Nya regler & förbudsområden inverkar menligt på Vänerfisket!


Torsdag kväll den 10 oktober 2019 i Kristinehamns Båtklubbs lokaler vid Vänern, hölls ett första möte med anledning att HaV den 27 september presenterat ett förslag om utökat yttre och inre fredningsområde utanför Gullspångsälven. Förslaget kommer att bearbetas av myndigheterna under hösten och en remiss förväntas komma i januari 2020.

HaV; ”Bestånden av gullspångslax och gullspångsöring är starkt hotade. Viktigt att komplettera åtgärder för att förbättra miljön i Gullspångsälven med ökat skydd av gullspångslax och gullspångsöring under lekvandring och uppväxt. Behovet av ökat skydd av gös och gädda under lekvandring och lekperiod”.

Om förslaget genomförs ”rakt av” kommer trolling- och utterfiske o dragrodd att förbjudas året runt i ett utökat yttre förbudsområde. Enkelt förklarat kommer det nya förbudsområdet vara från Baggerud i norr till Sjötorp i söder (ca 2,4 mil) och ungefär 1,5 mil ut i sjön från strandlinjen räknat. Ytan det handlar om är drygt en fjärdedel av Värmlandssjön, Vänern. Lägg därtill att det fria handredskapsfisket, modell spinnfiske efter abborre och gädda, kommer förbjudas en stor del av året i det föreslagna nya inre fredningsområdet.

Initiativtagare till mötet den 10 okt i Kristinehamn är Fiskeguide Petter Larsson som backades av Magnus Öman från Karlstad. Sammantaget räknades 19 personer in som alla på ett eller annat sätt har med bygden/fisket att göra. På plats fanns exempelvis tre fiskeguider, några yrkesfiskare, campingägare (Camp Baggerud), ordförande för hamnföreningen Pipan i Gullspång m.fl.

Unisont konstaterades att HaV förslag om utökade fredningsområden snarare känns som en avveckling och inte en utveckling av fisketurismen i Vänerns nordöstra del.

Tydligt från myndighetshåll är att det saknas en genomarbetad konsekvensanalys innan förslaget presenterades. Det saknas också analys på hur många fler laxar som kommer leka om förslaget blir en verklighet. Fokus ligger på nya förbudsområden i jmf med huvudproblemet kraftverket i Gullspångsälven. Statistik över laxfiskebestånden i Gullspångsälven verkar också oklar. Det behövs ett biologiskt underlag på hur många G-fiskar som i dagsläget behövs för att hålla liv i beståndet.

Fiske efter andra arter (exempelvis spinnfiske efter gädda o abborre) som utan problem kan fiskas i området hämmas. Det saknas en tydlig agenda från myndigheterna, förvaltningsplan. Vad är det förväntade resultatet, egentligen? Lägg därtill att Jordbruksverkets främjandeansvar för fiskeintresse beaktas ej.

Sportfishing News var fredagen 11 oktober i kontakt med Peter Belin, Sportfiskarna Värmland och ställde frågan. Om Sportfiskarna i dagsläget (läs 11 oktober 2019) aktivt jobbar/fördjupar sig i frågan om utökade fredningsområden utanför Gullspångsälven? Svar, nej. Men, när väl remissen är lagd i januari 2020 kommer Sportfiskarna på ett eller annat sätt att agera enligt Peter Belin.


På Sportfiskarnas hemsida Sportfiskarna.se under nyheter publicerades 30 september Citat; ”Sportfiskarna är positiva till fiskeregleringar som ytterligare kan skydda Gullspångsälvens hotade stammar. Men för att rädda den vilda Gullspångslaxen är det viktigaste att se till att lek- och uppväxtområden i Gullspångsälven fungerar när det gäller tappning och utformning samt att dessa områden kan utökas, vilket det nu pågår arbete för, kommenterar Peter Belin, Sportfiskarna Region Väst, kontorschef Värmland”.

Laxtrolling och spinnfiske efter gädda stoppas i Vänerns nordöstra del!

