outdoor.se

Till sidans topVänerblänkets superdrag spinner vidare

26 mars 2017 kl 12:38 av Björn Blomqvist

Vänerblänket vänerns sportfiskeförening VSF informatör jan olsson

Vänerblänket är på hugget igen efter en tids driftstopp. Redaktör Jan Olsson fortsätter som vanligt att i ord och bild informera läsekretsen under rubriken SUPERDRAGET-> om stort och smått mestadels hämtat från V-regionens fiskevärld.

Det var i slutet av 1980-talet som Vänerns Sportfiskeförening beslutade att via Jan Olssons vassa penna regelbundet producera ett infoblad (Wänerblänket) till dess medlemmar och andra intressenter.

Sedan 1996 har Vänerblänket funnits tillgänglig på internet. Det var få som var uppkopplade på den tiden. Som en övergång till nätfiske fullt ut producerades pappersbladen parallellt med cyberupplagan under några år.

VSF avvecklas!
VSF-årsmöte den 11 mars i Mariestad ändade med att klubben befinner sig nu i ett avvecklingsår. Detta då inget intresse från nuvarande VSF-medlemmar finns att tillvarata och via styrelsearbete utveckla den uppbyggnad av det specifika sportfiske, som klubben för ca 30 år sedan var initiativtagare till och som blivit förebild på många håll. Vänerblänket med Jan Olsson bakom tangenterna spinner dock vidare

 

Till sidans topVirussjukdom IPN hittad i ett prov på avelsfisk från Vänern

16 mars 2017 kl 13:03 av Björn Blomqvist

forshaga klarälven avelsfise ipn gullspångsöring gullspångslax outdoor björn blomqvist

Pressmeddelande Länsstyrelsen Västra Götalands Län:

Virussjukdomen infektiös pankreasnekros, IPN, konstaterades i början av december avelsfisket för Vänerns laxbestånd. För att förhindra smittspridning införde Jordbruksverket smittskyddsåtgärder på avelsfiskanläggningen där den smittade fisken återfanns. Virussjukdomen kan inte smitta människor och det är inte farligt att äta smittad fisk. I dagsläget är smittans källa oklar. Kontroller pågår för att få en bild av omfattningen av sjukdomen och för att stoppa smittspridning.

IPN är en virussmitta som främst angriper laxfiskar. Sjukdomen har inte påträffats i svenska insjöar tidigare men är vanligt förekommande i stora delar av Europa, inklusive flera av våra grannländer. Den orsakar där stora problem och höga kostnader i sättfiskodlingar. Sjukdomen ger sig vanligen till känna i form av plötslig hög dödlighet bland fiskyngel eller smolt. Fisken uppvisar yttre symtom som mörkfärgning av huden och svullen buk. Häftiga korkskruvsliknande simrörelser är karakteristiskt. Öppnar man fisken ser man ofta blödningar i bukfett och inre organ.

Jag ser med oro på om IPN skulle spridas över landet – det skulle få stora negativa konsekvenser för fisk, säger Charlotte Axén, tillförordnad statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

För att förhindra spridning av smittan till andra vatten och fiskbestånd är det mycket viktigt att alla respekterar de regler som finns. Det är, nu som tidigare, förbjudet att flytta död betesfisk mellan alla vattenområden.

Som sportfiskare bör man tänka på att även annan fisk än laxfisk kan sprida viruset. Därför ska man inte använda betesfisk som fångats i Vänerns vattensystem för att fiska i andra vattendrag. Det krävs alltid ett tillstånd för att flytta levande fisk mellan vattenområden. Det ansöker man om hos länsstyrelsen, säger fiskekonsulent David Solstorm på Länsstyrelsen i Västra Götaland.

avelsfisket 2016 forshaga outdoor björn blomqvist
Fisken som uppvisade IPN var honfisk Gullspångsöring.

Det fångas varje höst avelsfisk i Klarälven, Forshaga. Lekfisk som sedan kramas på rom och mjölke. Efter att rommen befruktats läggs kornen i kläckbackar och transporteras sedan vidare till karantän i speciella lokaler. Personal från Statens Veterinärmedicinska Anstalt håller koll på att avelsfisk och romkorn i detta läge är fri från sjukdomar.

