Hett gäddfiske i kalla Vättern

Det öppna vattnets fiske efter lekgäddor i norra Vätterns skärgård är nu i full gång. Redan i månadsskiftet februari/mars sågs säsongens första gäddjägare blötlägga sina beten i vilda Vättern. Exempelvis gången veckända kunde dryga dussinet gäddracers räknas in och gäddor bordades, varav en handfull av dessa var sk. tioklubbare. Toppgäddan hittills är en 14,8-kilos, vilket är en imponerande fisk. Merparten av fiskarna har släpfiskats fast med mört som bete. Vattentempen ligger från låga 1,5 till 2 grader.

Vänern i fokus nu och då…

Sportfiskarna, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, arrangerar träff för medlemmar, klubbar och andra sportfiskeintresserade kring Vänern och Klarälven. Tid och plats är 6 mars, kl. 18.00-21.00 på Karlstads Stadshotell

Alla medlemmar och klubbar samt övriga sportfiskeintresserade inbjuds till en träff med Sportfiskarna och referensgruppen för Sportfiskarnas fångstdataprojekt i Vänern! Deltagande , kaffe, te och tilltugg är utan kostnad. Föranmälan krävs, begränsat antal platser. Sista anmälningsdag 27 feb.

För ytterligare info kontakta peter.belin@sportfiskarna.se070-689 48 20 alt. simon.jonsson@sportfiskarna.se – 076-8937570

Gamla Fiskemetoder i Vänern
Länsstyrelsen Värmland publicerade den 10 februari 2014 på YouTube en 16 minuter lång film från förr som visar Gamla Fiskemetoder i Vänern och avelsfisket efter lax i Klarälven vid Deje. På de numera digitaliserade filmrutorna flimrar fram bl.a. hur dåtidens yrkes- och husbehovsfiskare ”vårdade” fiskebestånden genom att krama gäddrom, värna gösen och bygga risvasar mm. Det var då som bomullsgarnens tidevarv rådde. Effektiviteten i fisket ökade dramatiskt då nylonnäten gjorde entré i Vänern i början av 1950-talet.

Se filmklipp Gamla Fiskemetoder i Vänern —>

Vänergäddan – fisketävling, modell Ca(t)ch and release

Vid 08.00-hugget den 18 maj planeras starten i ”nya” tävlingen Vänergäddan med ut- och målgång båthamnen Mariestad att ske. Startavgift 1000 kronor/båt (max tre – minst två personer/båt) gäller. Som mest får 20 båtlag delta premiärtävlingen. Tillåtna fiskemetod är spinn- och flugfiske med artificiella beten i linändan och valfri fiskeplats på Vänern. Fångad gädda ska digitalt dokumeteras mot mätsticka innan den släpps levande åter. Målgång i Mariestad är 17.00. Bilderna på fångade gäddor kommer därefter begrundas av tävlingsledningen och sedan primerias toppfiskebåten/arna med rena cach, alltså kontanter i handen. Lite vitsigt kan man påstå att Vänergäddan är en Ca(t)ch & release tävling.

Tävlingsinfo: Se Vänergäddan 2014—>

Mariestadsfjärden som ingår i närområdet till start- och målplatsen hyser oftast en hel del gäddor och en del är sk. 100-klubbare, alltså meterlånga. Exempel på storfångst följer. En ljummen sommardag 2009 var stunden då Thomas Andersson med sina två barn hoppade ombord för vidare fiskefärd på Mariestadfjärden. Väl på plats var det dags att tackla spöna. Krokarna hade vässats för gösfiske. Fyra vobblers sjösattes bakom båten. Inga spöparavaner användes. En mix av grund- och djupgående vobbler satt i beteshakarna. De vickande plastfiskarna fiskades på olika linlängder. Gösarna var hemma och några av de vassfenade firrarna som dunsade i durken klubbades för vidare färd mot kokgrytorna.

Vädret var underbart med sol och blanka vattenvidder. Fiskarlivet ombord på båten lekte. Plötsligt slog det stopp i Thomas spö som i dess linända hade toppats med en Rapala original 18 cm blå/vit vobbler. Fisken som gav tyngd i spöt märkte knappt att den var krokad, utan gick mest och bökade på lång lina. Måste vara en rejäl gädda som gapat stort, sa Thomas till sina medpassagerare. I samma sekund som Thomas spekulerade om gäddbett kom han på att han fiskade tafslöst. Att inte ha en vajertafs framför betet då en storkäftad gädda går till attack brukar ofta sluta med linbrott.

