Laxcup Vättern 2019, Karlsborg

Laxcup Vättern 7 & 8 december 2019, Karlsborg genomfördes bara en tävlingsdag av två planerade. Lördag 7 december gick helt enligt planerna, men söndag 8 december blåste inne. Av 47 föranmälda båtlag kom 37 team till kaptensmötet lördag morgon. Starten gick kl.08.00 och en handfull av teamen drog över till andra sidan sjön, alltså till Östgötasidan. Rykten hade gjort gällande att sträckan Borghamn, Anudden, Stocklycke till något söder om Hästholmen huserade en och annan bitvillig Gullspångslax.

Karlsborgsbon Magnus ”Mamo” Persson Laxkung 2019
Team Mamo/Tedde sjösatte sina drag utanför Hästholmen för vidare färd söderut. Att de valde just detta område härleds till tips från fiskevänner. Spön riggades och beten häktades fast i linspetsarna. På en av strängarna vickade en Strike Pro 9,5 cm Grön UV vobbler. Dagens första hugg föll när spö nio tacklats. Det blev så att säga Strike omgående. Kapten Magnus ”Mamo” Person greppade spöt och fick gå sig en dust mot yster blankfisk. Det var bra tryck i grejorna ända in i håven hanterad av teamkamrat Tobias ”Tedde” Örlin med den äran. Av fiskens längd och kondition att döma uppskattades dess vikt till styva 7 kilo. Givande fiskefart var 2,2 knop och vattentemp 6,6 grader. Fanns det en lax kan det finnas flera! Grabbarna körde därför vidare i området. Ytterligare ett tjong i strängen blev det innan hemgång. Denna gång var det Tobias tur att spöa upp lax in i rymningssäkert håvgarn. Mr Mamo håvade galant och tävlingslax nr. 2 var ett faktum. Tvåan högg på en liten Alfa sked från Gladsax. Laxarna visade sig väga exakt 4,41 kg (65 cm) och 8,09 kg (80 cm), vilket visade sig räcka till en andra plats i årets upplaga av Laxcup Vättern.

Klirr i trollingkassan

För sin framskjutna silverplats premierades Magnus & Tobias med 8 000 kronor. Som om inte detta vore nog så blev Magnus ”Mamo” Persson dessutom årets laxkung via sin 8,09-kilos Gullspångslax. Färgbutiken Colorama i Tibro (Bernt-Ove Sandsjö med sönerna Gustav och Erik) hade inför Laxcup Vättern utlovat att årets Laxkung skulle få en krona grammet för tyngsta firren, vilket plussade på Magnus konto med 8 090 kronor. Team Mamo/Tedde kammade således hem sammantaget 16 090 kronor för sin fångst av 12,5 kilo lax, vilket omräknat blir 1 287 kr/kg.

Team Bertan/Lowrance årets vinnare

Team Bertan/Lowrance från Tibro hade likt Mamo & Co ställt lördagsfärden till andra sidan sjön. Bertangubbarna blötlade dock sina beten klippnära Omberg vid Stocklycke. Lag Bertan med tilläggsnamnet Lowrance (de har ett samarbete nämnda elektronikföretag) består av Pappa Bernt-Ove Sandsjö med sönerna Gustav och Erik samt Tomas Borg. Nämnda kvartett är sedan tidigt 2000-tal ett rutinerat, väloljat trollingteam med ett flertal tävlingsframgångar i både sött och salt vatten.