Till sidans topLathund för lax & öring i Vänern

28 februari 2017 kl 14:07 av Björn Blomqvist

medelvikt lax öring vänern längd trollingfiske fångstrapport kinnekulleträffen hällekis trollingtävling

Mariestadsbon Sten-Gunnar Stéenson har under många år haft hand om registreringen av invägd lax och öring vid Vänertävlingarna Kinnekulle- och Sunnanåträffen. Under resans gång har Tävlingsledare Stéensons knappat in tusentals blankfiskar i sin dator. Fångstdata, typ lathund som kan kollas in här ovan och jämföras med dina egna fiskliga anteckningar.

Till sidans topVänertrollingfisket 2016, ett bottennapp! Bättre 2017?

27 februari 2017 kl 12:33 av Björn Blomqvist

fiskljuse vänern foto björn blomqvist

Mikael Johansson, SLU konstaterar med anledning av fångststatistik (trolling & yrkesfiske) av lax och öring i Vänern bl.a. följande. ”2016 års säsong var ett bottennapp enligt den modell vi använt genom åren. Med undantag av några toppar i fisket har det mesta gått utför med fångsten inom trollingfisket i Vänern under senare år”.

       Se diagram som visar trolling/yrkesfiskefångster av lax & öring åren 1997-2016.
laxfångster i vänern statistik mikael johansson slu februari 2017

Fakta visar att utsättningstalen av tvåårig sättfisk direkt i sjön (läs Vänern) har minskat under senare år. Erfarenhetsmässigt vet man att en hög numerär av tvåårig sättfisk (ca 100 gr st.) av bästa kvalité som pytsats ut i Vänern har gett goda återfångster till bl.a. trollare. Från att ett tvåårigt smolt hamnar i sjön till att den blir fångstbar (minimått 60 cm) tar det cirka två och ett halvt år. Tvåårig smolt som sattes ut våren 2015 (44 200 st) kommer således in i fisket på allvar under senhösten 2017. Lägg därtill 2014 siffror (63 189 tvåårig smolt) som med största sannolikhet fortfarande finns kvar en del av kommer även de ge ljudlig rullknarr till 2017 års fiskafänge. Utsättningar av laxfisk är en färskvara och kommer redan efter några få år i sjön visa om de varit lyckade eller ej.

utsättning-av-lax-öring-vänern-2016-sättfisk-smolt-trollingfiske-laxfond-vänern-fortum-sävenfors-fiskodling-em-lax

Hur återfångsterna blir som härrör från ettårig sättfisk med 35-50 gr i medelvikt som satts ut i Vänern under senare år är ännu så länge ett oskrivet fiskekort. Den som trollar får se…

yrkesfiske vänern 2016 lax öring odlad fisk outdoor björn blomqvist

Vänern – nätfångad odlad lax & öring
2016 = 14,3 ton (10,1 ton lax & 4,1 ton öring)
2015 = 17,0 ton (13,5 ton lax & 3,4 ton öring)
2014 = 17,0 ton (12,4 ton lax & 4,5 ton öring)
2013 = 13,2 ton ( 9,7 ton lax & 3,4 ton öring)
(Fångstuppgifter Hav & Sjö)

Till sidans topSenaste laxasuset i Vättern inträffade 2007

21 februari 2017 kl 14:36 av Björn Blomqvist

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det är på dagarna tio år sedan (2007) som det senast var ett Storlaxsus i Vättern av äkta tungt format. Storlaxfisket i Vättern var bättre förr, åtminstone om man skärskådar fångstfakta. Fritt fram att ta del av fångstrapporterna från 2007 och dra dina egna slutsatser.

Vintern 2006/07 gick storlaxarna till i Vättern som aldrig tidigare eller senare. Exempelvis bara under december 2006 räknades sju 13-kilos laxar in med en 14,98-kilos i topp. Vårvintern 2007 blev Vätterlaxfisket ännu tyngre med topplaxar som viktade 15,79 kilo och 15,12 kg.