Gäddan bröt vattenytan med ett plask och en bred fisksida skymtades. – Den är stoor, ropade Thomas. Kampen gick vidare och den 0,38 mm tjocka nylonlinan visade sig hålla streck. Med ett bastant grepp över fiskens nacke kunde Thomas till slut borda en 125 cm lång gädda med vikt 12 kilo. Den väl proportionerade gäddan släpptes levande åter efter fotostund.

Frasse filat fram världsrekordlax i frigolit!

Den 21 december 1997 fångades tidernas tyngsta insjölax, en Vätterlax med vikt 20,4-kilo och längd 110 cm Då det begav sig skinnmonterades jättelaxen samt en täljdes som träfisk. Östgöten Kenneth ”Frasse” Fransson gjorde skinnmonteringen och Värmlänningen Jan-Ove Appelgren täljde till träfisken

Förutom skinnmonteringar gör Frasse numera även fiskar i frigolit! Finessen med en artificiell troféfisk är att originalet kan släppas levande åter. Man behöver således inte döda fisken för att kunna bevara den. Det som fordras är att några bra bilder på fångsten tas samt att fiskens längd och omkrets noteras. Fakta som Frasse sedan utgår ifrån och parar samman med pappersmallar från sparade skinnmonteringar. I gömmorna finns bl.a. mallar på gäddor i vikterna från 0,85 kg till 19,2 kilo. Gösmallar finns från 0,70 kg till 11,70 kilo. Abborre från 50 gram till 3,15 kilo.

Att skapa en konstgjord fisk som ser levande ut ur ett block av frigolit är inte gjort i en handvändning. Det har tagit Frasse i runda slängar 20 år att komma dit han är idag. Hans senaste tillskott i skepnad av frigolitfisk är Världsrekordlaxen (20,4 kg) från Vättern. Då det begav sig gjorde han en skinnmonteringen (finns bevarad) och nu, januari 2014, har jättelaxen uppdaterats i frigolit.

Besök Kenneth Franssons hemsida Frasses Fiskmontering

Bildtext: Den 2 april 1998 var det laxfest på östgötasidan av Vättern. Framsynta Ödeshög kommun uppbackade av näringslivet i kommunen har låtit välkände ”konservatorn” Kenneth Fransson i Linköping färdigställa en skinnmontering av den svenska sportfiskerekordtabellens mest makalösa fångst, Dennis Gustavssons insjödrömlax (20,4 kg) fångad från land vid Vätterns strand (Öninge) den 21 december 1997. Laxen finns nu till beskådande i Biblioteket i Ödeshög. Den avtäcktes under stor pressbevakning. Inslag från händelsen kunde bland annat ses på TV 2 i måndags kväll i programmet Landet Runt.

Ice fishing revolution…

Det finns haspelrullar som är gjorda för att användas specifikt till isfiske, modell pimpelfiske. Det som oftast skiljer en ”iskall” rulle mot en vanlig haspelrulle är bl.a. att den frostiga upplagan har en större diameter på spolen, vilket ska reducera att linan tvinnas, exempelvis då den via handkraft med stängd bygel dras av spolen. Till detta kan läggas att spolen på en ”frusen” haspel dessutom brukar vara grundare, alltså sväljer färre meter lina än vad en ordinär haspeltrumma gör. I pimpelsammanhang handlar det inte om några långa kast, därav en grund spole.

Lintrissan på bygeln som linan löper över då fisken/betet vevas upp från djupet brukar dessutom vara fast (ej lagrad/rörlig) på en isfiskehaspel. Onödigt med lagrad/rörlig lintrissa på en isfiskerulle då rörliga delar oftast fryser fast i minusgrader.

Det amerikanskinspirerade isfisket börjar så smått sprida sig i de svenska vinterfiskeleden. Bilderna visar en handfull beten som nyttjas till detta. Det påstås att beten som är försedda med röda krokar ger fler hugg än svarta/bronserade! Den röda kroken kan med fördel agnas med pyttelitet fiskhuvud alternativt abborröga. Abborre, gös och regnbåge och ibland även gädda gapar stor på dessa beten.

Klicka & kolla in artikeln  How Ice Team changed Ice Fishing