Guld till Tibro, igen!
Senast Bertan & Co toppade Laxcup Vättern var 2016 då de knep segern via sex laxar som sammantaget vägde 29,1 kilo. Två år dessförinnan, alltså Laxcup Vättern 2014, blev Tomas ”Team Bertan” Borg Laxkung med en 7,53 kilos Gullspångare. I år var lagets mål att ånyo ta hem totalsegern. De lyckades, häftigt. Laxarna som gav laget segern vägde 2,95 kg (66 cm), 3,44 kg (67 cm) samt en 70-centimers med vikt 4,44 kilo. Bilden nedan visar fyra beten – vobblern till vänster är en green/perch 8 cm Conrad – har utgått ur sortimentet tidigt 2000-tal och är extremt eftertraktad av initierade Vättertrollare. Övriga beten är Alfa sked, Gladsax och Toby 15 gr. Fångstplats var utanför Västra Väggar, Omberg. som lockade till hugg, tre laxar hamnade i baljan och den fjärde slapp loss. Sammantagen vikt på silverglänsande fiskar som förvandlades till guld noterades till 10,83 kilo (Mamos två laxar vägde 12,5 kg) som poängmässigt (inte viktmässigt) gav segern med ynka 3,5 poäng till godo. Wild Water Fishing AB, Åkersberga sponsrade tävlingen med 10 000 kronor till guldgossarna.

Det lax för lag Sjönäs
På tredje plats i Laxcup Vättern 2019 kom Team Sjönäs från Mölltorp. Nämnda lag åkte inte över till andra sidan sjön. Nej, de satsade på närliggande hemmavatten utanför Karlsborg. Skedar fiskade över bottendjup 10-20 meter resulterade i två (3,54 kg och 5,86 kg) granna Gullspångslaxar. Så sent som Laxcup Vättern 2018 knep laget fjärde plats. Årets hedrande bronsplats gav förutom prylar att kånka hem även 6 000 kronor på kontot. Totalt delades det ut 39 090 kronor i prispengar till de sju lagen som vägde in fisk. Totalt 11 laxar på vågen som tillsammans vägde 51,91 kilo, vilket i prispengar blir 768 kr/kilot.

Ynka sju båtlag av 37 startande vägde in lax

Sammanfattningsvis kan konstateras att årets upplaga av Laxcup Vättern rent fångstmässigt lax per deltagande lag (0,30 lax/båt/dag) är ett katastrofalt dåligt fångstresultat, måhända det sämsta någonsin, åtminstone enligt mina taffliga beräkningar. Undertecknad (Björn Blomqvist) har närvarat vid alla 25 st. genomförda Laxcup Vättern sedan starten 1991 och dokumenterat, typ fotat lax, resultatlistor, gjort intervjuer med trollare och arrangörer mm. Har således på nära håll följt tävlingens uppgång och fall. ¤

Trenden har varit tydlig senaste åren med allt färre firrar på vågen i förhållande till ansträngning. Trollingfiskarna är dock ett segt släkte och ger sig inte i första taget, men hur länge till orkar de köra bom? Notera att dagens trollare är mycket skickligare att leta rätt på samt fånga fisk än förr. Till sin hjälp har dagens trollare tillgång till förfinade redskap, sjödugligare snabba båtar, toppmodern elektronik samt i realtid ta del av blixtsnabba rapporter på nätet var fisket är bra osv.


¤ Laxcup Vättern mest fångstgivande tävling genomfördes 2002. Hela 159 laxar med medelvikt 5,24 vägdes in. Fyra av de 159 laxarna passerade 10-kilosstrecket. Tyngsta laxen vägde 12,02 kilo. Dessutom vid träningsfiske ett par dagar innan 2002 års batalj klippte ett tyskt team till med en på 12 kilo prick och ett finsk lag med en 12,35-kilos blanking

Var är laxarna?
Om det skulle finnas gott om vuxen lax i Vättern vore fångsttalen högre än dagsaktuella 0,30 st/båt/dag, var så säkra. En gnista hopp tändes söndagen den 1 december 2019 då sjön tullades på en trollad 12,3-kilos Gullspångslax fångad utanför Axstål. Ett storfiskehopp inför årets Laxcup Vättern, vad bra. Betänk att så sent som i närtid 2017 och 2018 har det satts ut snudd 40 000 små Gullspångslaxar i Starbäcks hamn som ligger i sydvästra delen av Vättern. Laxar som i dagsläget gott och väl borde vara inne i fisket och generera tusentals med ryck i spöna, men icke.

Länsstyrelsen i Jönköping har svaret!
Vad beror de allt sämre återfångsterna på? Svaret på frågan ges i Länsstyrelsens artikel – Varför utsättningar av lax i Vättern? av Daniel Rydberg, Fiskerikonsulent i Jönköping.