Fångstfakta vinter/vår 2007
Vätterlax 13,2 kg (103 cm) 24 januari 2007 fångstman Thomas Thyr
Vätterlaxar 13,65 kg & 10,25 kg 28 januari 2007 Team Pablo

Vätterlax 12,8 kg 3 februari 2007 fångstman Jonas Lundblom
Vätterlax 13,8 kg (104 cm) 3 februari 2007 fångstman Peter Lindfors
Vätterlax 15,79 kg (101,5 cm) 4 februari 2007 fångstman Mats Forsén
Vätterlax 14,48 kg (104 cm) 7 februari 2007 fångstman Martin Engström
Vätterlax 13,9 kg (100 cm) 18 februari 2007 fångstman Tommy Lindelöf

Vätterlax 13,76 kg (100 cm) 1 mars 2007 fångstman Johnny Ekeflo
Vätterlax 12,8 kg 3 mars 2007 fångstman Benny Ludvigsson
Vätterlax 14 kg (98 cm) 3 mars fångstman Mikael Medin
(Mikael tillsammans med Daniel Kedestig fångade tre storlaxar över 11 kilo nämnda datum)
Vätterlax 15,12 kg (103 cm) 4 mars 2007 fångstman Andreas Liljeberg
Vätterlax 11,13 kg 8 mars 2007 fångstman Lennart Carlsson

Dubbelhugg Vätterlaxar 13,32 kg (98 cm) & 10,72 kg (92 cm) 15 april 2007 fångstman Magnus P:son Pettersson
Vätterlax 13 kg 14 maj 2007 fångstman Juha Salmela

(Insjölaxfisket i Vättern 2006/07 var makalöst bra, men gulddagarna inföll i december 1990 då laxar med vikterna 17,65 kilo, 17,2 kilo och 17,18 kilo fångades)

Mats Forsén toppade laxasuset i Vättern 2007 med en 15,79-kilos
Tillbakablick februari 2007. Så här gick det till. Motalabon Mats Forsén som fiskar under namnet Team Ajax hade söndagen den 4 februari 2007 kastat loss i Hästholmens hamn. Med ombord fanns Kjell Jansson från Bälinge, Uppland. Turordningen var att gästen i skutan skulle ta första fisken.

Herrarna hade knappt hunnit få grejorna i vattnet utanför Stocklycke förrän ett av ytspöna signalerade fast fisk. Herr Jansson greppade spöt och började därefter dra hem fisken. I samma veva löste ett av djuppriggspöna. Nytt napp! Nu var det Mats tur. Kjelles lax, en sexkilos hamnade ganska omgående i håven. Tvåa:an däremot formligen tömde rullen på lina. Mats hade fullt schå att hålla ”stangen” mot fisken i djupet. Av fiskens utras och styrka att döma var den stor.

När laxen för fösta gången bröt vattenytan så gjorde den det i ett spektakulärt hopp. Laxens blanka sida var stor som en hallspegel! Hjälp, vilken firre. Mats förstod att han hade en av Vätterns allra tyngsta laxar på kroken någonsin. Fiskenerverna var på helspänn. Ungefär en halvtimma senare var kampen över och fisken nätades i rymningssäkert håvgarn. Fisketuren avbröts med omedelbar verkan. Färden ställdes mot krönt våg. Insjölax 15,798 kg, längd 101,5 cm och omkrets 74 cm. Mats gigantiska insjölax klämmer sig in som nummer fem bland spöfångade insjölaxar genom tiderna i Sverige. Grejorna som lockade rambolaxen till hugg var en 12 meter ned fiskad Grizzly vobbler framdragen bakom en 11 tum UV Flasher Big Shooter med grön rand.

Favoritflasher
O’Ki Big Shooter 11UV/Green Haze i kombination med en Grizzly 15 gram färg nr 17. Tafstjocklek är 0,60 mm med längd 80 cm. En lyspärla och en sylvass Owner trekrok stl.2 avslutar anrättningen. Grejorna lockar förutom lax att gapa stort även öring och röding att hugga in. Utgångsriggningen är 30 fot bakom lodet och 40 fot ned under båten. 1,8-2,0 knops fart är vad som gäller. Nämnda O’Ki flasher kräver som lägst 1,7 knops fart för att lockande tumla runt i vattenmassorna.

oki flasher