategori: Flugfiske

En av svenska sportfiskehistoriens mest unika laxfångster

Tillbakablick. Lördagen den 15 november 1997 skrev Skaraborgaren Magnus Lindström in sig i den svenska sportfiskehistorien med besked via en landfiskad på flugspö fångad 10,285 kilos Gullspångslax. Tillsammans med tre fiskekompisar hade han i arla morgonstund slagit läger på udden med ”cementplattan” (se bilden här ovan) som i landlaxfiskekretsar är ett het hak vid Vätterns nordvästra strand ca. tre kilometer norr om lillbyn Granvik.

Magnus utrustning bestod av ett 9-fot Loop HM-spö i klass 5/6. I rullfästet satt en Loop Grafitrulle som grundats med 100 yards 20 lbs backing och toppats med 6:ans flytlina. I den cirka tre meter långa, heldragna 0,26 mm nylontafsen knöts en flytande! streamer, modell spiggfluga i stl.8 knutsäkert fast.

Klockan 08.30 och detta helt utan förvarning (10-12 m ut) försvann spiggflugan i en mäktig vattenvirvel då den i sakta mak hankades hem. En urstark fisk som i ett första djupt utras drog ut hela fluglinan samt på när hela backlinan innan den stannade. Leksaksspö och storlax, inte bra alls. Efter 25 minuters intensiv fajt kunde Magnus kompis, Christer Appelqvist klättra ned till vattenbrynet och handfast ”taila” laxen och därefter lyfta upp den på bergfast klippa. Striden var över. Insjölax 10,285 kg vägd på krönt våg. Blanklaxen mättes till 90 cm och dess omkrets till 59 cm. Stjärtfenan var imponerande 30 cm. De unika bilderna här ovan som visar Magnus in action då spöt kröker och uppvisande av fångsten samt flugan med stort F ”fångades” via analog kamera och negativ färgfilm.

Magnus Lindströms från klipporna på flugspö fångade insjölax är en av svenska sportfiskehistoriens allra mest unika laxfångster. Det är fortfarande (läs november 2014) den hittills tyngsta som fångats på flugspö från land.

Flugfiske från flytring toppas listan med en 12,55-kilos från 25 december 2007->

 

Senast som en riktigt stor landlax fångades i Vättern var fredagen den 14 november 2008. Det var nämnda datum som Martin Gustavsson från Åby klämde till med en 108 cm lekfärgad lax på grymma 15,2 kilo.

Spinnfiske från ”Bonnabryggan” i Borghamn med en 27 grams Gladsax oliv/silver i beteshaken var grejorna som bedrog den stora hanfisken. Efter att dess vikt och längd noterats samt några bilder tagits fick den friheten åter. Anledning att fisken släpptes levande tillbaka var att fångstmannen tyckte den var för stor för att han på ett vettigt sätt skulle kunna ta hand om den. Tidigare samma dag hade han ”knackat” en 63 centimeters matlax och middagen var räddad. Martins storlax klämmer in sig på Topp-tiolistans sjätteplats spöfångade Vätterlaxar.

Tio i Topp – Insjölax Vättern 1990-2014

 1: 20,40 kg 110 cm (21 dec. 1997)->
2: 17,65 kg 105 cm ( 8 dec. 1990)
3: 17,20 kg 105 cm (18 dec. 1990)
4: 17,18 kg 108 cm (18 nov. 1990)
5: 15,798 kg 101,5 cm ( 4 feb. 2007)
6: 15,20 kg 108 cm lekfärgad¤ C&R (14 nov. 2008)
7: 15,12 kg 103 cm ( 4 mar. 2007)
8: 14,98 kg 102,5 cm (17 dec. 2006)
9: 14,85 kg 110 cm vägd rensad/lekfärgad¤ (23 nov. 1991)
10: 14,80 kg 100 cm (11 nov. 1990)

¤Odlad och utsatt Vätterlax som blir lekmogen reproducerar sig inte utan dör. Som leklax har den så att säga nått toppen av sitt liv både i vikt och ålder, allt enligt personer som är väl insatta i insjölaxens liv och leverne.