Citat: ”Riktigt låg återfångst beror med all sannolikhet inte på utsättningsplats utan på utsättningsmaterialets kvalitet”.

Önskar med eftertryck påpeka att ovanstående klarspråk är författat av Fiskerikonsulent Daniel Rydberg i Jönköping. En myndighetsperson som med största sannolikhet vet vad han skriver samt som ”lök på laxen” publicerat rönen till allmänhetens skärskådande ögon.

Laxcup Vättern vid vägs ände?
Avslutningsvis; blir det någon framtida Laxcup Vättern, Karlsborg? Inför årets upplaga av Laxcup Vättern var arrangörsstaben på helspänn om det över huvud taget skulle komma några deltagare med tanke på de usla fångstrapporterna senaste året gällande lax. Lojaliteten bland trollare att stötta Laxcup Vättern var dock påtaglig då hela 47 båtlag betalade i förskott in sina anmälningsavgifter. Att ställa upp en eller flera gånger utan att stolt få kånka fram lax till vågen är i längden ohållbart. Där är vi nu. Är Laxcup Vättern Karlsborg vid vägs ände? Fritt fram för egna funderingar.

Laxutsättning – Varför utsättningar av lax i Vättern?

Laxutsättning – Varför utsättningar av lax i Vättern?
Så lyder rubriken på en artikel som hösten 2019 publicerades på Länsstyrelsens hemsida vattern.org–> Daniel Rydberg, Fiskerikonsulent i Jönköping har författat/sammanställt artikeln och ger en historisk tillbakablick samt förklarar dagsaktuellt läge. Det har uppenbarligen hänt en hel del sedan de regelbundna utsättningarna av smålaxar i Vättern drog igång för i runda slängar 60 år sedan.

Nya tag togs 2015
En viktig händelse i modern tid är att sedan 2015 har ansvarsfördelningen mellan intressenter, organisationer och myndigheter tydliggjorts, vilket bör räta ut eventuella frågetecken bland fiskare i gemen samt hos fisk- och naturintresserade i allmänhet. Även orsaken att återfångsterna av lax i dagsläget inte återspeglar utsättningstalen förklaras också. Visserligen inte en vetenskaplig förklaring, men väl en sannolik sådan.

Citat;
Länsstyrelsen ger tillstånd, beviljar medel samt deltar i kontrollerna av fisken.
Sportfiskarna är huvudman och ansvarar för det praktiska genomförandet av utsättningarna samt genomför delar av kontrollerna.
Mer lax i Vättern arbetar för att genom insamling och fördelning av medel ge förutsättningar för utsättning av så mycket lax som möjligt i Vättern.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bidrar med biologiska råd bland annat gällande huruvida laxens närvaro påverkar Vätterns värdefulla ekosystem.
Fiskodlarna ansvarar för att leverera utsättningsfisk av god kvalitet.


Varför Sportfiskarna och inte Länsstyrelsen?
Citat;

”Länsstyrelserna var i många år huvudman för utsättningarna men ansvarsfördelningen ändrades 2015 då Sportfiskarna tog över ansvaret för utsättningarna. Bakgrunden var att länsstyrelserna ville renodla sin roll som myndighet samtidigt som Sportfiskarna såg arbetet som ett sätt att stärka sitt arbete med att gynna sportfisket i Vättern”.

– Sportfiskarna har således sedan 2015 till dags dato skött sin uppgift som huvudman helt enligt ansvarsfördelningen och fixat sättfisk till Vättern. Sportfiskarna med Peter Belin i spetsen har således jobbat hårt och resultatet av deras slit och släp kan utläsas i antal sättfiskar som sjösatts. Åren 2015-2018 sattes det ut 76 958 Gullspångslaxar och 18 900 Klarälvslaxar 2019–>, vilket sammantaget blir 95 858 sättfiskar. Det gör ett snitt på 19 171 sättfiskar/år. Som mest är det tillåtet att sätta ut 20 000 sättfiskar (insjölax) årligen.

