Stora fångster i fritidsfisket på Vättern

storröding vättern trolling vätterröding björn blomqvist outdoor

Länsstyrelsen Jönköpings Län skriver; ”Nyligen presenterades resultat från undersökningar av fritidsfisket på Vättern. Undersökningarna visar att fritidsfisket 2015 var omfattande och fångsterna stora, där en stor del av fångsten återutsattes.

Fritidsfiskets totala uttag av röding 2015 var 16,1 ton fördelat på 9 500 rödingar. Därutöver återutsattes 24 400 rödingar med en sammanlagd vikt av 26,4 ton. Sammantaget fångades nästan 34 000 rödingar med en vikt av 42,5 ton. Sett till både omfattning och fångst dominerades fritidsfisket av trolling efter röding, öring och lax. En metod som ökat kraftigt under senare år är vertikalfisket efter röding. Undersökningar av överlevanden hos återutsatt röding visar att omkring 77 procent bedömdes överleva återutsättning vid trollingfiske under sommaren medan i princip samtliga undersökta individer bedömdes överleva återutsättning vid vertikalfiske.

Länsstyrelsen i Jönköpings län, som har samordningsansvaret för länsstyrelsernas arbete med fisk och fiske i Vättern, har med hjälp av frivilliga dels undersökt fritidsfiskets omfattning och fångst i Vättern 2015 och dels överlevnaden hos återutsatt röding vid trollingfiske och vertikalfiske. Drygt 500 personer som fiskat på Vättern 2015 har besvarat den enkät som ligger till grund för undersökningen av fritidsfiskets omfattning och fångst.

— För att kunna förvalta fiskbestånd på ett långsiktigt hållbart sätt behövs kunskap om fiskets fångster och omfattning. Yrkesfisket har fångstrapporteringsskyldighet till myndigheterna. Något liknande finns inte för fritidsfisket. Därför genomför vi återkommande fritidsfiskeundersökningar på Vättern, säger Rasmus Linderfalk, fiskerikonsulent vid Länsstyrelsen i Jönköping.

Undersökningen var den första som redovisar fångstdata för vertikalfiske efter röding. Mer än 90 procent av den upptagna fångsten vid vertikalfiske bestod av röding. Dessutom var åtta av tio rödingar över minimimått. Detta visar att metoden är selektiv på stor röding, vilket kan jämföras med t ex trollingfiske där varannan röding var under minimimått.

vätterröding storröding vertikalfiske vättern björn blomqvist

Resultatet visar att mycket fisk återutsattes. För de sju arterna (röding, öring, lax, abborre, gädda, sik och lake) som bedömts vara viktigast för fisket återutsattes sammanlagt över 50 000 fiskar under 2015. Röding, abborre och gädda var de vanligaste arterna att återutsätta. Vid trollingfiske återutsattes tre av fyra rödingar under 2015 medan man vid vertikalfiske återutsatte nästan 90 procent.

Resultat från undersökningar av överlevnaden av återutsatt röding visar att krokplaceringen tycks vara starkast kopplat till rödingens möjlighet att överleva. Då rödingen krokas långt bak i munhålan eller i svalget riskerar den ofta att dö. Ju längre bak i munnen rödingen krokas desto längre tid tar det för fisken att dyka ner i vattnet efter att den släppts tillbaka och ju sämre är överlevnaden. Under tiden den befinner sig på ytan riskerar den att bli attackerad av fåglar. Problemet med fåglar som attackerar återutsatt röding tycks vara betydligt mindre vid vertikalfiske då båten ligger kvar i närheten av återutsatt fisk, till skillnad från en trollingbåt som rör sig framåt. En större andel av fisken dyker också direkt efter återutsättning vid vertikalfiske än vid trolling.

— Vi kan konstateras att det återutsätts mycket fisk och att det därför är viktigt att fisken hanteras på ett bra sätt som leder till hög överlevnad. Vår ambition är genomföra fler undersökningar för att kunna ge bättre rekommendationer om hur fisket och hanteringen av fisk kan bedrivas för att öka överlevnaden vid återutsättning, säger Adam Johansson, fiskerikonsulent vid Länsstyrelsen i Jönköping.

Fritidsfisket och yrkesfisket stod vardera för drygt 40 ton avlivad fisk under 2015. Röding fångades totalt sett mest. Fritidsfiskets fångstuttag av röding, lax, abborre och gädda var större än yrkesfiskets uttag. Trots höga uttag inom fritidsfiske och yrkesfiske påvisar provfisken en positiv beståndsutveckling hos rödingen, en ökning som dock sker från mycket låga nivåer. Fångsterna av fisk har ökat under senare år tack vare de förstärkta bestånden. T ex fångar man idag i snitt 2 rödingar per fisketur vid trolling”.