Vättern bjuder på harrflugfiske av bästa sort

Det strandnära flugfisket efter Vätterharr är som bäst i juni månad. Sugande vak visar att harren håller ytligt kalas. Pricka vakringen med valfri torrfluga och vips sitter harren på kroken fast. Klippfiske alt. fiske från flytring, välj själv. Brandstorp och Grevbäck utmed Vätterns västra strand är exempel på givande platser. I nuläget kläcker Gul Forsslända och inom kort kommer moln av flygmyror att dimpa ned på vattnet. Mängder med flygfän på ytan får harren att bryta blank spegel. Torra ”kusar” i stl. 12-14 knuten på tunn (0,14 mm) tafs funkar. Bilden här ovan visar en ”torr” Vätterharr på snudd 50 cm fångad kvällen 1 juni 2014. C&r, javisst.

Harr i Hjoån 2014

Vätterharr på spinnare

Visman, ett litet och intimt strömvatten i Värmländsk bruksmiljö

Att få smyga fram i snårig terräng utmed en liten bäck eller å och flugmeta skygg laxfisk är i mitt tycke den mest spännande form av flugfiske man kan ägna sig åt. Det lilla värmländska vattendraget Visman erbjuder just detta. En cirka fyra kilometer lång kortfiskesträcka där det så sent som senhösten 2010 sattes ut regnbågsöring för första gången. Numera har även öring pytsats ut. Om Visman ska kallas för å eller bäck är en smaksak. Säkert är däremot att det i snitt 3 meter breda vattendraget har sin upprinnelse i sjön Vismen och efter cirka 2,5 mils flöde mynnar den ut i Kolstrandsviken på Vänerns östra sida, ett par mil norr om Gullspång. Under resans lopp, från sjö till innanhav, finns en handfull dammar och minikraftverk. Det är ungefär mitt på åns sträckning med Jonsbols Kvarn som övre gräns och cirka 4 kilometer nedströms denna till bruksdammen vid Bäckhammars pappersbruk, som flugfiske är upplåtet mot lösande av fiskekort. Kontrasten mellan oväsendet i fabrikens närhet till stillheten längst upp på sträckan är påtaglig med susande skog och porlande vatten som ljudkuliss.

Strömmen är här knädjup och ett par vadarstövlar är fullt tillräckligt för att kunna korsa ån torrskodd. Lite här och var bromsas strömmens framfart av storstenar och grunda höljor. Heta hak där fisken har sina stånd- och matplatser. Den cirka 1 kilometer långa övre sträckan är som gjord för nedströmsfiske med våtfluga, nymf eller liten streamer i tafsspetsen. Även fickfiske med torrfluga kan rekommenderas, speciellt då ytan ringas av vak. Fördelen med att försiktigt fiska sig nedströms, ett kast, ett steg och nytt kast osv. är att man ”springer” på heta hak som håller fisk.

Längre ned på sträckan är ån betydligt djupare och strömmen avsevärt långsammare. På snabbströmmens bottenstenar finns mängder med krypande nymfer av gul forsslända. Även frilevande nattsländelarver huserar där. Till detta kan adderas en och annan liten bytesfisk. Det finns sparsamt med vitfisk, abborre och smågäddor i åns hela sträckning. Koncentrationen av ”skräpfisk” är som tätast i bruksdammen. Det har konstaterats att regnbågarna i ån gärna äter småfisk, framförallt är det de sk. semiförvildade bågarna som tuggar småmört. Så när den skrämda småfisken skvätter kan det vara läge att sjösätta en fluga knuten i skepnad av ett fiskyngel. Måhända kommer åns gammelfisk att gå bet på en streamer mot strömmen. Lyckas man sedan med konststycket att spöa upp fisken ända in i håven är det tillåtet att som mest behålla två regnbågar per dygn och kort. De som flugfiskar brukar dock släppa merparten (av fiskarna) åter. Fiskar som fått sig en minnesbeta att krok dressad med fjäder ska undvikas. Visman ingår numera i min favoritkollektion av sydsvenska strömsträckor. Ett vatten som ställer både flugfiskekunnande och tålamod på sin spets.