Fredag den 27 september hölls på Länsstyrelsens kontor i Karlstad Temadag 1 Samförvaltning fiske i Vänern. 27 personer mötte upp. Förmiddagsprogrammet handlade om Redskapsutveckling och selektiva redskap inom yrkesfisket. Efter lunch blev det fokus på Beståndssituationen (gädda, sik, nors, lax, öring, gös) och ny modell. (Katarina Magnusson SLU aqua) Därefter var det Anna Hagelin Länsstyrelsen Västra Götaland som avhandlade Åtgärder i Gullspångsälven, inkl. GRAP och Förvaltningsplan för lax- och öring i Vänern.

Sist ut var det Sofia Brockmark från Havs- och vattenmyndigheten (se bild ovan) att redogöra för Förslag på föreskriftsändringar – remissförslag fiskeregler fredningsområden.

Citat; ”Bestånden av gullspångslax och gullspångsöring är starkt hotade. Viktigt att komplettera åtgärder för att förbättra miljön i Gullspångsälven med ökat skydd av gullspångslax och gullspångsöring under lekvandring och uppväxt. Behovet av ökat skydd av gös och gädda under lekvandring och lekperiod”.

Sofia Brockmark visades bilder över Möjliga nya och utökade fredningsområden utanför Gullspångsälven. Remiss kommer lämnas in i januari 2020 för att sedan skyndsamt behandlas/beslutas inom någon månads tid. Införs förslagen på nya utökade förbudsområden i Vänerns nordöstra del kommer trollingfisket efter lax/öring/gädda stoppas helt. Lägg därtill stopp av det mycket populära spinnfisket (inre området) efter gädda under perioden 1 september – 30 april.

Laxlös Vänerutsättning 2019 – endast Gullspångsöring gäller!

All sättfisk som sattes ut i Vänern 2019 baseras fullt ut av Gullspångsöring. Således är 2019 ett historiskt år, åtminstone i sättfisksammanhang gällande Vänern. Det finns helt enkelt inga smolt av Gullspångslax att tillgå. Av olika anledningar har avelsfisket på Gullspångslax fallerat de senaste åren. Om odlad Gullspångslax ska ”räddas” i närtid beror på antalet avelsfiskar (fettfenan- och höger bukfena klippt) som återvänder till Klarälven och in i fiskfällan i Forshaga i höst. GL-fiskar som under senhösten (vanligtvis i november) kramas på rom och mjölke. Notera att ingen ”back up”, typ godkänd odlingslinje av Gullspångslax finns i reserv på land. Även om beslut tas 2019 att det med omedelbar verkan ska satsas på ”moderfisk” på landbacken kommer det från nu att ta 5-7 år att få fram utsättningsklara laxsmolt.

Årets utsättningstal av Gullspångsöring är följande; 54 550 tvåårig Gullspångsöring från Sävenfors Fiskodling, 14 000 tvåårig Gullspångsöring från EM-lax Fengersfors samt ca. 20 000 ettårig Gullspångsöring från Fortums odling som drivs av Gammelkroppa lax AB.

De tvååriga (68 550 st.) Gullspångsöringarna (ca 100 gr st.) har via Laxfond Vänern  försorg hamnat i innanhavet. Se kartbild nedan där platserna som utsättningarna skett. Laxfond Vänern med backning från Fiskeklubbar, Trollingtävlingar m.fl. har som mål att nå utsättningstal 90 000 tvååriga sättfiskar/år.

2 maj 12 000 tvåårig Gullspångsöring Kinneviken (Sävenfors Fiskodling)
4 maj 10 550 tvåårig Gullspångsöring Sunnanå (Sävenfors Fiskodling)
14 maj 2 000 tvåårig Gullspångsöring Upperud (Sävenfors Fiskodling)
15 maj 10 000 tvåårig Gullspångsöring Örnäs (Sävenfors Fiskodling)
16 maj 10 000 tvåårig Gullspångsöring Hjortens Udde (Sävenfors Fiskodling)
20 maj 10 000 tvåårig Gullspångsöring Kinneviken (Sävenfors Fiskodling)
31 maj  14 000 tvåårig Gullspångsöring Gaperhult (EM-lax Fengersfors Fiskodling)