Länsstyrelsen har även de fullgjort sin uppgift genom att ha gett tillstånd till utsättningarna samt beviljat medel mm. MLiV har via insamlade medel i skepnad av hundratusentals kronor bidragit till att spä på smoltkassan. Att SLU gjort sitt i sammanhanget kan förutsättas.

Vad Fiskodlarna anbelangar har de bevisligen levererat sättfisk, vilket kan avläsas i antalet sättfiskar som spolats ut i sjön sedan 2015. Starbäcks hamn som är belägen i Vätterns sydvästra del är platsen där alla de 95 858 sättfiskarna sjösatts. Följdfråga. Vilken plats är Vätterns bästa utsättningsplats? Daniel Rydberg skriver följande.

Citat;

”Återfångsten är dels ett mått på överlevnad och dels ett mått på tillväxt. Riktigt låg återfångst beror med all sannolikhet inte på utsättningsplats utan på utsättningsmaterialets kvalitet”.


– Laxutsättningar är en färskvara och största delen som är ”inne” i fisket i nuläget (läs december 2019) härrör från 2017 och framförallt 2018 års utsättningar. Senast snabbväxande Gullspångslax (tvåårig fisk) sattes ut i Starbäck skedde våren 2018 och levererades av EM-lax (15 400 st.) och Källefall Fiskodling (4 600 st.)

 Maxad utsättning av Gullspångslax så sent som 2018–> och ändå är återfångsterna sparsmakade! Trollare och kustfiskare undrar, typ vad de allt sämre återfångsterna beror på, egentligen. Kan en av orsakerna till de sviktande återfångsterna vara valet av utsättningsplats? Länsstyrelsens svar på frågan är glasklar. Citat; Riktigt låg återfångst beror med all sannolikhet inte på utsättningsplats utan på utsättningsmaterialets kvalitet”.

Sänka minimåttet alt. minska utsättningsmängden lax

Följdfråga. Hur kommer Länsstyrelsen att agera om mot förmodan återfångsterna helt plötsligt blir påtagligt goda med många, stora laxar som fångstresultat? Länsstyrelsens svar lyder.

Citat;
”Konkurrensen om bytesfisk eller andra effekter kan på sikt medföra problem. Om man i framtiden bedömer att risken för påverkan på Vättern blir för stor är sänkning av minimimåttet på lax en åtgärd som kommer att prioriteras. Ett sänkt minimimått skulle minska laxens påverkan på Vätterns ekosystem. En ytterligare åtgärd är att minska utsättningsmängden av lax. Till exempel skulle en ökad överlevnad av utsatta laxsmolt som gör att fler klarar sig förstärka risken för konkurrenseffekter”.

Laxcup Vättern 1991 – 2019 Laxkungar

Laxcup Vättern har sedan starten 1991 förknippats med tuff vintertrolling med chans på stor insjölax.

En tillbakablick 1991-2019 visar att under alla dessa år har 25 st. Laxcup Vättern genomförts av 27 möjliga. Hack i tävlingsprotokollen finns 2005 och 2006 då arrangör saknades. Åren 2010 och 2011 var det vädret med hård vind och is som omöjliggjorde sjösäkert tävlande. I dagsläget (2012-2019) är det Karlsborgsortens Fiske & Fiskevårdsförening som arrangerar Laxcup Vättern med backning av externa krafter.

Under de 25 år som tävlingen genomförts har totalt 2226 team (snitt 89,04 team/år) funnits antecknade på startlistorna. Omräknat i personer med ett beräknat genomsnitt på 2,5 deltagare/båt blir något över 5 500 hugade trollare.

Att som team vinna Laxcup Vättern ger respekt, men att bli tävlingens Laxkung smäller dock högre. Betänk att det är endast 25 personer av dryga 5000 som fiskat kungligt. Under de år (1991-2004) som Laxcup Vättern arrangerades av Peter Prag förärades ”Laxkungen” ett vandringspris i skepnad av en lax i brons på en platta av trä med en gravering med fångstmannens namn och vinnarlaxens vikt. En tung pjäs som Laxkungen under prisutdelningen brukade höja upp på sträckta armar inför applåderande publik. Att få sitt namn ingraverat som Laxkung i Laxcup Vättern, häftigt. Var vandringspriset finns idag är obekant. Undertecknad har på nära håll följt alla Laxcup Vättern sedan starten 1991 samt dokumenterat tävlingsresultat och alla 25 Laxkungarna.