Stora fångster i fritidsfisket på Vättern->

Yrkesfiskarna i Vättern ilandförde snudd 14 ton laxfisk 2017

nätfiske-yrkesfiske-laxfisk-2017-lax-röding-öring-outdoor-björn-blomqvist-trolling-trollingfiske

Totalt 13 983 kilo laxfisk fördelade på fiskarterna insjölax, röding och insjööring ilandfördes av yrkesfisket i Vättern 2017. Siffrorna är från Hav & Vatten.

Vättern – insjölax (sättfisk Gullspångstyp)
2017 = 1,71 ton lax
2016 = 2,02 ton lax
2015 = 1,69 ton lax
2014 = 1,72 ton lax
2013 = 0,81 ton lax
2012 = 1,00 ton lax
2011 = 1,10 ton lax

Laxfångsten i Vättern 2017 gjord av yrkesfisket landade på 1,719 ton (ca 490 st. med uppskattad medelvikt 3,5 kilo) och härrör från utsättningar av odlad Gullspångslax 20 000 st/år. Utsättningar som till en betydande del bekostats av frivilliga bidrag av sportfiskare via Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. Under 1990-talet sattes 40 000 smolt/år, vilket gav högre återfångster.

yrkesfiske-vättern-nätfiske-lax-2017-trollingfiske-insjölax-fritidsfiske-outdoor-björn-blomqvist

Fritid/sportfiske av lax i Vättern beräknas under 2000-talet vara avsevärt högre än yrkesfiskets – se tabell här ovan och ta del av fångststatistik av yrkesfisket samt beräknat uttag från fritidsfisket där metoden trolling ingår.

 

Vättern – röding (vildfångad)
2017 =  8,14 ton röding
2016 = 7,79 ton röding
2015 = 10,31 ton röding
2014 = 12,06 ton röding
2013 =  8,75 ton röding
2012 = 10,0 ton röding
2011 = 6,5 ton röding

De yrkesmässiga nätfångsterna av rödlistad vätterröding 2017 noterades till 8,149 ton. Med en uppskattade medelvikt 1,5 kilo per fisk blir det cirka 5 400 vildfiskar (sportfiskets fångster av röding beräknas dock vara mycket högre än yrkesfiskets)

Vättern – insjööring (vildfångad)
2017 = 4,11 ton öring
2016 = 2,99 ton öring
2015 = 4,91 ton öring
2014 = 4,19 ton öring
2013 = 3,59 ton öring
2012 = 6,00 ton öring
2011 = 3,30 ton öring

Uttaget av vild, självreproducerande nätfiskad Vätteröring (kallas i folkmun för Vätterlax) har åren 2011-2017 legat på ett snitt av 4,155 ton/år. 2017 års öringfångst 4,115 ton ligger mycket nära medeltalet de senaste sju åren. 2017 nätades ca 2 000 öringar med beräknad medelvikt 2 kg/st. (sportfiskets fångster av öring beräknas vara avsevärt mycket högre än yrkesfiskets)

vatterröding-vatteröring-storröding-röding-öring-insjööring-vildöring-vättern-yrkesfiske-outdoor-björn-blomqvist

Det är världsunikt att yrkes- och spöfiske tillåts rikta sitt fiske/uttag efter vilda laxstammar i sötvatten.

Team Storsloken fick 30 ”laxar” för en öring!

jon storsloken jonsson stugun trolling jämtland öring ørret lenglingen

Jämtlänningen Jon ”Storsloken” Jonsson från Stugun gillar att tävla i fiske. Nyligen deltog han Storsjötrollingen Hallen med en fjärdeplacering som resultat. Dessförinnan hade Ströms Vattudal trollingen klarats av med en hygglig slutplacering. Förra året gick det bättre, ty då segrade Team Storsloken i Trolling weekend Ström Vattudal 2016->

Bevisligen har Mr Storsloken både tävlingsnerver och fiskerutin. Något som han tillsammans med svågern Anders plockade fram så sent som 28/29 juli i 24 timmarstävlingen på Norska fjällsjön Lenglingen. Hela 313 personer deltog x tävlingsavgift 300 NOK pp. Valfri fiskemetod från båt eller land var tillåtet. Inga begränsningar på antal beten (endast artificiella fick användas) fanns eller minimått och antal fisk som fick behållas. Ut- och målgång var i Sørlid och starten gick fredag 28 juli kl.15.00 för att avlutas 24 timmar senare.