De ca. 20 000 st. ettåriga småöringarna (ca 25 gr st.) som sattes ut i Grums, Vänern den 13 maj har finansierats av Fortum. Utsättningen ingår/räknas in i kraftbolagets årliga kompensationsutsättningar där merparten av fisken spolas ut i Klarälven, men ibland en del också i Vänern. Ett årligt genomsnittstal på 175 000 sättfiskar av stammarna GL, GÖ, KL, KÖ gäller. Vissa år sätter Fortum ut fler fiskar än så, andra år färre. De år som utsättningsantalet understiger 175 000 balanseras upp till godkänd nivå med fisk från de goda sk. överskottsåren.

Åren 2015-2018 har det totalt satts ut 432 582 Gullspångslaxar i Vänern & Klarälven fördelat på 224 570 ettåriga och 212 727 tvååriga.
318 686 (74% av 432 582 st.) med fettfenan & höger bukfena klippt och övriga 113 896 (26%) med bara fettfenan klippt.

Gullspångslax totalt 2018 = 87 361 fördelat på 53 180 tvååriga och 34 181 ettåriga. (42 000 endast klippt fettfena och 45 361 klippt fettfena & höger bukfena)

Gullspångslax totalt 2017 = 174 138 fördelat på 68 758 tvååriga och 105 380 ettåriga. (34 300 endast klippt fettfena och 139 838 klippt fettfena & höger bukfena)

Gullspångslax totalt 2016 = 85 975 fördelat på 40 630 tvååriga och 45 345 ettåriga. (22 696 endast klippt fettfena och 63 279 klippt fettfena & höger bukfena)

Gullspångslax totalt 2015 = 85 108 fördelat på 45 444 tvååriga och 39 664 ettåriga. (14 900 endast klippt fettfena och 70 208 klippt fettfena & höger bukfena)

Källor; Fortum Sverige AB, Fiskodlingarna Sävenfors, EM Lax och Gammelkroppa Lax AB samt Länsstyrelserna Västra Götaland, Värmland och Laxfond Vänern m.fl.

Klarälvslax har återintroducerats i Vättern!

Fredag den 24 maj 2019 var det nypremiär för utsättning av Klarälvslax i Vättern. 10 900 tvååriga Klarälvslaxar sattes ut i Starbäcks hamn. Se MLiV-> Fiskodling EM-lax Fengersfors levererade.

Senast det sattes ut Klarälvslax i Vättern (14 800 st.) var 1985. Kort efter 1985 års utsättning av K-lax var ett faktum protokollfördes att framtida utsättningar, med start 1986 skulle endast Gullspångslax sättas ut. Främsta orsak till beslutet var att tidigare utsättningar av G-lax visat på mycket goda återfångsttal, allt enligt märkningsförsök.

Klarälvslax har satts ut i Vättern år 1979 (15 000 st.) år 1983 (9 100 st.) år 1984 (14 600 st.) och år 1985 (14 800 st.), vilket sammantaget blir 53 500 K-laxar. Tusentals av K-laxarna som sattes ut i Vättern ovan angivna år hade märkts med sk. Carlinmärke.

Finessen med att märka fisk är att vid återfångst få svar på hur fiskens tillväxt varit, vilka utsättningsplatser som gett hög överlevnad och var i sjön de flesta återfångsterna gjorts. Ambitionen från myndighetshåll, då som nu, bör vara att satsade kronor på inköp av sättfisk ska ge så många och stora laxar som möjligt åter. Sedan 2014 har dock inga märkningar av sättfisk i Vättern skett.