Laxcup Vättern 2019 (47 anmälda båtlag) 8,09 kilo – Laxkung Magnus Persson, Karlsborg

Laxcup Vättern 2018 (81 anmälda båtlag) 7,38 kilo – Laxkung Joakim Sahlberg, Lidköping

Laxcup Vättern 2017 (61 anmälda team) 7,94 kilo – Laxkung Denis Fracila, Berghem

Laxcup Vättern 2016 (49 anmälda båtlag) 9,32 kilo – Laxkung Marcus Eriksson, Lidköping

Laxcup Vättern 2015 (56 anmälda båtlag) 9,37 kilo – Laxkung Björn Ström, Tibro

Laxcup Vättern 2014 (47 anmälda båtlag) 7,53 kilo – Laxkung Tomas Borg, Tibro

Laxcup Vättern 2013 (34 anmälda båtlag) 7,03 kilo – Laxkung Daniel Kedestig, Kumla

Laxcup Vättern 2012 (30 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Niklas Wikström, Töreboda

 

Laxcup Vättern 2011 (Blåste bort)

Laxcup Vättern 2010 (Frös inne)

Laxcup Vättern 2009 (95 anmälda båtlag) 7,07 kilo – Laxkung Kristoffer Thorold, Mariestad

Laxcup Vättern 2008 (114 anmälda båtlag) 9,66 kilo – Laxkung Niklas Svanbom, Gävle

Laxcup Vättern 2007 (181 anmälda båtlag) 11,83 kilo – Laxkung Kristofer Johansson, Karlsborg

Laxcup Vättern 2006 arrangerades inte

Laxcup Vättern 2005 arrangerades inte

Laxcup Vättern 2004 (33 anmälda båtlag) 9,88 kilo – Laxkung Jouko Leinonen, Gislaved

Laxcup Vättern 2003 (122 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Joakim ”Predator” Sandgren, Sthlm

Laxcup Vättern 2002 (127 anmälda båtlag) Fyra laxar över tio kilo med topp 12,02 kilo, vilket är den tyngsta tävlingslaxen – Laxkung Magnus Frii, Västerås

Laxcup Vättern 2001 (135 anmälda båtlag) 8,10 kilo – Laxkung Markku Ahonen, Finland

Laxcup Vättern 2000 (118 anmälda båtlag) 7,48 kilo – Laxkung Lars Sahlin, Götene
Ps. Lars innehar rekordet på spöfångad öring i Vättern->

Laxcup Vättern 1999 (152 anmälda båtlag) 9,90 kilo – Laxkung Thomas Carlberg, Örebro

Laxcup Vättern 1998 (109 anmälda båtlag) Första tävlingslaxen över tio kilo = 10,86 kilo 88 cm – Laxkung Martin Jensen, Danmark

Laxcup Vättern 1997 (107 anmälda båtlag) 7,94 kilo – Laxkung Bo Björk, Skövde

Laxcup Vättern 1996 (111 anmälda båtlag) 7,24 kilo – Laxkung Ove Munther, Kumla

Laxcup Vättern 1995 (105 anmälda båtlag) 6,48 kilo – Laxkung Hannu Södersved, Fagersta

Laxcup Vättern 1994 (104 anmälda båtlag) 9,74 kilo – Laxkung Eino Mikkonen, Finland

Laxcup Vättern 1993 (86 anmälda båtlag) 6,70 kilo – Laxkung Johan Hultqvist, Motala

Laxcup Vättern 1992 (78 anmälda båtlag) 8,52 kilo – Laxkung Thomas Bergman, Arboga

Laxcup Vättern 1991 (44 anmälda båtlag) 9,22 kilo – Laxkung Berry Spaak, Karlsborg

KFFF frågar – Vad får vi för pengarna, egentligen?