Jon och Anders trollade över sjöns djupare delar. På ett av djupriggspöna satt en Apex agnad med en bit mask. Nämnda bete fiskades 10 meter ned i vattenmassorna. Det blev tjong i strängen redan efter några timmars puttrande och en 3,62-kilos öring kunde håvas. Det skulle visa sig bli tävlingens tyngsta fisk. Inledningsvis var vädret gott. Dock från midnatt till lördag eftermiddag smattrade regnet parat med en kall fjällvind. Det var minst sagt tufft att vara på sjön under sådana förhållanden. I arla morgonstund fångade duon ytterligare två större (3,2 kg o 2,5 kg) öringar plus några mindre som gav sammanlagda vikten 12,5 kilo. Det räckte till en tredjeplats. Dock var planen att fånga tävlingens tyngsta fisk då prissumman på en sådan var satt till 30 000 NOK. De lyckades….

storsloken gullvektpremien sørlikortet Lenglingen ørret öring trolling norge

Team Dynamit från Jämtländska Gäddede hankade upp 37 öringar som tillsammans vägde 19,84 kg, vilket blev segrarvikten och 20 000 NOK i prispengar. Totalt vägdes det in 241,93 kg öring/röding. Under klarblå himmel avslutades tillställningen med en marknad där prisutdelningen ingick som en del i festligheterna. Det fanns ett idealviktpris där Gullvektpremien var lottad till 2,18 kg med marginalerna +-10 gram. Den som fångade en fisk med nämnda vikt utlovades 50 000 NOK. Ingen fisk vägde tillräckligt nära 2,18 kg i år för att pengarna skulle delas ut. Gullvektpremien blir därför 75 000 NOK 2017.

Vätterröding – klubba eller returnera?

matfisk röding vätterröding storröding fiskälsarnas kokbok vättern prickskytte vertikalfiske pimpelfiske

Vätternvårdsförbundet presenterade för några år sidan siffror som att uppemot 30 000 rödingar beräknas återutsättas vid fritidsfiske i Vättern varje år. Kunskapen om rödingens överlevnad vid återutsättning är begränsad men en genomförd studie i Vättern visar att dödligheten ligger mellan 10-30 procent på återutsatt röding. Kunskap om dödlighet vid återutsättning av röding vid trolling- och utterfiske samt moderna metoden prickskytte är av intresse för både fiskare och förvaltande myndigheter. Även data om beten och krokar som kan påverka fiskens överlevnadschans är också av intresse.

rödlistad vätterröding storröding röding vättern prickskytte vertikalfiske

I Vättern står numera fritidsfisket för huvuddelen av fångstuttaget röding. I detta fiske återutsätts en förhållandevis stor andel fisk (68 %). Merparten returneras eftersom den är mindre än gällande minimimått, fiskaren fyllt den dagliga fångstkvoten eller bara i största allmänhet tycker att det är kul att hiva o dra och släppa åter. På sociala medier har uppgifter florerat att ”duktiga” rödingfiskare kastat åter tjogvis med rödingar vid en och samma fisketur! Myndigheterna och Vätterkännare i allmänhet är medvetna om att returfiske på röding i stort antal förekommer. Det är lagligt att släppa fisk åter som är över minimåttet, inget snack om den saken.  Dock antalet fiskar som får släppas åter innan man passerat gränsen eller anses godtagbart är upp till spöfiskaren att avgöra. Några har luftat sina åsikter i dagstidningen SLA.se under debatt med anledning av det myckna returrödingfisket.

catch kill catch-release-röding-vätterröring-rödlistad-vertikalfiske-vättern

Citat; ”Tyvärr har det på senare år kommits på en annorlunda fiskemetod som egentligen kommer från den gamla hederliga pimplingen, men idag används modern teknik som gör att dessa hänsynslösa individer som bedriver detta fiske kan ta upp över 100 fiskar per dag.

Detta hanterande av fisken i Vättern måste få ett brutalt stopp innan det är försent och det är bråttom. Jag ser dagligen dessa små vertikalfiskande båtar som rycker upp rödingar och släpper i dessa igen för att på facebook kunna skryta inför andra gelikar om hur duktig man varit”.

Storrödingen (Salvelinus umbla) är Vätterns mest värdefulla fiskart. Beståndet har dock skattats mycket hårt genom åren och var i början av 2000-talet på väg att kapsejsa. Hösten 2005 reagerade dåvarande Fiskeriverket på varningssignalerna och införde ett antal kraftfulla åtgärder för att bromsa uttaget av Vätterröding. Den mest påtagliga åtgärden var att införa totalförbud för allt fiske (utom kräftfiske) i tre stora områden; Fingals, Norrgrund och Tängan, vilket är cirka 15 procent av sjöns totala yta. Även utökade lekfredningsområden och förlängd fredningstid infördes. Dessutom höjdes minimåttet på rödingen till 50 centimeter. Till detta ökades maskstorleken för bottensatta garn, främst för att undvika bifångster av småröding. Inom spöfisket infördes i samma veva ett fångstuttag till max två godkända rödingar per person och fiskedag. Även mängden krokar per bete minskades till en. Sedan de marina områdena i kombination med de nya reglerna infördes har rödingbeståndet glädjande nog ökat.

siklöja vättern bytesfisk röding vätterrödin storröding

Siklöjan är en viktig länk i näringskedjan mellan plankton och Vätterröding. Siklöjan på bild här ovan hade slukats av 2,8-kilos röding. Siklöjan är en mycket betydelsefull bytesfisk för bl.a. storrödingens fortlevnad i Vättern.