Vägvisaren:  Det är lätt att hitta till Visman och samhället Bäckhammar med dess stora på långt håll iögonfallande och doftande sulfatmassafabrik/pappersbruk. Samhället (Koordinaterna är N 59 11 045 & E 14 11 326) ligger på Vänerns östra sida utmed länsväg 26 mellan Gullspång och Kristinehamn.

Fiskekort till Visman kan köpas ICA Nyvalls i Bäckhammar tel: 0550 – 290 23

Norge – sämsta laxfisket någonsin 2013

Aldrig tidigare har det fångast så få laxar i Norska älvar som 2013. Nedgången i Sør-Trøndelag var hela 62 procent förra året i jämförelse med perioden 1998-2012. 2013 var ett svagt laxår framförallt av mellan- och storlax. Sammantaget fångades 91.789 laxar i Norge 2013, vilket är en nedgång på 27 procent i jämförelse med tidigare år. En titt i backspegeln visar att instegen av lax från havet har sedan början av 1980-talet halverats.

Den brittiske kändisfiskaren Matt Hayes från Discovery Channel som själv driver fisketurism i Gaula är orolig och fruktar för laxfiskets framtid i de norska älvarna och anser därför att laxfisketurismen inte kan fortsätta på samma vis. Han har inga problem att folk fångar en och annan matfisk. Nej, det han anser som problem är att folk från hela Europa kommer hit och dräper vår viktigaste resurs, allt enligt NRK nyheter.  I Gaula 2013 fångades det 2 407 laxar som tillsammans vägde cirka 13 ton i jämförelse med 2012 då det drogs upp runt 40 ton.

Torstein Rognes i Gaula fiskeforvaltning anser. Citat; man må være forberedt på flere rolige sesonger, men vil ikke karakterisere dette som noen krise. Dette har vi opplevd før. Det går i sykluser, sier han”.

Forskarna är bekymrade över laxläget i Norge. Citat; ”Norge har et stort ansvar for forvaltningen av laksen. I de senere år har laksen gått sterkt tilbake, så det er viktig at vi finner ut så mye som mulig om årsaken, understreker forskningslederen”. Läs mer och se fångsttabell—>


Instegen av lax från havet upp i älvarna har sedan början av 1980-talet halverats.
(Laxarna på bild här ovan är fångade tidigt 1980-tal av Sportfishing News redaktör i Stjördalälven och Forra i Sør-Trøndelag )

Svartfiske som kan rekommenderas!

Sedan många, många år föredrar jag beten med tydlig siluett, speciellt efter fisk som kvälls- och nattetid jagar högt upp i vattenmassorna över djupa vatten. I mitt hemmavatten utanför Tibro, en sjö med ett medeldjup på 11 meter, lade jag för många år sedan märke till att svarta jiggar fick fiskekorgen att svämma över med abborre.

Samma mörka visa noterades under gäddfiske i hemmasjön då några Swim Wizz-vobbler målades helt svarta. De större gäddorna, de över metern, kunde helt enkelt inte hålla mun då en plastfisk med svart buk ytnära drogs fram över vida vattenvidder kvällstid.

Samma ”skuggiga” erfarenheter fick jag uppleva i samband med laxflugfiske nattetid runt midsommar i Norska älvar. Tubflugor dressade med lång svart vinge fick storlaxarna, de över tio kilo, att i sommarnatten gå till ytlig attack. Flugan, modell Sunray Shadow fiskades via flytlina snabbt genom strömmen, gärna med en och annan nedströms mendning därtill. Spänningen att skönja laxen likt en torped jaga ikapp och attackera flugan är oförglömlig. Något som jag i mitten av 1980-talet beskrev i en artikel i Flugfiske i Norden.

Mitt svarta fiske togs till heders igen under några sena augustikvällar 2013 på Rösthavet Siluettfiske med en hemvevad sotsvart Söderjigg cirka 30-35 meter under kölen med bottendjup runt 50 meter gav flera goa hugg från kampvilliga hälleflundror. Ånyo visade sig ett svart bete vara på styva linan. Svartfiske kan således rekommenderas oavsett om det bedrivs i sjö, älv eller hav.