Karlsborgsortens Fiske och Fiskevårdsförening (KFFF) höll fredagen den 15 mars 2019 informationsmöte under temat ”Har laxfisket i Vättern en framtid?”. Nämnda förening har sedan 2013 arrangerat Laxcup Vättern med hemmahamn Karlsborg. Laxcup Vättern hade premiär i november 1991. Under laxcup-resans historia har tävlingsledningen skiftat. Sedan 2007 har intäkterna från Laxcup Vättern varit den mest betydande bidragsgivaren till insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. MLiV bildades vårvintern 2003 för att i viss mån ”rädda” laxutsättningarna, vilket nödvändigtvis inte är detsamma som att förbättra laxfångsterna. MLiV har troget slussat bidragen vidare till i huvudsak finansiering av sättfisk i skepnad av små Gullspångslaxar. Under MLiV tidiga år var det Länsstyrelsen som skötte upphandlingen av sättfisk, kontroll av odlingar och administrativa göromål mm. Sedan 2015 är tågordningen dock en annan, ty då gjorde Sportfiskeförbundet entré på den sk. smoltarenan och antog bl.a. uppdraget upphandlingen av sättfisk mm. Över en natt blev på så vis sättfisken 25 procent dyrare då de belades med moms från att tidigare ha varit momsbefriade.

KFFF gav inte tappt utan har till utsättningarna 2015-2018 matat in cirka 200 000 kronor till MLiV. Återkopplingen från MLiV och Sportfiskeförbundet har enligt KFFF däremot varit näst intill obefintlig! Klubbledningen, med ordförande Stefan Åberg i spetsen, tog därför i december 2018 beslutet att tillfälligt frysa innestående (ca 110 000 kr) medel för att om möjligt få svar på frågan ”Vad får vi för pengarna, egentligen?”

Även funderingar kring varför all sättfisk sedan 2009 spolas ut i sjöns sydvästra kant i Starbäcks hamn och inte sprids ut på flera platser runt sjön är för klubbledningen också ett frågetecken. Lägg därtill att laxfrågan i Vättern 2019 befinner sig i ett vägskäl, såsom att Gullspångslaxen i nuläget och ett antal år framöver kommer vara ett minne blott och ersätts med småvuxen Klarälvslax. Tidigast 2022 kan Gullspångslax åter bli aktuell som sättfisk.

Inför KFFF;s informationsmöte fredagen den 15 mars 2019 hade förutom laxfiskeintresserade även MLiV-folk och Sportfiskarnas Peter Belin bjudits in. Cirka 40 personer hörsammade inbjudan. Dock kom ingen från styrelsen i MLiV och/eller Sportfiskeförbundet. Oavsett ansvarigas bortavaro kunde en del intressanta fakta presenteras och som i någon mån rätade ut några av KFFF;s frågetecken. Fakta som inhämtats från Länsstyrelsens många genom åren gjorda undersökningar, typ återfångster av märkt fisk och vilka utsättningsplatser runt sjön som gett bäst återfångster.

De visar att utsättningar gjorda i norra delen av Vättern gett bättre återfångster än de i Starbäck. Även en sammanställning för utsättningar, kostnader och intäkter för Vättern åren 2015-2018 presenterades. Lägg därtill historisk dokumentation i skepnad av bilder/fångstrapporter av de tyngsta fångsterna av Östersjölax, Gullspångslax och Klarälvslax gjorda i Vättern visades.

Sammanställning av utsättningar, kostnader och intäkter för Vättern åren 2015-2018.

76 958 Gullspångslaxar har satts ut Starbäcks hamn. Sättfiskarna har inklusive transport kostat 2 124 166 kronor (snittpris styck 27,60 kr).

Lägg därtill kostnader för utfört arbete av Länsstyrelsen162 975 kronor (styck per smolt 2,10 kr)

samt arbetskostnader utfört av Sportfiskarna 217 000 kronor (styck per smolt 2,80 kr), vilket sammantaget blir 2 504 141 kronor, vilket gör ett snittpris per smolt 32,50 kronor sjösatt och klart.