Hur stor kan en Klarälvslax bli i Vättern?
Den tyngsta återfångade, brickmärkta Klarälvslax från Vättern fick friheten den 9 september 1984 som 20 cm lång i Breviks hamn. Den 13 maj 1987 (33 månader senare) gick den bet och hade då uppnått en längd på 83 cm och vikt 6 600 gram, vilket visar på en genomsnittligt tillväxt 200 gr/månad. En Klarälvslax på dryga sex kilo är en stor sådan. Enligt Fortums avelsfiske i Klarälven Forshaga, Vänern ligger snittvikten på lekvandrande K-laxar runt 3,5-4 kilo. Hur årets utsättningar (totalt tvåårig 10 900 st. i maj samt 8 000 st. tvåsomrig i oktober.) av K-laxar i Vättern utlöper kommer de som trollar/kustfiskar att få se om några år.

Tyngsta märkta Gullspångslax från Vättern 14,995 kilo
Som jämförelse kan konstateras att den största, märkta Gullspångslax som återfångats i Vättern är betydligt ”biffigare” än den tyngsta Vätter K-laxen på 6,6 kg. Notera märkt Gullspångslax i Vättern. (I december 1997 registrerades en omärkt Gullspångslax på 20,4 kilo-> vägd på krönt våg)
Den tyngsta Gullspångslaxen med en Carlinbricka i ryggen vägde 14 995 gram och var 109 cm lång. Utsättningsplats var i Breviks hamn den 13 maj 2004 och mätte vid sjösättning 148 mm. Den ca. 70 gram G-laxen levererades av Sävenfors Fiskodling. Den 11 november 2007 (42 månader efter utsättning) vägde den 14,995 kilo. Dess tillväxttakt hade varit 356 gr/månad.

Gullspångslax härstammar från Vänern och anses vara världens mest snabbväxande sk. Landlocked Atlantic Salmon, insjölax som lever hela sitt liv i sötvatten. De extremt få kvarvarande exemplaren av vilda fiskar leker i Gullspångsälven, ett tillflöde till Vänern och dess avkomma, alltså smolten växer sig sedan stora i nämnda innanhav.

När det gäller de lekmogna Gullspångslaxarna som kommer från odling fångas de i fiskfällan i Forshaga, Klarälven. När processen flyter på enligt planerna kramas leklaxarna på rom och mjölke och avkomman från dessa föds sedan upp i odlingar för att efter två år i mänsklig omvårdnad levereras som smolt till Vättern. Tyvärr har avelsfisket efter Gullspångslax i Klarälven fallerat under senare år pga. olika orsaker och därför har brist (avsaknad) på avelsfisk uppstått. I nuläget finns därför inga Gullspångslaxar att köpa till Vättern (gäller också till Vänern). Därför kommer Klarälvslax ersätta Gullspångslax i Vättern.

Länsstyrelsen Västra Götaland stoppar utsättningarna i Laxhall Brommösund & Baggerud

Det lagliga lax- och öringsfisket i Vänern baseras på årliga utsättningar av sättfisk. En stor utsättningsaktör sedan slutet av 1980-talet är Laxfond Vänern. Under senare år har trollingklubbar m.fl. genom insamlingar bidragit med åtskilliga sk. smoltkronor som sedan slussats ut i Vänern i skepnad av sättfiskar via Laxfond Vänerns försorg.

Inför 2019 års utsättningar har 70 000 tvååriga Gullspångsöringar beställts. (det finns ingen Gullspångslax) För att lagligt sätta ut fisk i Vänern måste man (i detta fall Laxfond Vänern) söka tillstånd.

Laxhall Brommösund, Torsö är sedan många år en erkänt bra utsättningsplats och hundratusentals prickfiskar har satts ut just där. Länsstyrelsen Västra Götaland har dock inte beviljat något utsättningstillstånd vid Laxhall i år och kommer med största sannolikhet inte tillåta några i framtiden heller. Även Baggerud i Vänerns nordöstra hörn har strukits.

Närheten till Gullspångsälven är den troliga orsaken till stoppen då risken att felvandrare (odlad fisk) går upp i Gullspångsälven ska minimeras så långt det bara går. Lägg därtill att ett förslag finns hos HaV att trollingfisket ska begränsas i Vänerns nordöstra del, alltså i Värmlandssjön. Vad Sportfishing News erfar kommer myndigheterna på sikt att endast tillåta utsättningar i Dalbosjön.